Följ oss

Nyheter

Det historiska kaoset på nickelmarknaden liknar plåtkrisen 1985

Publicerat

den

En tacka med nickel

I nästan ett och ett halvt sekel har London Metal Exchange varit platsen där världspriserna sätts för industriella metaller, från aluminium till zink. I denna långa historia kan prisavbrott räknas nästan på båda händernas fingrar.

En tacka med nickel

Klockan 8:15 denna tisdagsmorgon stoppade LME handeln med nickel, en metall som används för att tillverka rostfritt stål och batterier för elfordon, efter att priserna rusade så mycket som 250 % på två sessioner. Mest chockerande för många på marknaden var dock LMEs efterföljande tillkännagivande: all handel som ägde rum timmarna innan avstängningen makulerades.

LME arbetade hårt för att återställa ordningen när marknaden påverkades av den klassiska short squeezen, driven av en panikrörelse från världens största nickelproducent, Tsingshan Holding Group och dess mäklare att stänga en del av en stor kort position som de hade byggt upp i månader. Många mäklare har kritiserat beslutet att först låta marknaden öppna på tisdagen och sedan makulera de gjorda transaktionerna, skriver nyhetsbyrån Bloomberg.

Tsingshan står nu inför miljarder dollar i förluster, har personer som är bekanta med företaget avslöjat för The Wall Street Journal, efter att Rysslands krig i Ukraina orsakade en aldrig tidigare skådad ökning av priset på en nyckelmetall som används i rostfria stål och elektriska fordonsbatterier.

Förlusten kan bli upp till 8 000 miljoner dollar, innan de våldsamma rörelserna i nickelpriserna fick London Metal Exchange att avbryta handeln av denna metall. Men, som rapporterats av Bloomberg, verkar det kinesiska företaget ha hjälp från flera banker som kommer att stödja sina positioner med kredit (som säkerhet) för att inte tvinga Tsingshan att stänga kontrakten med stora förluster.

”Kaotiskt, pinsamt, upprörande, olyckligt, fallfärdigt eller välj vilket ord som helst”, säger Michael Marlowe, chef för Hythe Bay Metals. ”Idag har varit ett förödande slag för alla som älskar LME och alla som använder det för att sköta sina dagliga affärer.”

För handlare på LME, en av de få platser kvar i världen där mäklare fortfarande samlas på ett börsgolv för att exekvera order på varandra, var tisdagens drama en återgång till börsens mörkaste dagar.

Lärdomar från ”plåtkrisen”

Senast LME avbröt handeln med ett av sina kontrakt var under ”plåtkrisen” 1985, då en internationell kartell av tillverkare kollapsade efter att den inte längre kunde stödja tennpriset.

Den krisen var en skakande upplevelse som förändrade formen på marknaden. Många historiska mäklare tvingades lägga ner sin verksamhet på grund av förluster. 

För att återgå till nutiden, på nickelmarknaden, står handeln fortfarande stilla. LME har erkänt att denna marknad förmodligen inte kommer att öppna igen förrän på fredag. Och även efter att ha startat om handeln kommer det att hålla några nödspakar utdragna: till att börja med kommer handel endast att äga rum på europeisk tid och med en daglig gräns på 10 procents för prisrörelser.

LME har förklarat att det också söker en mekanism för att minska korta positioner på marknaden före återställningen, genom att ”kompensera” långa och korta positionsinnehavare på frivillig basis.

Förhandling och uppdrag

Under plåtkrisen 1985 räddade LME den största aktören som hamnat snett på följande sätt: kontrakt som redan var stängda makulerades och pågående handel till höga priser vid tidpunkten avbröts och reglerades med hänvisning till mycket högre priser.

Vissa branschaktörer har redan föreslagit att en liknande lösning nu behövs för att förhindra ytterligare ett desperat rally när marknaden öppnar igen, till exempel genom att dominerande lång- och kortinnehavare går med på att avveckla sina positioner till ett fast pris, enligt källor som Bloomberg konsulterat.

Även om nickelpriserna hade stigit i flera veckor på grund av rädsla för ett leveransavbrott från Ryssland, en av de största leverantörerna i världen, utlöstes veckans imponerande prisstegring av att blankare inklusive toppproducenten Tsingshan, hamnat snett.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Nyheter

Lundin Mining ska bli en av de tio största kopparproducenterna i världen

Publicerat

den

Lundin Mining är bolaget i Lundin-sfären som satsar stort på Vicuña-projektet i Argentina. Det ska lyfta Lundin Mining till att bli en av de tio största kopparproducenterna i världen skriver Affärsvärlden och upprepar sin köprekommendation för aktien.

”Även om en framgång inte är på förhand given tror vi att Vicuña har goda chanser att bli bra. Vi förnyar vårt köpråd för Lundin Mining”

Enligt Lundin Minings ledning kommer man att klara att finansiera sin del av investeringarna i Vicuña genom det löpande kassaflödet som man förväntar sig ska bli omkring 5 miljarder dollar kommande fem år i kombination med lån.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära