Följ oss

Nyheter

Chicagobörsen har en långsiktig syn på Svarta Havsvetet

Publicerat

den

Prima vete finns vid svarta havetCME, bolaget som bland annat driver Chicago Mercantile Exchange och Chicago Board of Trade, har sagt att bolaget är långsiktigt i sin satsning på terminer i Svarta Havsvete. Vetemarknaden har fått en betydande fokus hos placerarna under den senare tiden, och just Svarta Havsvete är en möjlig framtida viktig råvara eftersom regionen, till vilken hör Rumänien, Ryssland och Ukraina, är en viktig källa för produktion av vete även om det har varit svårt att få investerarna att bli intresserade av derivat på denna marknad.

Priset på vete steg under förra månaden med 15 procent på råvarubörsen i Chicago och cirka 7 till 8 procent på börserna i Paris och Sydney på grund av oron för torka i Södra Ukraina och i Ryssland. Trots denna oro har detta inte gett effekt i den handel som CME Group tillhandahåller i Svarta Havsveteterminer, det har inte registerats några avslut sedan den andra handelsdagen då fem affärer gjordes i septemberkontraktet. Det betyder emellertid inte att det finns ett ointresse för dessa terminer, många av de avtal som redan har ingåtts mellan producenter och köpare löper över flera år och det kommer ta tid att få dessa att handla på börsen istället. Av denna anledning har CME valt att lägga en del av utbildningarna för denna handel i Bulgarien, Kazakstan och Ukraina, förutom i Nordamerika och Mellanöstern, områden där de stora köpare finns.

Två kontinenter

En av de farhågor som kritiker har framfört är kontraktens geografiska mångfald eftersom det täcker leveranser som kommer från ett område som sträcker sig från Rumänien i den östra delen av EU till Kazakstan, mer än 3.200 kilometer bort. Detta innebär två olika kontinenter, förutom olika rättsystem och kulturer.

Ursprungligen hade CME Group endast för avsikt att inrikta sig på Ukraina, men det visade sig snart att det fanns ett stort intresse även från producenter och köpare i Ryssland, Bulgarien och Rumänien. Med det initiala kontraktets utformning saknade dessa möjligheter att hedga sig.

Kvalitetsskillnader

Även om geografin är ett överkomligt problem så är utbudet av de olika vetetyper som produceras inom regionen ett större problem.

Kazakstan, till exempel, är en betydande producent av vårvete med höga proteinhalter, medan Ukraina är till stor del bidrar med höstvete som huvudsakligen används som djurfoder. En lösning är att CME på sikt lanserar olika typer av kontrakt, fokuserade på foder och kvarnvete, givet att det visar sig att det finns en efterfrågan på detta.

Det befintliga terminskontraktet kan emellertid användas som ett prissättningsverktyg och fungera som ett benchmark, ett riktmärke mot vilket aktuella skördar kan prissättas och ges premium för högre kvalitéer och rabatter för de skördar som har en lägre kvalité.

Leverans versus riskhantering

Trots allt, kontraktets huvudsakliga roll är att erbjuda vägledande priser på vete från en region där både klimatet och skördarna är dåligt korrelerade med det i Chicago som i dag fungerar som ett riktmärke för världens vetemarknader, eller Paris, den europeiska marknaden som drivs av NYSE Euronext som också spelar en viktig roll för prissättningen av vete. CME säger att börsen erbjuder ett kontrakt som gör det möjligt för människor att hantera risker.

Kontraktet uppfyller, trots det låga antalet gjorda avslut, de specifikationer för leverans som CMC ställer, vilket är en förutsättning för att kontraktet skall kunna komma att efterfrågas. Under juli 2012 genomförde CME test av en leverans i Ukraina som kanaliserades genom CMEs system för att säkerställa att lagerplatserna kan hantera de fysiska transaktionerna.

Även Kanada

CME Group tar nu även denna filosofi till Kanada. Istället för att som konkurrenten ICE, Intercontinental Exchange, införa ett helt nytt terminskontrakt för det högkvalitativa vårvetet från ett land där försäljningen av vete kommer att liberaliseras från och med nästa månad har CME Group istället valt att trycka på fördelarna med att använda det likvida terminskontraktet på mjukt rött höstvete som en benchmark.

Orsaken är att det visserligen går att starta nya kontrakt för olika typer av vete, men att marknaden enligt CME alltid tenderar att söka sig till det mest likvida kontraktet så länge aktörerna ser en korrelation vilket är varför så pass många använder sig av de vetekontrakt som handlas på Chicagos råvarubörser.

Vad gäller frågan huruvida ICE avser lansera terminskontrakt på Svarta Havsvete har vi idag inga indikationer på att så kommer ske, vilket kan förklaras av det låga antalet omsatta kontrakt. På sikt, och om det kommer att bli en betydligt mer aktiv handel, kan frågan komma att väckas igen.

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Nyheter

Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler

Publicerat

den

Kinesisk flagga

Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.

Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.

USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.

En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.

Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära