Nyheter
Gånger 4 på dina råvaruinvesteringar
SEB lanserade under våren 2012 råvarucertifikat av typen Bull & Bear som gör det möjligt för privatpersoner att ta del av råvarumarknaden, med en bestämd marknadstro. Certifikaten är så kallade hävstångsprodukter, vilket gör att den som exempelvis tror på en uppgång på priset på guld eller olja kan köpa dessa och erhålla en avkastning som är större än vad råvarornas prisförändringar genererar. SEBs råvarucertifikat ger med den inbyggda hävstången en avkastning på fyra gånger (x4) jämfört med prisförändringen på den underliggande råvaran. De är dessutom börshandlade vilket gör att de är enkla att handla.
I dagsläget erbjuder SEB dessa certifikat på de två största råvarorna, guld och olja, med ett Bull- respektive Bear-certifikat på vardera, sammanlagt fyra stycken. Det är emellertid högst sannolikt att det kommer att ges ut ytterligare certifikat i framtiden.
I dag finns
- BULL GULD X4 S
- BEAR GULD X4 S
- BULL OLJA X4 S
- BEAR OLJA X4 S
Bull & Bear handlas precis som aktier. Du behöver alltså en depå eller ett servicekonto/vp-konto. Samtliga certifikat går att handla med genom bank, fondkomissionär eller Internetmäklare. Ingen speciell depå eller några speciella kontrakt behövs. Certifikaten handlas styckvis.
SEB är emittent av certifikaten och fungerar som marknadsgarant, vilket innebär kontinuerlig och garanterad likviditet med kontinuerliga köp- och säljpriser under börsens öppettider.
Avkastningsexempel
Bull & Bear-certifikaten ger en viss hävstång på den dagliga prisförändringen i referenstillgången. Mätt över en längre tidsperiod än en dag kan den totala värdeutvecklingen i certifikaten bli såväl större som mindre än vad hävstången anger. Detta illustreras i nedanstående räkneexempel för ett Bull-certifikat med en daglig hävstång på fyra (x4) kopplat till guldpriset, där guldpriset stiger med totalt 2,0 % under perioden.
Bull-certifikatet har under perioden utvecklats med 6,9 %, vilket är mindre än 4 x 2,0 % = 8,0 %. Förhållandet hade dock även kunnat vara det omvända, det vill säga att certifikatet hade stigit mer än guldprisets totala procentuella prisförändring sedan start multiplicerat med hävstången.
Nedanstående tabell visar hur ett motsvarande Bear-certifikat på guld skulle ha utvecklats under samma period. Alltså, ett certifikat med en daglig hävstång på fyra som stiger i värde när referenstillgångens pris faller.
I exemplet har Bear-certifikatet fallit med 9,2 %, vilket är mer än den procentuella prisförändringen sedan start i guldpriset multiplicerad med hävstången. Även här hade förhållandet kunnat vara det omvända.
SEB:s råvarucertifikat
Råvarucertifikatet är ett värdepapper som ger placeraren rätt till den avkastning som terminskontrakten genererar, med olika villkor beroende på typ av certifikat, men utan att denne har äganderätt till själva terminskontrakten.
[quote]Terminshandeln, hanteringen av säkerheter och terminsrullningar sköts i praktiken av SEB och berör därför inte dig som innehavare av ett råvarucertifikat.[/quote]
När en investerare köper ett råvarucertifikat kommer SEB att ingå en motsvarande lång eller kort position i terminsmarknaden för den valda råvaran beroende på vilken typ av certifikat placeraren har köpt. Certifikat av typen Bull ökar i värde om terminspriset stiger medan certifikat av typen Bear ökar i värde om terminspriset sjunker. Bull & Bear-certifikaten ger olika typer av hävstång på utvecklingen, i detta exempel 4 gånger utvecklingen.
Terminshandeln, hanteringen av säkerheter och terminsrullningar sköts i praktiken av SEB och berör därför inte innehavaren av ett råvarucertifikat. Däremot är det viktigt att du förstår hur dessa faktorer påverkar värdet på certifikatet. Det är av högsta vikt att förstå begrepp som contango och backwardation och den inverkan som det fysiska priset har på certifikatets värdeutveckling.
Så här tyder du certifikatets namn
Alla Bull & Bear har ett kortnamn på börsen, till exempel ”BULL GULD X4 S”.
BULL:
Anger typ av certifikat. BULL innebär att certifikatet stiger i värde när referenstillgångens pris stiger. BEAR innebär att certifikatet stiger i värde när referenstillgångens pris faller.
GULD:
Anger certifikatets referenstillgång. GULD står alltså för råvarucertifikat på terminspriset för guld.
X4:
X anger att certifikatet har en hävstång på de dagliga procentuella förändringarna i referenstillgången. 4 anger att den dagliga hävstången är fyra.
S:
Den sista bokstaven är alltid ett S i SEB:s certifikat, och anger att SEB är emittent.
Du kan läsa mer om certifikaten på SEBs hemsida.
Nyheter
Påstår att det inte finns elektricitet i norra Sverige, lägger ner planer på fossilfri mineralgödsel
I februari 2024 så lanserade den spanska gödseltillverkaren Fertiberia, i ett partnerskap med Lantmännen och Nordion Energi, en satsning på att producera grön mineralgödsel i norra Sverige. Det gick under namnet Power2Earth. Först skulle vätgasen produceras i Boden och gödsel göras av den i Luleå. Bolaget kunde dock inte få någon elektricitet i Boden och flyttade därför den planerade vätgasproduktionen till Letsi i Jokkmokk, varifrån en pipeline skulle läggas till Luleå.
För några dagar sedan meddelade dock Power2Earth att det inte blir någonting av planerna i sin nuvarande form. Power2Earth påstår att det saknas tillräckligt med elektricitet i Letsi.
Om orsaken som anges stämmer har vi ingen riktig klarhet i, det kan ju vara ett svepskäl, men varken kommunerna eller elbolagen verkar dock ha protesterat mot påståendet.
Det är dock ett återkommande tema, samtidigt som det finns ett stort överskott av elektricitet i norra Sverige så finns det ett stort underskott på elektrictet i norra Sverige. Elektriciteten finns inte på de platser eller på de tider som passar större förbrukare.
Nyheter
Indonesiens nya kolkungar satsar när väst backar
När de stora globala gruvjättarna lämnar kol bakom sig, växer en ny generation av opportunistiska aktörer fram i Asien, skriver energi- och råvarujournalisten Stephen Stapczynski på Twitter. I Indonesien, världens största exportör av sjöburen kol, görs miljardinvesteringar i bränslet som många trodde hade nått sin topp.
Ett av de mest symboliska projekten är Triaryani-gruvan på södra Sumatra. Dess ägare, Geo Energy, satsar motsvarande 500 miljoner dollar på att öka produktionen med 900 procent – i tron att världen fortfarande behöver mer kol. Och hittills har det lönat sig.
Efterfrågan slår rekord
Trots åratal av klimatlöften och investeringar i förnybar energi fortsätter den globala kolkonsumtionen att stiga till nya rekordnivåer. Analytiker har gång på gång fått revidera sina prognoser för när kolanvändningen ska nå sin topp.
Asien är epicentret för denna utveckling. Kina, världens största importör, driver efterfrågan, även om landets egna kolproduktion ökar. Samtidigt förblir kol den billigaste och mest tillgängliga energikällan för regionens växande ekonomier, där stabil elförsörjning är avgörande.
”Låt oss inte offra den billigaste energin bara för att jaga en dröm. Våra människor måste kunna leva först,” säger Roza Permana Putra, ansvarig för Triaryani-gruvan.
Indonesiens kolboom
Landets regering har gjort klart att kol fortfarande är en central del av ekonomin. Gruvproduktionen har redan överträffat målen, men myndigheterna valde ändå att höja produktionsmålet ytterligare för 2025.
Samtidigt har Indonesien själv blivit en stor förbrukare av sitt eget kol. Elproduktionen i landet har ökat med 60 procent på tio år, huvudsakligen tack vare kolkraft. Enligt Internationella energiorganet (IEA) stod kolbrytningen för cirka 2,4 procent av BNP redan 2021.
En svåråtkomlig resurs
Men expansionen är inte utan hinder. De lättillgängliga fyndigheterna är redan utvunna, vilket tvingar bolag som Geo Energy att söka sig allt längre in i otillgängliga, bergiga områden. Triaryani-gruvan ligger tre timmars bilresa från närmaste stad och kräver stora investeringar i vägar och hamnanläggningar.
En bransch i förändring
Medan västerländska gruvbolag tvingats dra sig tillbaka av investerare och regeringar som kräver hållbarhet, ser dessa mindre asiatiska aktörer sin chans. Geo Energy och liknande bolag köper underutvecklade eller övergivna gruvor från de gamla jättarna och utgör därmed den nya ansikten av kolindustrin: snabbfotade, riskbenägna och mindre bundna av ESG-krav.
Kolens farväl till världen tycks alltså bli längre och mer utdraget än många hoppades, och i Indonesien har avskedet knappt börjat.
Nyheter
Indien kan dra ner kraftigt på byggandet av sol- och vindkraft, ingen vill köpa elektriciteten
Indien överväger att ställa in byggandet av enorma mängder sol- och vindenergi, motsvarande en femtedel av landets totala kapacitet idag. Orsaken är att ingen vill köpa elektriciteten.
Delstaternas energibolag förväntades att köpa elektriciteten, men har inget behov av elektricitet som levereras då och då, utan behöver stabila leveranser av elektricitet. Eftersom de redan är under ekonomisk press så vill de inte slösa bort pengar på att köpa något som de inte har nytta av.
Energibolag vill inte heller köpa elektricitet från andra delstater, för de måste numera betala 25 procent av vad det kostar att överföra elektriciteten och för projekt som startar efter juni 2028 så upphör bidragspengarna helt.
I en första genomgång har energimyndigheten identifierat planerade projekt på 42 GW som ännu inte har lyckats hitta några köpare för elektriciteten.
-
Nyheter4 veckor sedanLeading Edge Materials är på rätt plats i rätt tid
-
Nyheter3 veckor sedanVad guldets uppgång egentligen betyder för världen
-
Nyheter4 veckor sedanGuld och silver stiger hela tiden mot nya höjder
-
Nyheter3 veckor sedanSpotpriset på guld över 4300 USD och silver över 54 USD
-
Nyheter4 veckor sedanBrookfield köper bränsleceller för 5 miljarder USD av Bloom Energy för att driva AI-datacenter
-
Nyheter3 veckor sedanAustralien och USA investerar 8,5 miljarder USD för försörjningskedja av kritiska mineraler
-
Nyheter4 veckor sedanTeck Resources kan förse Nordamerika och kanske hela G7 med all germanium som behövs
-
Nyheter4 veckor sedanSamtal om sällsynta jordartsmetaller, guld och silver



