Följ oss

Nyheter

David Hargreaves on precious metals, Week 1 2012

Publicerat

den

David Hargreaves

David Hargreaves

We warned in the 10/12/2011 issue, but three weeks ago, that the precious metals might retreat. They have. We blamed it on the fear factor receding and it has, so let’s not be surprised if we see more on the downside. The world lost an unpredictable dictator in North Korea’s Kim Jong Il last week and the young replacement in the expensive overcoat will take time to learn the ropes. Iran is muttering about blockading the Straits of Hormuz and thus 20% of the world’s traded oil. This need not worry China, 50% dependant, or Japan 75% reliant on that seaway for their oil imports, because it is where the US 5th Fleet sits. That toy factory has enough fire power to turn Tehran into a moon of Saturn, so no fears there, eh? Anglo American might win its spat with Chile’s Codelco over 49% of a juicy copper mine. Britain has warned Argentina that if it gets ambitious about the Falklands again, the nuclear sub patrol will be put on high alert. This is big boy time. Venezuela has most of its gold back home and worth a lot less than when it called for it. Only one dictator to go (hi Bob!) and his threat to embargo platinum exports can only cheer the South Africans. The fear factor has switched from fisticuffs to financial. The further we lever ourselves into recession, the cheaper goods will become and that includes the precious.

Gold

The price run up in H2 owed much to the Euro crisis whilst the spike which saw it momentarily top $1900/oz mirrored fears of a sovereign debt failure. That gold has now subsided to beneath $1550 on the downside does not indicate that problem has been solved. It has been digested. The world would survive a Euro break up and $1500 would still be its highest ever pre Q2 2011 level. We may be still a long drop from a floor in the next few months of which the US dollar, which exerts an opposite pull, continues to remind us.

Investment demand remains the driver. The other two, jewellery and industrial, have been relatively constant since Q2 2010 whilst much has been made of changes in Central Bank holdings. They are relatively small.

The close of 2010 saw a gold price of $1408/oz, registering the 10th successive annual rise. This continued to the short lived peak of $1900 in mid 2011 until the sobering pull back to $1500 on Dec. 30th. The major structural changes have been in private investment demand, particularly in China, India and other developing countries. Central Bank buying has been noted by developing countries but not the expected surge by China. The significance of such holdings is measured not only in their total tonnage, but as a percentage of total foreign assets. By mid 2011 they showed:

World official gold holdings 2011

Of perhaps greater significance are total above ground stocks of gold, broadly estimated at 163,000 tonnes. Of these, c.84,000 tonnes is held as jewellery. In December a report by MacQuarie Bank suggested India alone accounted for 17,000 tonnes of this. The Chinese and Indians are displaying similar personal buying tendencies.

Supply

The pattern of mined supply remained similar to the previous five years, with the continuing decline of South Africa but increases from West Africa and Eurasia. The major producing countries remained China (13%), USA (11%), Australia (10%), RSA (8%), Russia (7%) and Peru (6%).

Outlook 2012

Gold. Any return to a major upside for gold will be driven by fear factors, not economic ones. The Middle East basin remains highly unstable and a knee-jerk oil price rise would pull gold along. Iran is clearly itching to put on a show, but unless fear becomes reality we do not see gold challenging its highs again, indeed the reverse. For supply it means South Africa may put on hold its plans to revamp the deep basin deposits and for marginal ventures worldwide to struggle with funding. The majors sit on healthy balance sheets, but cannot expect a market rerating. Of the larger ones:

Gold mining companies price performance 2011

The final day flip in gold (up $45 to $1578/oz) should not be confused with a rally. Only an ungovernable geological or political event is liable to drive it skywards. The world economy will stabilise and we should remember that as recently as 2008, gold was at $700/oz.

Platinum

This was the year the industry got it wrong. If ever a commodity was ripe for cartel action, in theory it is platinum. A single country, South Africa, supplies 75% of all newly mined metal and with Russia does 85% of all the platinum and palladium combined. Only four companies dominate and just two end uses, autocatalysts and jewellery, account for 70% of demand. Yet there is no cartel. London – based free market, daily fixing pricing dominates. That price has fallen progressively in 2011 from an opening $1745/oz to a closing $1407/oz, a fall of 19%. A weak economy, increased output and more intensive recycling, particularly of spent catalysts, were the culprits. Another feature – of longer term significance – was a round of overgenerous wage settlements, which have saddled the South African industry with untenable costs. This is an industry at a crossroads. A small surplus of c. 200,000 oz is calculated for 2011 from a mined supply of 6,400,000 oz and a total demand of 8,100,000 oz. The balance of supply is made up of recycling. Industrial demand is c. 2,000,000 oz and investment c. 500,000 oz.

The shares had a miserable run:

The shares had a miserable run

There is nothing to suggest a short term rally, rather further weakness.

Silver

Silver owes its classification ‘precious’ more to its chemical characteristics than its scarcity. It is mined at an annual rate of c. 23,500 tonnes, or ten times that of gold. Yet its price ratio is far higher. Were it in relation to its production, the price of silver would be c. $160/oz, not $30. Its 2010-2011 open and closing levels of $30/oz and $28/oz disguise a run up in Q3 to over $50, prompting some analysts to call for $200.

This is not going to happen. Why?

  • The total volume of silver on surface is vastly greater than its production ratio to gold. It has been mined in large quantities for much longer and was for centuries the world’s currency backing.
  • Almost 50% is used industrially which, combined with other fabrication and jewellery accounts for c. 85% of all arisings.
  • Ten countries combine to produce 80% of newly mined output and vast quantities are available for dishoarding at the right price.
  • Most silver is recovered as a by-product of base metal mining, the few pure silver producers including Fresnillo (5.2% market share), Pan American (3.3%), Hochschild (2.4%) and Coeur D’ Alene (2.3%). We believe silver will continue to track gold at a price ratio of 50:1 – 60:1 with a narrowing in a bull market.

[hr]

About David Hargreaves

David Hargreaves is a mining engineer with over forty years of senior experience in the industry. After qualifying in coal mining he worked in the iron ore mines of Quebec and Northwest Ontario before diversifying into other bulk minerals including bauxite. He was Head of Research for stockbrokers James Capel in London from 1974 to 1977 and voted Mining Analyst of the year on three successive occasions.

Since forming his own metals broking and research company in 1977, he has successfully promoted and been a director of several public companies. He currently writes “The Week in Mining”, an incisive review of world mining events, for stockbrokers WH Ireland. David’s research pays particular attention to steel via the iron ore and coal supply industries. He is a Chartered Mining Engineer, Fellow of the Geological Society and the Institute of Mining, Minerals and Materials, and a Member of the Royal Institution. His textbook, “The World Index of Resources and Population” accurately predicted the exponential rise in demand for steel industry products.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära