Följ oss

Nyheter

Problem i paradiset

Publicerat

den

Friska apelsiner uppskurna

Friska apelsiner uppskurnaEn citrussjukdom utan botemedel härjar nu i den amerikanska delstaten Florida som är en av världens största producenter av citrusfrukter, främst apelsiner som utgör grunden till frozen concentrated orange juice. Floridas citrusodlare brottas just nu med det allvarligaste hotet de någonsin stått inför, en bakteriell sjukdom utan botemedel som har smittat samtliga de 31 länen i vilka det odlas apelsiner och citroner.

Sjukdomen som kallas för Citrus Greening, Huanglongbing, HLB och Gula drakens sjuka, upptäcktes första gången i Florida 2005, men årets förluster på apelsinskörden är de i särklass mest omfattande. Bakterierna får frukterna att bli bittra och lossna från träden innan dess att de är mogna. Sjukdomen påverkar alla typer av citrusfrukter, men har hittills varit mest förödande för apelsiner som är den mest odlade grödan.

USDA nedgraderar skörden för femte månaden i rad

Nu har Floridas apelsinskörd påverkats i en så pass stor utsträckning att det amerikanska jordbruksdepartementet, USDA, för femte månaden i rad har nedgraderat sina prognoser för årets produktion. Det är en ganska extraordinär händelse, men det finns skäl att anta att USDA kommer fortsätta nedgradera sina prognoser ytterligare, eftersom skörden ännu så länge är långt från färdig och redan spås den komma in minst tio procent lägre än de ursprungliga prognoserna.

Federalt stöd till forskningen

Citrusodlingen blev synonym med Florida när apelsinjuice blev en stapelvara som återfanns på nästan vartenda amerikanskt frukostbord. De skador som denna citrussjukdom redan lett till har gjort myndigheterna oroade, varför mer än 11 miljoner dollar av federala medel avsatts i syfte att hjälpa forskarna att finna ett botemedel. Utan en sådant kan sjukdomen slå ut hela citrusindustrin i Florida.

Sjukdomen migrerar från de södra till de norra delarna av Florida och har nu även börjat få fotfäste utanför delstatens gränser, något som oroar både apelsinjuiceprocessorer, investerare, odlare och lagstiftare. Näst Brasilien är Florida världens största producent av apelsinjuice som omsätter p miljarder dollar och sysselsätter fler än 75 000 personer. Citrusodlarna är ett hårt prövat släkte, under åren har de prövats av svamp, röta, frost och fler orkaner än någon kan hålla reda på, men citrus greening har fått fler än en odlare att upphöra med sin verksamhet.

Apelsinproduktion i världen

Med en andel om 13,8 procent av den globala apelsinproduktionen är USA, i första hand Florida, världens näst största producent av apelsiner.

Sprids av insekter

Sjukdomen, som kan ligga vilande i två till fem år, sprids av den asiatiska citrus psylliden, en insekt som inte är större än ett knappnålshuvud. Insekten lever av citrusträden och lämnar efter sig bakterier som gradvis gör att träden svälter ut då de inte får tillräckligt med näring. Psylliden flyger från träd till träd och lämnar efter sig ett spår av infektionen.

Hittills har citrusodlarna och forskare till en kostnad av miljontals dollar försökt att samordna sina insatser för att bekämpa denna sjukdom, men utan framgång. Sjukdomens framfart har förvärrats under det senaste årets ovanliga klimatcykel som bland annat omfattade en mycket torr vinter.

Ett dödshot mot citrusodlingen

Flera citrusodlare hävdar att citrus greening är det allvarligaste problemet de ställts inför genom tiderna. Redan till dags dato har sjukdomen belastat den hårt drabbade citrusindustrin med förluster och ökade kostnader. Då citrusodlandet under de senaste femton åren redan varit på tillbakagående är det allvarligt. I en rapport som publicerades 2012 av University of Floridas agrikulturella avdelning konstaterade forskarna att mellan åren 2006 och 2012 har citrus greening kostat Floridas ekonomi 4,5 miljarder dollar och fler än 8 000 arbetstillfällen.

Vissa apelsinförpackningsföretag och flera små och medelstora odlare har sålt sina fruktträdgårdar, låtit rasera dem och sålt marken till fastighetsutvecklare eller har helt enkelt övergivit dem eftersom de inte längre ser en framtid i citrusindustrin.

Andra har skjutit på att plantera om och förnya sina träd eftersom det tar fem år för en citrusplanta att mogna. De väljer istället att avvakta och hoppas på att ett botemedel hittas.

Många fler, inklusive de största odlarna, gör vad de kan för att överleva och hoppas att de skall kunna hålla näsan över vattenytan tillräckligt länge för att kunna räddas av att forskarna hittar ett botemedel.

Apelsiner drabbade av Citrus Greening

Bilden ovan visar hur pass hårt citrus greening har slagit mot apelsinodlingen i Florida, samtliga län där det sker odling av apelsiner har drabbats av sjukdomen. Värre är att pesten nu sprids till resten av de delstater i vilka det odlas apelsiner och andra sorters citrusfrukter. Förutom Florida är Kalifornien, Louisiana. South Carolina, Georgia och Texas citrusindustri drabbad.

Vad som emellertid inte varit lika känt är att även Brasilien, Kuba, Belize och de södra delarna av Mexiko är drabbade av denna sjukdom.

Stater i risk att drabbas av citrus greening

Citrus greening upptäcktes i Brasilien 2004, alltså ett år innan dess att det första fallet rapporterades i Florida, men sjukdomen tros ha förekommit i över ett århundrande i Asien.

Bakterien har visat sig vara svår att kategorisera och kartlägga, men går under namnet Candidatus Liberibacter. Att den heter Candidatus visar att den ännu så länge inte är tillräckligt definierad av forskarna, men de tror att det globalt sett rör sig om tre olika varianter av bakterien, Candidatus L. asiaticus i Florida, Candidatus L. africanus i Afrika och den nyligen beskrivna Candidatus L. americanus från Brasilien.

Olika sorters angrepp

De olika bakterierna behöver olika typer av förutsättningar för att överleva och skada värdplantorna, africanus utvecklas bäst under kalla förhållanden medan asiaticus förekommer i både varm och kall temperatur. Americanus däremot behöver värme för att kunna utvecklas. Citrus greening angriper samtliga citrusarter och hybrider vilket gör att de infekterade trädens blad drabbas och gulnar och utvecklar oregelbundna fläckar. Infekterade träd kan också visa brist på framförallt zink och mangan. Plantan blir sedan tunn med skeva frukter som innehåller aborterade frön och en juice av oacceptabel låg kvalité.

Apelsin angripen av Citrus GreeningCitrus greening sprids genom olika typer av insekter beroende på vilken variant av sjukdomen det är frågan om. Diaphorina citri sprider sjukdomen i Asien, i USA och i Brasilien medan den afrikanska formen av bakterien överförs från en annan psyllid, Trioza erytreae. Dessa insekter kan bidra till att sprida sjukdomen hela sin livstid.

Symtomatiska träd kan identifieras av utbildade personer. Även olika laboratorieförfaranden finns för att upptäcka spridningen. Problemet är att citrus greening kan ligga latent under väldigt lång tid varför det är svårt att upptäcka sjukdomens spridning i god tid. En ojämn fördelning av bakterierna kräver upprepade provtagningar från ett träd – speciellt träd som används för förökning av plantskoleträd.

Citrus greening utgör en begränsande faktor för citrusindustrin eftersom det är önskvärt att de träd som har smittats av sjukdomen utrotas, och ett absolut måste för stater som Texas, Arizona och Kalifornien. Strategier för tidig och förbättrad produktion av frukt måste utforskas för att motverka effekterna av denna lilla bakterie som hotar hela citrusindustrin. Citrus greening har emellertid visat sig vara ett betydligt svårare hot än andra sjukdomar som till exempel tristeza virus och bakteriell kräfta. Inte heller den asiatiska varianten av citrus greening som upptäcktes för 60 år sedan i Brasilien har visat sig vara ett lika stort problem.

Sjukdomen sprider sig

Utanför Florida, har citrus greening hittats i Louisiana, Georgia och South Carolina, men också i länder som Belize, Jamaica, Mexiko och Kuba. Citrus greening har tillsammans med orkaner och en nedgång i den amerikanska ekonomin resulterat i att det i dag odlas citrus på 100 000 färre tunnland än vad det gjordes för tio år sedan.

Citrus greening är ett utmärkt exempel på hur ett oavsiktlig, men olagligt, växtinförande i ett land kan leda till att grödor för flera miljarder dollar förloras, det skapas arbetslöshet och ekonomiska påfrestningar för många familjer.

Hopp för apelsinerna

Det finns emellertid också goda nyheter för den hårt drabbade citrusnäringen. Coca-Cola Company har meddelat att företaget har för avsikt att plantera 25 000 hektar med nya apelsinodlingar. Bolaget äger dessutom juicemärkena Minute Maid och Simply som kommer att köpa frukt från två odlare i Florida – en lokal och det andra ett brasilianskt företag som har investerat i delstaten. Att en så pass dominerande aktör på dryckesmarknaden ökar sina insatser för att apelsinjuicen skall fortsätta ha en framtid i Florida är ett moraliskt uppsving för hela industrin och ett tecken på att det går att hitta ett botemedel.

Frivillig skatt

Medvetna om de potentiella konsekvenserna, har Floridas tusentals odlare agerat kraftfullt för att begränsa sjukdomens spridning. De har bland annat spenderat mer än 60 miljoner USD under sex år i syfte att skapa en forskningsstiftelse som försöker utplåna citrus greening. Dessa pengar kommer i första hand från en självpåtagen skatt som citrusodlarna belagt sig med. Federala Department of Agriculture har emellertid också skjutit till betydande summor i syfte att hitta ett botemedel. Under föregående månad godkände Floridalegislaturen att 8 miljoner USD avsattes till att forska kring citrus greening, en summa som är något av ett rekord.

I den amerikanska kongressen drivs just nu ett lagförslag om att inrätta en forskningsfond som skall betala för studierna kring hur citrus greening kan bekämpas. Enligt lagförslaget skall denna fond finansieras genom en tull på apelsinjuice som importeras till USA. Även i Texas och Kalifornien har citrusindustrin insett allvaret och deltar i kampen för att påskynda forskningen.

30 till 40 procents bortfall

De flesta odlarna är överens om att det kommer ta mellan tre till fem år innan en lösning har hittats – i bästa fall. Under tiden befinner de sig vid en punkt när de måste vara på topp hela tiden, samtidigt som de riskerar att förlora mellan 30 och 40 procent av den årliga produktionen.

I dag arbetar forskare på flera spår, till exempel vill de hindra insektens reproduktiva cykel eller dess förmåga att överföra sjukdomen, men det pågår även forskning i syfte att utveckla resistenta träd som är immuna mot citrus greening. Det kostar emellertid på, i Florida har odlarna fått lära sig att sköta sina träd på ett helt nytt sätt, något som har gjort att de fördubblat sina kostnader under det senaste decenniet.

I dag drivs citrusträden upp i växthus innan de planteras ut. Därefter besprutas fruktlundarna med en kraftfull cocktail av näringsämnen men de får också fler doser insektsmedel än tidigare, allt i syfte att bromsa sjukdomens utveckling. Tidigare försökte många odlare att rasera tunnland planterade med fullvuxna fruktbärande träd i hopp om att utrota sjukdomen. Dessa försök misslyckades emellertid eftersom psyllids bara flög över från närliggande odlingar som var antingen övergivna eller inte följde samma kostsamma regim av gödsel och insektsmedel.

Vi har tidigare skrivit om att en svamp kallad royas, eller kaffebladsrost, påverkar kaffeskörden. Missväxt, skadedjur och klimatförändringar är faktorer som alla har en stor påverkan på priset på de grödor som handlas på råvarubörserna. Just handeln i frusen apelsinjuice betraktas ofta som ett sätt att agera på de olika typer av utbudsstörningar som dessa faktorer kan komma att skapa. Kan apelsinjuice bli en bristvara i framtiden? Risken finns, i alla fall om inte tillräckligt med resurser läggs på att finna ett botemedel mot denna sjukdom.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Fortum och Vargön Alloys tecknar femårigt avtal om kärnkraftsel

Publicerat

den

Vargön Alloys producerar

En framgångsrik omställning kräver stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el skriver Fortum. Företaget har nu skrivit ett femårigt avtal om att leverera kärnkraftsel till Vargön Alloys.

”Vår uppgift är att se till att elen finns tillgänglig precis när våra kunder behöver den. Långsiktiga partnerskap spelar här en viktig roll.”

Avtalet omfattar elleveranser på 0,4 TWh per år och inkluderar ursprungsgarantier för kärnkraft i SE3 för hela volymen. Leveranserna börjar i december 2024. Vargön Alloys AB, beläget vid Göta Älv i Vänersborg, är en av Europas största tillverkare av ferrokrom, den legering som ger stålet dess hårdhet och motståndskraft mot korrosion.

– Jag är mycket förväntansfull inför de möjligheter som avtalet med Fortum ger oss som företag. Vårt partnerskap representerar en gemensam vilja att ta ett hållbarhetsansvar och vi ser att detta kommer ha en positiv påverkan för vår verksamhet, det säger Anders Lehman, vd Vargön Alloys.

Avtalet bidrar till Fortums strategiska mål om att ha minst 20 procent av sin produktion, under en rullande tioårsperiod, prissäkrad.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraftreaktorutvecklaren Blykalla har gjort en kapitalanskaffning på 80 Mkr

Publicerat

den

Närbild på en del av Blykallas kärnkraftsreaktor

Blykalla har genomfört en kapitalanskaffning om 80 miljoner kronor. Rundan leddes av Norrsken Launcher tillsammans med Nucleation Capital, med deltagande från Earth Venture Capital, Farvatn och flera privata investerare.

Det tillförda kapitalet kommer att vara avgörande för Blykallas industrialisering av sin avancerade kärnreaktor, SEALER (Swedish Advanced Lead-cooled Reactor). SEALER är konstruerad för kommersiell kraftproduktion i ett mycket kompakt format, med unika säkerhetsfunktioner som möjliggörs av ett antal egenutvecklade innovationer.

En av dessa viktiga innovationer är Blykallas korrosionstoleranta stållegeringar, som möjliggör effektiv kylning av reaktorer med flytande bly. Med detta tekniska genombrott säger Blykalla att de kan uppnå effektiv serieproduktion, vilket leder till snabbare driftsättning och lägre kostnader än konventionell kärnkraft. SEALER gör det också möjligt att använda kärnkraft för att minska koldioxidutsläppen i industriella tillämpningar genom produktion av vätgas, biokol och biobränsle, utöver lokal elproduktion. Slutligen bidrar denna teknik till att förverkliga en cirkulär avfallsmodell. Jämfört med konventionell kärnkraft kan SEALERs bränslecykel utvinna upp till 140 gånger mer energi ur uranmalm, vilket endast ger en bråkdel av avfallet, som behöver lagras under endast 1 % av deponeringstiden.

Rod Adams, Managing partner på Nucleation Capital, säger: ”Vi är mycket glada över att kunna investera i Blykalla, en grupp med unik och mycket konkurrenskraftig korrosionsskyddsteknik för användning i deras relativt mogna blykylda reaktorkonstruktion. Denna teknik kommer att göra det möjligt för dessa reaktorer att överträffa sig själva som en avancerad kärnkraftsdesign, som kan ge tillförlitlig och koldioxidfri kraft till energiköpare runt om i världen.”

Norrsken, som ledde bolagets såddrunda tillsammans med Uniper 2022, säger: ”Blykalla bygger ett team i världsklass för att ta företagets unika IP mot snabb industrialisering. Denna teknik kommer att vara avgörande för den europeiska övergången till grön, säker baskraft som så desperat behövs för att minska koldioxidutsläppen i industrin, säkra nätets tillförlitlighet och leverera på de enorma behoven av att driva AI”, enligt Erik Engellau-Nilsson, partner på Norrsken Launcher.

Tien Nguyen, grundande partner på Earth Venture Capital, kommenterar: ”Vår investering i Blykalla understryker vår fasta tro på deep-tech vid en tidpunkt då Sydostasiens behov av ren, hållbar energi är obestridligt. Med Indonesien, Singapore, Filippinerna och Thailand i spetsen beräknas efterfrågan på SMR-driven energi överstiga 10 GW år 2035. Detta återspeglar ett akut behov av energilösningar som kan driva på den ekonomiska tillväxten och samtidigt säkerställa ett hållbart klimat. Blykallas innovativa tillvägagångssätt är perfekt anpassat för att hantera denna utmaning och erbjuder en skalbar, effektiv energilösning.”

Blykalla är för närvarande i förberedande arbete för att licensiera tekniken i Sverige, en regulatorisk miljö som snabbt anpassas till utvecklingen av ny kärnkraft. Ett viktigt steg för att industrialisera och kvalificera tekniken är att bygga den elektriska testreaktorn i Oskarshamn, som utvecklas tillsammans med OKG (Unipers svenska dotterbolag) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Parallellt för företaget diskussioner med industriella partners för att stödja byggandet av kärnreaktorer för off-grid värme- och elproduktion. Blykalla har hittills mött marknadsintresse från aktörer inom gruv-, stål- och andra energiintensiva industrier.

Jacob Stedman, Blykallas VD, kommenterar: ”Det är fantastiskt att vara en del av denna kärnkraftsrenässans, och att se hur stort intresset för kärnkraft är från företag i takt med att de regulatoriska förutsättningarna faller på plats. SEALERs funktioner, kostnad och effekt gör den perfekt lämpad för industriella användare som vill minska koldioxidutsläppen och bli enda avnämare, eller till och med ägare, av SMR. Det speglar det starka och brådskande behovet från industrin att säkra tillgången till ren och konkurrenskraftig energi. Detta kommer trots allt att vara avgörande för branschens gröna omställning och fortsatta tillväxt.”

Blykalla på 1 minut
Fortsätt läsa

Nyheter

Mexikos sockerproduktion den lägsta på ett decennium

Publicerat

den

Sockerbitar i närbild

Mexiko beräknas att producera 4,7 miljoner ton socker i år, den lägsta sockerproduktionen under det senaste decenniet. Sockerproduktionen fortsätter att ligga under de senaste två säsongerna på grund av minskande industriella skördar på grund av långvarig torka.

Både den veckovisa sockerproduktionen och sockerrörskrossen ligger betydligt under de senaste två säsongerna.

Vi har sett en ökning av sockerrörsarealen den här säsongen jämfört med förra året. Hittills ligger ton sockerrör per ha över de senaste två säsongerna.

Mexiko fortsätter att se låga mängder nederbörd. Eftersom Mexiko inte har ordentliga bevattningssystem, beror landets sockerrörsproduktion strikt på nederbörd. Än så länge fortsätter den ackumulerade nederbörden att ligga under de senaste två åren samtidigt som den också ligger under tioårsgenomsnittet.

Med en inhemsk produktion på 4,7 miljoner ton kommer Mexiko att behöva importera socker för att fortsätta exportera socker till USA.

Hur mycket socker kommer Mexiko att importera?

Även med lägre sockerproduktion kommer Mexiko att leta efter socker från sina grannar för att kunna uppfylla så mycket av sin amerikanska kvot som möjligt. För att möta amerikanska exportvolymer bedömer analytikerna att Mexiko kommer att importera cirka 500 000 ton. Hittills har Mexiko importerat cirka 168 000 ton vilket gör att landet över 300 000 ton kvar att importera. Importen kommer sannolikt att komma från Centralamerika och Brasilien.

Eftersom USA inte producerar tillräckligt med socker för att möta den inhemska efterfrågan måste de importera socker. Större delen av USAs importerade socker kommer från Mexiko på grund av deras nära handelsrelation och geografiska närhet.

Fortsätt läsa

Populära