Nyheter
Cushing – världens oljecentra
Den lilla staden Cushing, belägen i Oklahoma, bär ett namn som ofta förknippas med en hormonsjukdom, det så kallade Cushings syndrom. Detta syndrom har i sin tur blivit benämningen på överflödet av all den råolja som har samlats i den lilla staden. Även om Cushing inte har fler än 10.000 invånare så är staden en av de allra viktigaste för den globala oljeindustrin.
Cushing är nämligen knutpunkten för en rad pipelines som levererar råolja till den amerikanska mellanvästern. Det är denna stad som är leveranspunkten för det kontrakt med råolja, det så kallade WTI-kontraktet, som handlas på den amerikanska råvarubörsen NYMEX.
Vad är Cushings syndrom?
Här tittar vi endast på fenomenet ur ett råvaruperspektiv då vi saknar tillräckliga medicinska kunskaper för att beskriva hormonsjukdomen med samma namn.
Cushing är den huvudsakliga leveranspunkten för råolja av typen WTI. Genom sitt geografiska läge får staden ta emot och skicka leveranser till i stort sett hela den nordamerikanska kontinenten. Denna oljehub tar emot olja från Mexikanska Golfen och Texas i söder och från de kanadensiska oljesandsfälten i norr. Innan oljan kan levereras till terminsköparna måste den emellertid först samlas in och lagras i de stora tankarna som ägs av fyra företag:
- Magellan Midstream Partners
- Enbridge Energy Partners
- Plains All American Pipelin
- SemGroup Energy Partners
Nu är den nordamerikanska marknaden en av de största i världen, men det är långt ifrån den enda marknaden. Riktpriset på olja på dessa marknader är inte alltid priset på den olja som sålts på varje enskild lokal marknad, men normalt sett så har skillnaderna varit så pass försumbara att det inte har diskuterats.
Ibland inträffar det emellertid att prisskillnaden mellan två regionala marknader vidgar sig. Det är exakt vad som har hänt vid ett antal tillfällen i Nordamerika där prisskillnaden mellan WTI (West Texas Intermediate) och Brent Crude gått åt ”fel” håll och att en prisanomali har uppstått. För att kunna besvara varför detta har hänt så måste vi först förstå vad det är som har hänt. Individuella marknader är utsatta för egna fluktuationer i fråga om utbud och efterfrågan på olja. I fallet med WTI versus Brent har dessa fluktuationer historiskt sett varit begränsade till cirka 1 USD per fat, något som i undantagsfall har stigit till 3 USD per fat.
Allt annat lika så borde WTI:n handlas till ett högre pris än vad Brent-oljan gör, främst till följd av att WTI är en olja av betydligt finare kvalité vilket borde göra denna dyrare. En annan faktor som gör att WTI-oljan kan tillåtas att handlas till ett högre pris är att transportkostnaderna för att få denna till raffinaderierna är betydligt lägre för WTI än för den mer långväga Brent.
På senare tid har emellertid priset på Brent Crude överstigit det för West Texas Intermediate.
Det finns emellertid en orsak till att detta fenomen har kunnat uppstå, nämligen logistiken. För att den som köpt olja på termin skall kunna vara säker på att denne kan ta leverans så krävs det att denne är säker på att ha tillgång till lagerutrymme i Cushing. Detta kan periodvis vara svårt, vilket har gjort att begreppet ”Cushings syndrom” har uppstått för att förklara den inverkan som begränsningarna i Cushings lagringskapacitet kan ha på priserna. Detta trots att lagringsvolymerna i Cushing sammantaget är den största i världen. En effekt av lagerbristen är att priset på WTI har hamnat i backwardation, det vill säga att terminspriset är lägre än spotpriset.
De ökade lagren styrs till stor del av införandet av den ny pipeline som pumpar in stora leveranser olja från Kanada till Cushing. Det finns således skäl att anta att de nuvarande logistik- och lagerproblemen kan komma att bli än större om och när Keystone XL, den oljepipeline som skall knyta samman de kanadensiska oljesandsprojekten med de amerikanska raffinaderierna vid gulfkusten byggs. Denna pipeline måste byggas, annars riskerar USA att kunna drabbas av oljebrist i framtiden. TransCanada har meddelat att bolaget har för avsikt att bygga en ny pipeline från Cushing till Gulfkusten. Kapaciteten på denna pipeline förväntades uppgå till 156.000 fat olja per dag under det första kvartalet 2013, men Obamaadministrationen har valt att skjuta upp beslutet om byggandet av denna pipeline till efter det amerikanska presidentvalet 2012.
Data från det amerikanska energidepartementet visar att det finns en total kapacitet som uppgår till 54,6 miljoner fat. Enligt analysföretaget DigitalGlobe uppgick emellertid lagren endast till 27,7 miljoner den 25 november, ned från 32 miljoner den 18 november. Cushings lagringsanläggningar kan för närvarande lagra 58 miljoner fat olja och har en total kapacitet om 70 miljoner fat vilket gör att Cushing fortfarande har reservkapacitet. Det ytterligare nya utbudet från Kanada är dock potentiellt inställd på att plugga in i Cushing under de närmaste månaderna. Detta skulle komma att innebära att den ökade volymen av olja kommer att orsaka en flaskhals vid Cushing som fortsätter att orsaka ett tryck nedåt på WTI-priset ett tag framåt.
Trycket borde lätta senare under året, med tanke på att det pågår arbete med att addera ytterligare 13 miljoner fat lagringskapacitet vid Cushing.
Priserna bör helst endast avspegla den underliggande fundamenta i utbud och efterfrågan, snarare än logistiska problem vid ett visst fördelningsnav. Det är av denna anledning som många analytiker tenderar att betrakta Brentolja som lämpligare som ett globalt riktpris.
Brent-råolja produceras i Nordsjön, offshore i Storbritannien och dess namn kommer från Shells tradition att namnge sina oljefält efter fåglar. I detta fall Brent Goose. Brent tjänstgör för närvarande som riktmärke pris för all oljeproduktion i Europa, Afrika och Mellanöstern, som säljs på marknader i väst.
Enligt Financial Times beror det på att problematiken är vidare än bara Cushing. Det är hela den amerikanska Mellanvästern som har ett överskott på olja och stora inflöden från en ökad produktion i North Dakota och Kanada som skapar ytterligare flaskhalsar.
Vad vi ser nu är att spreaden mellan WTI och Brent är hög, men att det om de logistiska problemen blir lösta kommer att ändras och att vi istället kommer att se hur den finare WTI-oljan kommer att handlas med ett premium utöver Brenten. Detta ligger i både de amerikanska och kanadensiska producenternas intresse.
DigitalGlobes uppgifter släpps två gånger i veckan kl 10.30 New York-tid på måndagar och fredagar. För fredagens utgåva omfattar den information som samlats in från föregående lördag till onsdag. För måndagens utgåva är det data från föregående torsdag eller fredag.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
Nyheter
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
Goldman Sachs upprepar sin prognos för guldpriset, uppgången kommer att fortsätta och priset vara 3000 USD per uns i december 2025.
”Go for gold” skriver banken i en uppdatering. Den strukturella drivkraften för guld är högre efterfrågan från centralbanker, samtidigt som ett cykliskt lyft kan komma från flöden inom ETF-fonder när den amerikanska centralbanken sänker räntorna. På toppen av det kommer spänningar inom handelsrelationer vilket kan leda till spekulativa köp av guld, liksom det eviga ämnet om hållbarheten för den amerikanska statsbudgeten vilket kan göra att ägare av amerikanska statspapper kan gå över till guld.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet