Följ oss

Nyheter

En kort beskrivning av oljemarknaden

Publicerat

den

Olja pumpas upp

Med en andel på cirka 40 % är råolja världens viktigaste bränsle, med klar ledning framför kol (27 %) och gas (24 %). Olja är idag världens mest handlade råvara och blev den första råvaran att omsätta mer än en miljard dollar per dag. Huvuddelen av all olja idag används för produktion av motorbränsle, vilket i USA utgör mer än hälften av all oljekonsumtion. Värmeolja står för cirka 25 %. En annan viktig förbrukare är den kemiska industrin. För en mer omfattande beskrivning av oljemarknaden se vår artikel Olja – Råvaran som påverkar världen.

De viktigaste marknadsplatserna för råolja är New York Mercantile Exchange (NYMEX) och den elektroniska handelsplattformen Intercontinental Exchange (ICE) i London, där två olika sorters olja handlas – dels WTI-Light Sweet Crude Oil, som framställs av “söt” lättolja, med huvudsaklig härkomst från Nordamerika (framförallt West Texas Intermediate); dels Brent-olja som framställs av råolja härstammande från två viktiga oljefält i Nordsjön, som också faller in under kategorin söt lättolja.

Både WTI-Sweet Light-kontrakten och Brent-kontrakten noteras i USD per fat, och omfattar vardera 1 000 fat, där ett fat är drygt 159 liter. För WTI-olja är NYMEX den viktigaste handelsplatsen, medan ICE räknas som den viktigaste handelsplatsen för Brent-olja.

Trender

Under de senaste decennierna har priset på råolja både tjurrusat och rasat. 1988 nådde oljepriset sin lägsta notering då denna råvara handlades till 10 USD per fat. I och med denna bottennotering nåddes slutet på den nedåtgående trend som rått sedan 1970-talets oljekris, vilket drabbat alla producentländer negativt. En av de effekter som vi fortfarande ser är den priskorridor för oljepriset som fungerar som ett sorts målpris för oljan och styr utbud och efterfrågan på denna råvara. Effekterna ledde till en snabb återhämtning av oljepriset vilket sedan föjdes av ett prisrally.

Bland andra större prispåverkande faktorer som har gett kännbara effekter på oljepriset kan nämnas en ökad efterfrågan från olika tillväxtländer, framförallt Kina, Irakkriget, 11 september samt peak oil.

Priset på Brent-olja sedan 1998

Pris på brentolja sedan 1998 - Diagram

Källa: Bloomberg

Vilka faktorer påverkar priset på olja?

Oljepriset påverkas av en rad olika faktorer, till exempel agerandet hos OPEC. Sedan 1998 agerar OPEC för att aktivt styra utvecklingen av oljepriset, samt även produktionen i syfte att beakta såväl producenternas som kundernas behov. En alltid lika högaktuell fråga är hur högt priset på olja kan stiga innan den globala konjunkturen påverkas negativt.

Terror och politik, två olika sidor av samma mynt, beroende på vem som tillfrågas, är ytterligare faktorer som tenderar att påverka priset på oljan. Oro i en oljeproducerande region får en omedelbar effekt på priset på olja, vare sig det rör sig om Venezuela, Irak eller rebeller i Nigeria. Även tilltagande politiska spänningar mellan USA, världens största oljekonsument, och producentländerna har stor betydelse för hur oljan prissätts då detta tenderar att störa relationerna dem emellan. Redan nu ser vi till exempel hur arabstaternas betydelse ökar då dessa förfogar över till synes outtömbara reserver.

Oljepriset reagerar också på förändringar av bestånden i de amerikanska oljelagren, ofta med kortfristiga större prisrörelser. Nivåerna i oljelagret rapporteras regelbundet på onsdagar av den amerikanska energimyndigheten EIA som då publicerar sin Stockpile Report.

Slutligen tenderar priset på olja att styras av den efterfråga som skapas av ett ökat välstånd och tillväxt i de så kallade tillväxtekonomierna.

Handla olja

SEB erbjuder handel i Bull & Bear-certifikat på olja som ger en hävstång på 4. Certifikaten handlas på börsen och utgör därför ett enkelt sätt att ta del av utvecklingen för denna råvara, oavsett vilken marknadstro placeraren har.

  • BULL OLJA X4 S
  • BEAR OLJA X4 S

Läs mer om dessa här eller besök SEBs hemsida.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära