Produktionen av den kakao expanderar utanför det huvudsakliga odlingsområdet i Västafrika, eftersom bönder på platser som Brasilien, Ecuador och Colombia ser potential i grödan. Stigande kakaopriser får bönderna att byta gröda. Att allt mer kakao nu kommer odlas innebär att denna gröda kommer tillbaka till sitt ursprung eftersom det var i dessa länder som kakao först odlades. Prisuppgången till den högsta nivån på nästan 50 år stärker den trenden, vilket kan lindra den rådande låga utbudet på den globala kakaomarknaden. Det utgör också ett hot mot försörjningen för småbönder i Afrika eftersom nyligen planterade fruktträdgårdar som de i Sydamerika är mer produktiva, vilket minskar den totala produktionskostnaden.

När miljöhänsyn ökar globalt gör det faktum att kakao är en inhemsk art från Amazonas att plantera den i Sydamerika till en typ av återplantering av skog, medan inhemska skogar i Afrika raseras till öppna utrymmen för kakaoträdgårdar.

Brasilien, den främsta globala exportören av soja, majs, kaffe och socker, har sett kakaoplantager spridas över förstörda betesmarker i Amazonasregionen, såväl som på stora gårdar i det högutvecklade spannmålsbältet.

Landet var en gång näst störst efter Elfenbenskusten i kakaoproduktion, men en förödande svamp på 1980-talet känd som Witches’ Broom minskade produktionen kraftigt. Nästan fyra decennier senare återhämtar sig skördarna.

Brasiliens regering prognostisterar att produktionen kan växa till 300 000 ton år 2025 och till 400 000 ton år 2030, från cirka 200 000 ton för närvarande, vilket skulle göra landet från en nettoimportör till en exportör av råvaran.

I Ecuador har den årliga produktionen stigit till mellan 400 000 och 430 000 ton under 2022-2023 (okt-sept) från 287 000 ton för fem år sedan, enligt uppskattningar från Internationella kakaoorganisationen (ICCO) och Ecuadors exportgrupp Anecacao.

Ecuador har blivit den tredje största globala odlaren, efter Ghana som producerar cirka 750 000 ton. Toppodlaren är Elfenbenskusten med 2,2 miljoner ton.

Anecacao uppskattar att produktionen kan fortsätta att växa till så mycket som 800 000 ton år 2030.

Priset på Brentolja är 93 USD efter att ha sett en uppgång då OPEC+ under en längre tid har begränsat utbudet. Det har fått många, som ofta fäster sig vid att Kina börjar återhämta sig från sin ekonomiska nedgång, att prata om ett oljepris på 100 USD. Spekulanter är också till största del positionerade för ett högt och stigande oljepris.

Citigroup vågar dock sticka ut hakan och skriver i en analysuppdatering att man förväntar sig att Brentoljan sjunker tillbaka till strax över 70 USD under 2024. Banken förväntar sig att utbudet kommer att öka så att marknaden blir välförsedd. ”Högre priser på kort sikt kan skapa mer nedsida för priserna nästa år” skriver Ed Morse och övriga analytiker i teamet.

Den sockerkris som drev sockerpriset till den högsta nivån på elva år ser ut att gå mot sitt slut. Orsaken är ett ökat utbud av majs, en gröda som vid första anblicken förefaller helt orelaterad till socker. Det har under senare tid kommit nyheter som visar att produktionen av majs ökar i Brasilien, vilket gör det mer lönsamt att använda denna gröda för att producera etanol. 

Fallande sockerpriser skulle vara en välkommen respit för konsumenter som kämpar mot den skenande matinflationen. 

Majs tar en större andel av etanolmarknaden i Brasilien, som näst efter USA är den största producenten av biobränsle. Etanol från majs kommer att stå för nästan en femtedel av all produktion av bränslet denna säsong, från att ha varit nästan noll för fem år sedan. År 2033 kan dess andel stiga till så mycket som en tredjedel av det totala utbudet, förutspår konsultföretaget Datagro.

En stigande majsproduktion i Brasilien möjliggör större vinster från etanol eftersom försäljningen av biprodukter som djurfoder till största delen täcker kostnaden för spannmålen. Sockerbruken däremot, ser krympande marginaler från etanol. Kostnaden för att tillverka etanol från majs var 16 procent lägre jämfört med att producera biobränsle från sockerrör under de senaste två åren, sa analytikerna på banken BTG Pactual i en rapport.

Efterfrågan på etanol har dock släpat efter eftersom förare föredragit den billigare bensinen. Priserna för biobränslet kan sjunka till så lågt som 65 till 68 procent av priset på bensin på lång sikt, enligt Willian Hernandes, en partner på konsultföretaget FG/A. Ett fall under 70 procent kommer enligt honom att övertyga fler förare att byta till etanol, men det kommer också att begränsa kvarnarnas vinster från att tillverka biobränslet.

Sockerindustrins djupa politiska band i Brasilien kan dock i slutändan bidra till att öka dess etanolmarginaler. President Lula da Silvas regering stöder ett lagförslag som kommer att öka andelen etanol som blandas med bensin.

Majsbaserad etanol står också inför vissa hinder. Bruk som använder majs förlitar sig mest på biomassa från flis som energikälla. Jus nu minskar virkesförsörjningen i Brasilien i takt med en växande massa- och pappersproduktion. Det kan innebära minskade incitament att odla majs till etanolförsörjning utöver vad som redan är planerat, säger Ana Zancaner, analytiker på Czapp, som ägs av råvaruhandlaren Czarnikow Group.

Men konsensus är att majsetanol kommer att se ytterligare några år av expansion. Brasilien har åtta majsetanolfabriker som lägger till kapacitet, medan andra sju nya kvarnar är under uppbyggnad, skrev analytiker vid Itau BBA i sin septemberrapport. Tillgången på råvaran är också riklig. Analytikerna uppskattar att Brasilien kommer att konsumera rekordstora 13 miljoner ton majs för att producera etanol denna säsong, ungefär en tiondel av det totala utbudet.