Följ oss

Nyheter

Bröderna Hunts kupp mot silvermarknaden

Publicerat

den

Bröderna Hunt tog kontroll över silvermarknaden

Bröderna Hunt tog kontroll över silvermarknadenDet mest kända försöket att manipulera en råvarumarknad är bröderna Nelson och Herbert Hunt, som i slutet av 70-talet och början av 80-talet köpt kontrakt för hälften av världens silverproduktion. Priset steg från 11 dollar per troy uns (31,1 gram), till 50 dollar i januari 1980. På grund av att myndigheterna ändrade villkoren för att handla misslyckades försöket och silverpriset rasade under 11 dollar igen, det mesta av fallet skedde under en enda dag, den 27 mars 1980, det som brukar kallas för Silver Thursday.

Så vad var det då som egentligen hände?

Två av Texasmiljardären Haroldson Lafayette Hunts tre söner, Nelson och William, försökte i slutet av 1970-talet att ta kontrollen över den fysiska silvermarknaden, något som resulterade i att priset steg från 6 USD per ounce till skyhöga 48,70 USD per ounce. Faktum är att bröderna kontrollerade en tredjedel av allt det silver som fanns på marknaden, exklusive statliga innehav.

Kontrollen var så pass omfattande att de amerikanska juvelerarna hade svårt att köpa silver, vilket till slut ledde till att juvelerarfirman Tiffanys i en helsidesannons i dagstidningen New York Times gick ut och fördömde bröderna Hunt för att de drev upp priset till konstlade nivåer, men framförallt för att de begränsade utbudet så pass kraftigt att det försvårade smyckesindustrins affärer.

Silver Rule 7 – restriktioner för silverköparna

Den 7 januari 1980 ändrade råvarubörsen COMEX marginalkraven när de införde Silver Rule 7 och det var till bröderna Hunts nackdel. Silver Rule 7 innebar nämligen begränsningar som innebär att marginalkraven, det vill säga den andel kapital som behövs som säkerhet för att köpa terminskontrakt ökade väsentligt. Vi har för övrigt sett hur dessa marginalkrav höjts även under våren 2011, inte mindre än fem gånger. För bröderna Hunt innebar dessa ökade marginalkrav stora problem då de var tvungna att komma in med betydligt mer säkerheter, alternativt tvingades att sälja terminskontrakt för att minska sin överbelåning. Alla som har drabbats av ett sådant samtal från sin mäklare vet vad som händer i detta läge – marknaden går emot en. Det var exakt vad som hände här. Då marknadens största köpare plötsligt blev storsäljare föll silverpriset som ett korthus, på fyra dagar sjönk detta med femtio (50) procent.

Silvertorsdagen

De båda bröderna hade gjort stora investeringar i terminskontrakt genom flera olika mäklare, bland annat mäklarfirman Bache Halsey Stuart Shields, senare Prudential-Bache Securities och Prudential Securities.

När priset på silver sjönk under det lägsta tillåtna marginalkravet, uppmanades Nelson och William att inkomma med tilläggssäkerheter motsvarande 100 miljoner dollar. Då bröderna Hunt inte kunde uppfylla detta och stod inför en potentiell förlust på $ 1,7 MILJARDER USD drabbades råvarumarknadens aktörer, både de som handlade terminer och optioner, av panik.

Många regeringstjänstemän fruktade att om Hunts inte kunde uppfylla sina skulder så skulle flera av de stora mäklarhusen och bankerna på Wall Street kollapsa. För att rädda situationen, gav ett konsortium av amerikanska banker bröderna en kredit om $ 1,1 miljarder USD som gjorde att de kunde betala Bache vilket i sin tur gjorde denna firma överlevde. Amerikanska Securities and Exchange Commission (SEC) genomförde senare en utredning av bröderna Hunt, som hade underlåtit att avslöja att de faktiskt ägde 6,5 % av aktierna i Bache.

Hunts förlorade över en miljard dollar genom den här händelsen men familjens förmögenheter överlevde. De ställde de flesta av sina tillgångar, inklusive deras ägande i Placid Oil, som säkerhet för lånepaketet de fått. Men värdet på deras tillgångar, främst innehav i olja, socker och fastigheter, minskade stadigt under 1980-talet, och deras beräknade förmögenhet minskade från 5 miljarder dollar år 1980 till mindre än 1 miljard dollar år 1988.

År 1988 befanns bröderna skyldiga till konspiration för att behärska marknaden i silver. De beordrades att betala $ 134 miljoner ersättning till ett peruanskt mineralföretag som hade förlorat pengar på grund av deras handlingar. Detta tvingade bröderna att förklara sig i konkurs, en av de största sådana i Texas historia. Nelson dömdes att betala 10 miljoner USD i böter, han fick betydande upptaxeringar av skattemyndigheterna och förbjöds att handla på råvarumarknaderna för all framtid.

Efterspel

Oavsett vad man som läsare anser om detta så är det uppenbart att det finns klara likheter mellan dagens ädelmetallmarknader och den som existerade då bröderna Hunt försökte genomföra sin kupp. Vi konstaterar också att det Nelson och Herbert gjorde är omgärdat med en rad olika myter och att det faktiskt finns de som inte tror att några få individer hade lyckats med detta.

Vi kan konstatera att Nelson Hunt var en duktig oljeman, en som faktiskt visste vad han gjorde. Han spelade en betydande roll i upptäckandet och utvecklandet av de oljefält i Libyen som senare nationaliserades av Muammar al Gaddafi.

Vad var det då som fick denne att bestämma sig för att bli en betydande aktör på silvermarknaden? Det är en fråga som vi egentligen inte kan svara på, det är bara Nelson själv som har svaret på denna fråga. Däremot vet vi att situationen år 1977 till hög grad liknade den som vi sett de senaste åren, gott om papperssilver och digitalt silver på utbudssidan, men knappast en fysisk ounce silver fanns att tillgå.

Hunt och hans bröder, som växte upp i Texas och Oklahoma, såg ett gapande hål i illusionen om den amerikanska drömmen, det fanns en massa papper att sälja på en underliggande råvara som inte kunde köpas, eller i alla fall inte levereras. Detta inträffar då och då i andra råvaror, till exempel majs, sojabönor och olika energiprodukter, men detta brukar endast vara tillfälligt och fram till dess att marknaden åter når jämnvikt.

Om papperspriset på silver och guld är lägre än dess faktiska värde, papperspengar som getts ut av Förenta Staterna och dess banker, vad händer då? Vi ser framför oss en prisförändring, endera går silver och guld upp, eller så går pappersvalutan ned, alternativt så går dessa samman.

Bröderna Hunt ansåg att silverkontrakt för $ 3,50 per uns var ett fynd, att de vid $ 3,50 var absurt prissatta eftersom silver för $ 3,50 inte fanns att tillgå någonstans i den verkliga världen utom i tidningens kursnoteringar.

Föreställ dig hur marknaden såg ut i övrigt. Araberna var oroliga för kvalitén på de papperspengar som de fick betalat för sin olja med. Bensinpriserna gick genom taket, och bolån utan kreditrisk låg på 18 procent per år. USA hade en svag president, situationen i Iran och gisslandramat skakade världen samtidigt som ryssarna började egna äventyr i Afghanistan. Ingenstans fanns det fysiskt silver att tillgå. Inte sedan silver försvann ur det amerikanska systemet hade denna råvara varit så pass sällsynt.

Ändå handlades silver mellan de stora centralbankerna och mäklarhusen på COMEX. Nu avsåg mellan 97 och 99 procent av alla dessa 5.000 ounce-kontrakt som omsattes inte fysiskt silver för leverans, utan endera kontantavräknades dessa eller så stängdes de innan lösen.

1977 började bröderna Hunt och deras vänner köpa dessa papper. I oktober 1979 hade Hunts och deras omgivning köpt upp ädelmetallåterförsäljarnas papperspositioner till ett värde av 192 miljoner ounces. Nelson Bunker Hunt ägde 79 miljoner ounces silver – på pappret, William Herbert Hunt ytterligare 48 miljoner ounces, deras vänner, inklusive araberna, ytterligare 65 miljoner ounces. Nu ville de alla ha leverans av det silver som de hade köpt.

Vi gör en jämförelse, om jag köper en bil av någon och betalar honom för denna, borde jag då inte få denna bil jag köpt – och betalat för? Detta, mina damer och herrar, är vad Hunts gjorde. Allt de begärde var att ädelmetallåterförsäljarna skulle hålla sina löften och leverera.

Kaos följde. Det var då – som det är nu – det fanns inget silver att leverera någonstans i marknaden. Inte i lagren i London eller i New York eller i marken. Inte någonstans. Och av den enkla anledningen att bröderna Hunt och deras kompisar bad om att få leverans av det silver de hade utlovats genom avtal.

Jag påstår inte att vi är stora beundrare av bröderna Hunt, men deras historia är värd att berätta och minnas. Vi ser åter hur det finns en kort position i silver hos de olika marknadsaktörerna. Marknaden kan inte hoppas på en upprepning av historien där myndigheterna räddar bankerna. I början av 80-talet skedde detta genom att Jimmy Carter, en jordnötsodlande president, sålde en miljard ounces silver ur det statliga lagret för att lugna marknaden och tona ned dollarns bekymmer. Carters finns fortfarande runt hörnet, men de 1.000 miljoner ounces silver är sedan länge borta.

Fortsätt läsa
Annons
7 Kommentarer

7 Comments

  1. Ålänningen

    12 februari, 2012 vid 02:26

    Spännande läsning. Har bara läst lösa referenser till händelsen tidigare.

  2. Magnus

    30 mars, 2013 vid 20:24

    Läste precis att en av bröderna Hunt blivit dollar-miljardär igen, fast denna gång på olja. Starkt återtåg efter att ha tvingats att ansöka om konkursskydd efter silveraffären.

  3. Markus Jalmerot

    1 februari, 2021 vid 19:09

    Vad tror Ni kommer hända med silverpriset efter Reddit’s nya push – https://www.reddit.com/r/wallstreetbets/comments/l71rdv/silver_biggest_short_squeeze_in_the_world_slv_25/? 4000% låter rätt orimligt, men knäppare saker har kanske hänt förr? Tror själv att det finns möjlighet till en tillfällig uppgång, som dock avtar efter några veckor.

    OBS: Ingen rådgivning. Mina personliga åsikter.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Populära