Nyheter
Barclays är nästa bank som väntas stänga ned sin råvaruhandel

Den brittiska investmentbanken Barclays är nästa bank som väntas stänga ned sin råvaruhandel enligt de rykten som just nu cirkulerar på marknaden. Barclays är en av världens största råvaruhandlare och det spekuleras just nu kring att banken på tisdag nästa vecka kommer att meddela att den skall stänga ned stora delar av sin handel med metaller, jordbruksprodukter och energiråvaror. Ädelmetallhandeln spås få vara kvar, som en del av bankens avdelning för valutahandel.
En av fem stora
Barclays är en av de fem stora bankerna som är aktiva på råvarumarknaden som tillsammans kontrollerar cirka 70 procent av handeln. På senare tid har vi emellertid sett att flera av dessa aktörer meddelat att de helt eller till stor del skall dra sig undan från råvaruhandeln. Bland de aktörer som kommunicerat att de skall dra sig bort från handel med råvaror finns till exempel JP Morgan Chase, Morgan Stanley, Deutsche Bank, UBS och Royal Bank of Scotland, samt även den nordiska banken Nordea.
JPMorgan Chase har meddelat att banken säljer handeln med fysiska råvaror för 3,5 miljarder USD till det Genevebaserade handelshuset Mercuria som startades för tio år sedan av två tidigare Goldman Sachs-traders.
Morgan Stanley meddelade i december 2013 att investmentbanken sålde av majoriteten av sin oljehandelsverksamhet till ryska Rosneft på grund av ökade regulatoriska krav och högre kapitaltäckningskrav. Morgan Stanley meddelade redan i slutet av 2012 att avsikten var att endera sälja eller knoppa av råvaruverksamheten.
I december 2013 meddelade Deutsche Bank att banken skulle komma att upphöra med sin råvaruhandel. Samtidigt anlitade Deutsche Bank konsultföretaget Charles River Associates för att undersöka möjligheterna till att sälja bankens plats vid den så kallade ”gold fixen” i London. Det är i första energiråvaror, jordbruksprodukter, basmetaller, järnmalm och kol som banken skall upphöra att handla med. Handeln med ädelmetaller och ett antal finansiella derivathandlare skall enligt uppgift vara kvar i bankens tjänst.
Nordea meddelade i början av april i år att banken hade begränsat sin handel med råvaror som en följd av den tidigare översynen av verksamheten som gjorts. Nordea kan komma att stänga ned sin globala råvaruhandel, men inget är ännu kommunicerat till marknaden kring detta.
Det är enbart Goldman Sachs, en av de första bankerna som började handla med råvaror, som förefaller vara strategiskt långsiktiga till råvarumarknaden eftersom banken säger att råvaruhandeln är för viktig för deras kunder för att de skall upphöra med dessa tjänster. Goldman Sachs kom att bli en nyckelspelare på råvarumarknaden sedan investmentbanken i slutet av 1981 köpte upp råvaruföretaget J. Aron & Company som då huvudsakligen var en kaffe- och kakaohandlare, men också var aktiva som arbitragörer.
Strängare regler och lägre lönsamhet
De stora bankernas reträtt från råvarumarknaderna är en följd av ökad reglering, hårdare kapitalkrav och lägre lönsamhet till följd av stabila priser på olja och andra råvaror. Konsultföretaget Coalition bedömde i en nyligen publicerad rapport att de tio största bankernas intäkter från råvaruhandeln under 2013 uppgick till 4,5 miljarder dollar, att jämföra med 14,1 miljarder dollar 2008.
En rad tillsynsmyndigheter, däribland amerikanska Federal Reserve, har kommit att påbörja granskningar för att undersöka bankernas råvaruhandel och se om det ligger en sanning i de anklagelser som säger att bankerna har manipulerat marknaderna för el, aluminium och andra råvaror för egen vinning.
Redan i februari stängde Barclays ned sin energihandel i USA och Europa efter det att banken av amerikanska Federal Energy Regulatory Commission dömts till att betala 470 MUSD för att ha manipulerat priserna. Barclays har vägrat att betala dessa böter och har flyttat tvisten till en federal domstol.
Jenkins är pressad
Barclays VD, Antony Jenkins, kommer den 8 maj att ge en strategisk uppdatering för finansmarknaden och allt fler tror att det kommer att medföra att flera tusen av bankens anställda då kommer att få gå. Bankens råvaruhandel omsätter emellertid inte fler än 160 personer, de flesta i London.
Jenkins är pressad efter det att han tidigare höjde en rad bonusar till nyckelpersoner i banken trots en minskad vinst, vilket resulterade i att Barclays inte nådde upp till sina kapitalkostnadsmål.
Färre aktörer på råvarumarknaden kommer innebära en minskad konkurrens, sämre likviditet och sannolikt sämre innovationer när det gäller nya produkter. Det kommer även göra att det blir dyrare för slutkunderna att hedga sig på råvarumarknaden samtidigt som den ökade regleringen kan leda till ökade transaktionskostnader.
Nyheter
Kina skärper kontrollen av sällsynta jordartsmetaller, vill stoppa olaglig export

Kina meddelar att landet intensifierar insatserna mot olaglig export av sällsynta jordartsmetaller. Det kinesiska säkerhetsministeriet anklagar utländska underrättelsetjänster för att samarbeta med smugglare som försöker dölja materialens ursprung genom att felmärka eller gömma dem i exempelvis plastdockor och keramik.
Åtgärderna kommer bara veckor efter att USA och Kina kommit överens om att underlätta amerikansk import av dessa råvaror från Kina. Enligt rapporter används transitländer som Thailand och Mexiko för att undvika exportkontroller.
Kina är världens dominerande leverantör av sällsynta jordartsmetaller och har tidigare infört restriktioner som svar på höjda amerikanska tullar. I april infördes tillståndskrav vid export av sju sådana ämnen, vilket lett till leveransförseningar globalt.
Samtidigt signalerar Kina viss flexibilitet i godkännandeprocessen, som en del i pågående handelsförhandlingar med USA. En tillfällig paus i tullhöjningar gäller till 12 augusti, då ett nytt handelsavtal väntas diskuteras.
Nyheter
USA inför 93,5 % tull på kinesisk grafit

USA:s handelsdepartement har beslutat att införa en preliminär antidumpningstull på 93,5 procent på importerad grafit från Kina – ett viktigt material i elbilsbatterier. Beslutet grundas på att kinesisk grafit enligt utredningen sålts till underpris på den amerikanska marknaden, vilket anses snedvrida konkurrensen. När tullarna kombineras med tidigare avgifter landar den totala effektiva tullen på omkring 160 procent.
Bakom anmälan står en branschorganisation för amerikanska tillverkare av anodmaterial. Organisationen menar att det kinesiska subventionssystemet skadar den inhemska produktionen. ”Det här beslutet visar tydligt att Kina säljer aktivt anodmaterial (AAM) till priser långt under marknadsvärdet”, säger talespersonen Erik Olson i ett uttalande.
Kraftiga marknadsreaktioner
Beskedet slog ner som en bomb i batteribranschen. Amerikanska batterileverantörer föll på börsen, medan producenter av grafit i Nordamerika och Asien ökade kraftigt. Australiensiska Syrah Resources och sydkoreanska Posco Future M steg kraftigt, vilket även kanadensiska grafitbolag som Nouveau Monde och Northern Graphite gjorde.
För batteritillverkare innebär tullen en rejäl kostnadsökning. Enligt CRU Groups expert Sam Adham motsvarar den nya tullen cirka 7 dollar per kilowattimme i ökade kostnader för ett elbilsbatteri – vilket motsvarar ungefär en femtedel av skattesubventionerna i Inflation Reduction Act. ”Det kan i praktiken radera ut vinsterna för sydkoreanska batteritillverkare under en till två kvartal”, säger Adham.
Tesla och dess batteripartner Panasonic har försökt stoppa tullbeslutet, med hänvisning till att USA ännu inte har kapacitet eller kvalitet för att ersätta kinesisk grafit.
Grafit – en kritisk råvara
Grafit används i anodmaterialet i litiumjonbatterier – oavsett batterikemi – och utgör därmed en central komponent i elbilars energilagring. USA importerade nästan 180 000 ton grafitprodukter under 2024, varav cirka två tredjedelar kom från Kina. Enligt Internationella energimyndigheten (IEA) är grafit en av de mest sårbara metallerna ur ett försörjningsperspektiv och kräver därför snabbare diversifiering.
Trots utvecklingen av nya material förväntas grafit förbli det dominerande anodmaterialet under det kommande decenniet. Först efter 2030 tros kisel börja ta en betydande andel av marknaden.
Ny chans för amerikanska producenter
Tullbeskedet ses som ett avgörande tillfälle för att bygga upp inhemsk produktion. Westwater Resources, som bygger en grafitfabrik i Alabama med planerad driftstart nästa år, säger att beslutet ger både politisk tydlighet och marknadssignaler som krävs för att accelerera produktionen. Företaget har redan avtal med bland annat Stellantis och SK On, och planerar att öka sin kapacitet till 50 000 ton per år senast 2028.
Analytiker varnar dock för att de ökade kostnaderna kan bromsa utbyggnaden av energilagring i USA, trots att skatteincitiven i Trumps budgetförslag fortfarande gäller.
Det slutgiltiga beslutet om tullarna väntas komma den 5 december 2025.
Nyheter
Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.
Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.
Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.
Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.
Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.
UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.
För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.
-
Nyheter4 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Analys4 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering
-
Nyheter2 veckor sedan
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter
-
Analys3 veckor sedan
Tightening fundamentals – bullish inventories from DOE
-
Nyheter3 veckor sedan
Sommarvädret styr elpriset i Sverige