Nyheter
Hoten mot kakaoodlarna
Priset på råvaror förändras i huvudsak i samband med utbudsstörningar. När det gäller så kallade softs, odlade råvaror, är sjukdomar något som kan påverka priset i stor utsträckning. Citrus Greening kan drabba apelsinodlingarna med effekt att priset på apelsinjuice kan stiga kraftigt. När det gäller kaffe så heter hotet royas eller kaffebladsrost.
Kakaoväxter är känsliga för i huvudsak två sjukdomar, dels black pod disease för afrikanska grödor och en svamp som kallas ”häxkvast” som skadade Brasiliens kakaoproduktion på 1990-talet. Black pod är en svamp som trivs i våta och fuktiga förhållanden som orsakas av kraftigt regn. År 2007 drabbades nästan 40 % av Nigerias kakaoproduktion av black pod. Det största hotet mot den sydamerikanska kakaoodlingen heter “witch’s broom.” Under 1980- och 1990-talet ödelade denna svampsjukdom den brasilianska kakaoindustrin. Landet som tidigare varit världens tredje största kakaoproducent rankas numera som den 13:e största producenten.
Bowers et al (2001) påpekade att växtsjukdomar är viktiga inslag i minskningen av kakaobönans produktion. Svampsjukdomar är särskilt destruktiva och orsakar störst förlust av produktionen. Varje år drabbas nästan 40 procent av kakaoträden av sjukdom. På global nivå orsakas de största förlusterna av black pod rot, orsakad av Phytophthora spp, en svampliknande mikroorganism som förekommer över hela världen. Mellan 30-90 % av de totala infektionerna orsakas årligen av denna mikroorganism. En viss art, P. megakarya, sprider sig genom Västafrika. Eftersom nästan 55 procent av den totala globala produktionen kommer från detta område, är det här något som ger upphov till en viss oro.
Frosty Pod Rot och Witches’ Broom
Två basidiomycete-svampsjukdomar, Frosty Pod Rot (Moniliophthora roreri) och Witches’ Broom (Crinipellis perniciosa) har också orsakat stora problem. Frosty Pod Rot, som förstör bönorna inuti podsen och överförs av luftburna sporer, har flyttat bortom Panama till Costa Rica och Nicaragua.
Det uppskattas att 73 procent av Costa Ricas kakaoskörd 1980-talet förstördes av denna svamp. I Brasilien har produktionen av kakaobönor sjunkit från 400 000 ton till 100 000 ton mellan 2001 och 2011, till stor del på grund av spridningen av Witches ’Broom. Tyvärr har denna svamp spridit sig utanför Brasilien till Peru, Ecuador, Venezuela, Colombia, Panama och de karibiska öarna Trinidad och Tobago.
Bowers et al (2001) har uppgett att det mest hållbara sättet att tillhandahålla en konstant och pålitlig försörjning är att främja ”produktionsmetoder där småjordbrukaren ökar eller upprätthåller produktiviteten på ekonomiskt lönsamma, ekologiskt sunda och kulturellt acceptabla nivåer genom en effektiv förvaltning av resurserna. 90 % av kakaoproduktionen i Elfenbenskusten (det största kakaoproducerande landet för närvarande) odlas på detta sätt.
Bowers påpekar också att ”En komplicerad faktor i kampen mot sjukdom är att många av de behandlingar som fungerar i andra situationer inte fungerar med kakaoträdet. Produktion av kakaobönor är mycket arbetsintensiv och utrustningsintensiv så många av de sjukdomshanteringsalternativ som normalt brukar är antingen kostnadsineffektiva eller för tidskrävande att utveckla.
Dessutom finns det inte många kemiska sätt att förhindra spridningen av dessa svampsjukdomar. Ett bekämpningsmedel, Lindare, har en viss grad av effektivitet, men forskning har visat att dess användning är kopplad till spridningen av bröstcancer. Följaktligen har det blivit förbjudet på flera ställen. Det används dock fortfarande i ett antal kakaoproducerande länder.
Andra sjukdomar som kan drabba kakao är till exempel Phytophthora pod rot (Phytophthora pod rot), Vascular-streak dieback (VSD). Utöver detta tillkommer insekter och andra skadedjur som hotar kakaoproduktionen.
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.
Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.
Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Oil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden