Nyheter
Efterfrågan på råvaror för elfordon rusar enligt FN-rapport

Efterfrågan på råmaterial som används för att tillverka uppladdningsbara batterier för elfordon (EV) kommer att växa snabbt när oljans betydelse som energikälla avtar sägs det i en ny FN-rapport om handel och utveckling (UNCTAD).
Enligt UNCTAD förväntas pågående ansträngningar för att sänka utsläppen av växthusgaser stimulera till ytterligare investeringar i produktion av grön energi, som har varit stadigt under de senaste åren och ligger i genomsnitt på cirka 600 miljarder dollar per år.
”Alternativa energikällor som elektriska batterier kommer att bli ännu viktigare när investerare blir mer försiktiga med oljeindustrins framtid”, säger Pamela Coke-Hamilton, UNCTAD:s chef för internationell handel.
Elbilsförsäljningen ökade med 65 procent
Elbilsförsäljningen har ökat under de senaste åren och ökade 2018 med 65 % jämfört med året innan till 5,1 miljoner fordon och förväntas nå 23 miljoner 2030, enligt International Energy Agency.
Rapporten belyser den viktiga roll som uppladdningsbara batterier spelar i den globala övergången till ett energisystem med låga koldioxidutsläpp.
Den världsomspännande marknaden för katoder för litiumjonbatterier, det vanligaste uppladdningsbara bilbatteriet, uppskattades till 7 miljarder dollar 2018 och beräknas uppgå till 58,8 miljarder dollar år 2024, enligt rapporten.
”Ökningen i efterfrågan på de strategiska råvarorna som används för att tillverka elbilbatterier kommer att öppna fler handelsmöjligheter för de länder som levererar dessa material. Det är viktigt för dessa länder att utveckla sin kapacitet att flytta upp värdekedjan” sa Coke-Hamilton.
Koncentration av råvarureserver
Reserverna av råvaror för bilbatterier är koncentrerade till ett fåtal länder. Nästan 50 procent av världens koboltreserver finns i Demokratiska republiken Kongo (DRC), medan 58 procent av litiumreserverna finns i Chile. 80 procent av de naturliga grafitreserverna finns i Kina, Brasilien och Turkiet, medan 75 procent av manganreserverna hittas i Australien, Brasilien, Sydafrika och Ukraina.
Den mycket koncentrerade produktionen, som är mottaglig för störningar av politisk instabilitet och negativa miljöpåverkan, väcker oro över säkerheten för råvaruförsörjningen till batteritillverkarna. Rapporten varnar för att störningar i utbudet kan leda till stramare marknader, högre priser och ökade kostnader för bilbatterier, vilket påverkar den globala övergången till elektrisk rörlighet med låga koldioxidutsläpp.
Enligt UNCTAD kan investeringar i grön teknik som är mindre beroende av kritiska batteriråvaror bidra till att minska konsumenternas sårbarhet för att leverera brister i den nuvarande blandningen av material som litium och kobolt, men det skulle minska intäkterna från de länder som producerar dem.
Rapporten visar att huvuddelen av mervärdet till råvaror som används för att tillverka laddningsbara batterier genereras utanför de länder som producerar materialen. Exempelvis är värdet som tillförs koboltmalmer av DRC begränsat till mellanprodukter eller koncentrat. Ytterligare bearbetning och förädling sker mest i raffinaderier i Belgien, Kina, Finland, Norge och Zambia för att få slutprodukter som används i uppladdningsbara batterier samt för andra tillämpningar.
Demokratiska republiken Kongo, som står för över två tredjedelar av den globala koboltproduktionen, har inte maximerat de ekonomiska fördelarna med mineralet på grund av begränsad infrastruktur, teknik, logistisk kapacitet, finansiering och brist på lämplig politik för att uppmuntra tillskott av lokalt värde.
Tillverkningen av positiva elektroder för bilbatterier domineras av länder i Asien. 2015 stod Kina för cirka 39 % av den globala marknaden, Japan 19 % och Sydkorea för 7 %.
Sociala och miljömässiga effekter
Rapporten belyser de sociala och miljömässiga effekterna av utvinning av råvaror för bilbatterier och understryker det akuta behovet att ta itu med dem.
Cirka 20 procent av kobolt som tillhandahålls från Kongo kommer från hantverksgruvor där barnarbete och kränkningar av mänskliga rättigheter har rapporterats. Upp till 40 000 barn arbetar under extremt farliga förhållanden i gruvorna för låg lön, enligt UNICEF.
I Chile använder de företag som arbetar med litiumbrytning nästan 65 procent av vattnet i landets Salar de Atamaca-region, ett av de torraste ökenområdena i världen, för att pumpa ut köldbärare från borrade brunnar.
Detta har orsakat nedbrytning och förorening av grundvatten, vilket tvingat lokala quinoa-jordbrukare och lamaherdar att migrera och överge bosättningar som är hundratals år gamla. Det har också bidragit till miljöförstöring, landskapsskador och markförorening, lyder rapporten.
De negativa miljökonsekvenserna kan minskas genom att öka investeringarna i teknik som används för att återvinna förbrukade laddningsbara batterier, rekommenderar FN.
Nyheter
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.
Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.
Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.
Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.
– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.
Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.
Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.
750 MW elektricitet dygnet runt i SE3
Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.
Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.
Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.
Datacenter är bra kunder till elproducenter
Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.
Nyheter
Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.
Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.
Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.
XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.
I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.
Nyheter
Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.
Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.


– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.
Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.
Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.
Medelspotpris | Maj 2024 | Maj 2025 |
---|---|---|
Elområde 1, Norra Sverige | 17,64 öre/kWh | 14,09 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 17,64 öre/kWh | 15,09 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 23,71 öre/kWh | 42,94 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 50,58 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
-
Analys4 veckor sedan
Rebound to $65: trade tensions ease, comeback in fundamentals
-
Nyheter4 veckor sedan
Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största
-
Nyheter3 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys3 veckor sedan
Oil slips as Iran signals sanctions breakthrough
-
Analys3 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Nyheter4 veckor sedan
Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare
-
Nyheter3 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor
-
Nyheter4 veckor sedan
Anton Löf kommenterar industrimetaller, tillståndsprocesser och svenska gruvor