Följ oss


David Hargreaves on precious metals, Week 1 2012



David Hargreaves

David Hargreaves

We warned in the 10/12/2011 issue, but three weeks ago, that the precious metals might retreat. They have. We blamed it on the fear factor receding and it has, so let’s not be surprised if we see more on the downside. The world lost an unpredictable dictator in North Korea’s Kim Jong Il last week and the young replacement in the expensive overcoat will take time to learn the ropes. Iran is muttering about blockading the Straits of Hormuz and thus 20% of the world’s traded oil. This need not worry China, 50% dependant, or Japan 75% reliant on that seaway for their oil imports, because it is where the US 5th Fleet sits. That toy factory has enough fire power to turn Tehran into a moon of Saturn, so no fears there, eh? Anglo American might win its spat with Chile’s Codelco over 49% of a juicy copper mine. Britain has warned Argentina that if it gets ambitious about the Falklands again, the nuclear sub patrol will be put on high alert. This is big boy time. Venezuela has most of its gold back home and worth a lot less than when it called for it. Only one dictator to go (hi Bob!) and his threat to embargo platinum exports can only cheer the South Africans. The fear factor has switched from fisticuffs to financial. The further we lever ourselves into recession, the cheaper goods will become and that includes the precious.


The price run up in H2 owed much to the Euro crisis whilst the spike which saw it momentarily top $1900/oz mirrored fears of a sovereign debt failure. That gold has now subsided to beneath $1550 on the downside does not indicate that problem has been solved. It has been digested. The world would survive a Euro break up and $1500 would still be its highest ever pre Q2 2011 level. We may be still a long drop from a floor in the next few months of which the US dollar, which exerts an opposite pull, continues to remind us.

Investment demand remains the driver. The other two, jewellery and industrial, have been relatively constant since Q2 2010 whilst much has been made of changes in Central Bank holdings. They are relatively small.

The close of 2010 saw a gold price of $1408/oz, registering the 10th successive annual rise. This continued to the short lived peak of $1900 in mid 2011 until the sobering pull back to $1500 on Dec. 30th. The major structural changes have been in private investment demand, particularly in China, India and other developing countries. Central Bank buying has been noted by developing countries but not the expected surge by China. The significance of such holdings is measured not only in their total tonnage, but as a percentage of total foreign assets. By mid 2011 they showed:

World official gold holdings 2011

Of perhaps greater significance are total above ground stocks of gold, broadly estimated at 163,000 tonnes. Of these, c.84,000 tonnes is held as jewellery. In December a report by MacQuarie Bank suggested India alone accounted for 17,000 tonnes of this. The Chinese and Indians are displaying similar personal buying tendencies.


The pattern of mined supply remained similar to the previous five years, with the continuing decline of South Africa but increases from West Africa and Eurasia. The major producing countries remained China (13%), USA (11%), Australia (10%), RSA (8%), Russia (7%) and Peru (6%).

Outlook 2012

Gold. Any return to a major upside for gold will be driven by fear factors, not economic ones. The Middle East basin remains highly unstable and a knee-jerk oil price rise would pull gold along. Iran is clearly itching to put on a show, but unless fear becomes reality we do not see gold challenging its highs again, indeed the reverse. For supply it means South Africa may put on hold its plans to revamp the deep basin deposits and for marginal ventures worldwide to struggle with funding. The majors sit on healthy balance sheets, but cannot expect a market rerating. Of the larger ones:

Gold mining companies price performance 2011

The final day flip in gold (up $45 to $1578/oz) should not be confused with a rally. Only an ungovernable geological or political event is liable to drive it skywards. The world economy will stabilise and we should remember that as recently as 2008, gold was at $700/oz.


This was the year the industry got it wrong. If ever a commodity was ripe for cartel action, in theory it is platinum. A single country, South Africa, supplies 75% of all newly mined metal and with Russia does 85% of all the platinum and palladium combined. Only four companies dominate and just two end uses, autocatalysts and jewellery, account for 70% of demand. Yet there is no cartel. London – based free market, daily fixing pricing dominates. That price has fallen progressively in 2011 from an opening $1745/oz to a closing $1407/oz, a fall of 19%. A weak economy, increased output and more intensive recycling, particularly of spent catalysts, were the culprits. Another feature – of longer term significance – was a round of overgenerous wage settlements, which have saddled the South African industry with untenable costs. This is an industry at a crossroads. A small surplus of c. 200,000 oz is calculated for 2011 from a mined supply of 6,400,000 oz and a total demand of 8,100,000 oz. The balance of supply is made up of recycling. Industrial demand is c. 2,000,000 oz and investment c. 500,000 oz.

The shares had a miserable run:

The shares had a miserable run

There is nothing to suggest a short term rally, rather further weakness.


Silver owes its classification ‘precious’ more to its chemical characteristics than its scarcity. It is mined at an annual rate of c. 23,500 tonnes, or ten times that of gold. Yet its price ratio is far higher. Were it in relation to its production, the price of silver would be c. $160/oz, not $30. Its 2010-2011 open and closing levels of $30/oz and $28/oz disguise a run up in Q3 to over $50, prompting some analysts to call for $200.

This is not going to happen. Why?

  • The total volume of silver on surface is vastly greater than its production ratio to gold. It has been mined in large quantities for much longer and was for centuries the world’s currency backing.
  • Almost 50% is used industrially which, combined with other fabrication and jewellery accounts for c. 85% of all arisings.
  • Ten countries combine to produce 80% of newly mined output and vast quantities are available for dishoarding at the right price.
  • Most silver is recovered as a by-product of base metal mining, the few pure silver producers including Fresnillo (5.2% market share), Pan American (3.3%), Hochschild (2.4%) and Coeur D’ Alene (2.3%). We believe silver will continue to track gold at a price ratio of 50:1 – 60:1 with a narrowing in a bull market.


About David Hargreaves

David Hargreaves is a mining engineer with over forty years of senior experience in the industry. After qualifying in coal mining he worked in the iron ore mines of Quebec and Northwest Ontario before diversifying into other bulk minerals including bauxite. He was Head of Research for stockbrokers James Capel in London from 1974 to 1977 and voted Mining Analyst of the year on three successive occasions.

Since forming his own metals broking and research company in 1977, he has successfully promoted and been a director of several public companies. He currently writes “The Week in Mining”, an incisive review of world mining events, for stockbrokers WH Ireland. David’s research pays particular attention to steel via the iron ore and coal supply industries. He is a Chartered Mining Engineer, Fellow of the Geological Society and the Institute of Mining, Minerals and Materials, and a Member of the Royal Institution. His textbook, “The World Index of Resources and Population” accurately predicted the exponential rise in demand for steel industry products.

Fortsätt läsa
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *


Kakaobönder i Brasilien gör sig redo för en comeback



Kakao och choklad

En gång var Brasilien en framstående global leverantör av kakao, men sedan förlorade landet allt till en träddödande sjukdom som decimerade skördarna på 1980-talet. Nu gör kakaobönderna i Brasilien sig redo för en comeback. Det strömmar in nya pengar i kakaoindustrin, producenter ger sig in i nya områden och traditionella odlare får ekonomiskt stöd. De har stöd av jättar som Cargill och en investeringsfond skapad av Vale.

Brasilien strävar efter att fördubbla kakaoproduktionen i landet till 2030. Det är ett av målen från en plan som landets kakaokommission Ceplac tillkännager denna vecka. Redan 2025 borde Brasilien producera tillräckligt för att tillfredsställa den inhemska efterfrågan. Det skulle minska Brasiliens behov av att importera kakaobönor, och hjälpa till att lindra en allvarlig global brist på chokladingrediensen.

Av alla kakaoproducerande länder har Brasilien den största tillväxtpotentialen

Utvecklingen innebär en välbehövlig lättnad för kakaomarknaden, som har drabbats av dåligt väder och växtsjukdomar hos toppodlarna Elfenbenskusten och Ghana. Bakslag har dramatiskt krympt de globala lagren, vilket gör att kakaoterminerna stigit med nästan 70 procent i år. Priset för det mest aktiva kontraktet i London stängde i fredags så högt 3 476 GBP per ton.

CocoaAction Brasil kartlade minst 24 pågående projekt för att hjälpa den lokala kakaoförsörjningskedjan, med en total investering på över 150 miljoner brasilianska reais (30,6 miljoner USD).

Brasiliens kakaoboom är redan mer än bara ett löfte. Bönder i olika delar av landet planterar nya träd, som kommer att bära frukt under de kommande två till tre åren. Kakao har blivit ett så hett ämne att även ett biobränsleföretag nu är ute efter att producera chokladingrediensen. Brasil Biofuels fokuserar på bränsle tillverkat av palmolja, men började lägga till kakaoväxter till sin plantskola i hopp om att odla 1 000 hektar nästa år.

Den brasilianska kakaoproduktionen är fortfarande en bråkdel av vad som odlas i Afrika, en kontinent som står för nästan tre fjärdedelar av den globala tillgången. Det som gör Brasilien relevant är det faktum att åtminstone några av dess bönder har möjlighet att svara på en ökad global efterfrågan genom att öka utbudet. Många bönder i Afrika lever under fattigdomsgränsen och deras lön bestäms av myndigheterna, så de kan inte dra nytta av högre terminspriser. Producenterna behöver pengar för att investera, särskilt som nya europeiska regler kräver utgifter för spårbarhet för att bevisa att grödor inte odlades i avskogad mark.

En större brasiliansk produktion kan få ner kakaopriserna, även om det bara skulle vara en faktor på lång sikt. För närvarande fortsätter priserna att drivas av de dåliga utsikterna i Västafrika.

Det kanske största hotet mot Brasiliens ambitiösa kakaoplaner ligger fortfarande i trädhälsan. Mer än 30 år efter det första dödliga utbrottet förföljer en ny sjukdom som kallas witch’s broom landets kakaobönder.

Fortsätt läsa


Tre rytmer sammanfaller för guldpriset i mars 2024



Teknisk analys på guldpriset

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på guldpriset inför 2024 och det är hela tre separata rytmer som sammanfaller under mars 2024 vilket gör det hela mycket spännande. Den långsiktiga trenden för guldpriset, dvs under de kommande åren, är positiv och ser ut att bli en förändring från den rörelse i sidled vi har sett under en längre tid.

Teknisk analys på guldpriset av Ingemar Carlsson
Fortsätt läsa


Med vintern kom de högre elpriserna



Elpriserna i Norden ökade under slutet av november. Det innebär att december inleds med mer än dubbelt så höga elpriser per kilowattimme i hela landet jämfört med förra månaden. Ökningen beror främst på kyligt, torrt väder och ökad elanvändning, men även de oplanerade kärnkraftsstoppen påverkar just nu framförallt södra Sverige och Finland.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

November månad avslutades med att medelspotpriset på elbörsen blev 82,13 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige). Hälften så dyrt som det rörliga priset samma period förra året (159,72 öre/kWh) och högre än det rörliga priset i oktober (49,66 öre/kWh).

– Elpriserna fortsätter att svänga, men som alltid när det blir kallt, så ökar elkonsumtionen och elpriserna, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Senaste veckan har det varit ett par reaktorstopp inom kärnkraften, vilket påverkat elpriset framförallt i elområde 3 och 4 och i Finland. Vattenmagasinen ligger på normala nivåer. Årets isläggning genomfördes i mitten av november och ledde då till en kortare tids produktionsneddragning med begränsad påverkan på elpriserna som följd. En planerad isläggning görs varje år för att skapa stabila produktionsförutsättningar för resten av vintern. Ogynnsamma väderförhållanden har periodvis lett till isbildning på vindkraftsbladen vilket gett lägre vindkraftsproduktion. 

Månadsmedel för spotpriser på Nord Pool, november 2021-2023
Grafik: Vattenfall

Elpriserna är högre på kontinenten men terminspriserna för tysk el ligger just nu betydligt lägre än föregående år. Dessutom är Europas gaslager fyllda vilket motverkar höjningar i Norden eftersom elhandelsmarknaden hänger ihop.

Fortsätt läsa