Nyheter
Argentina styr priset på sojabönor
Sojabönsmarknaden 2018 har varit en period där typiska utbuds- och efterfrågekoncept och väderförhållandena spelat en betydligt mindre roll för priset för oljeväxter. Nu är det Argentina som styr priset på sojabönor på mer än ett sätt. Processorer krossar de råa sojabönorna i två produkter som konsumenter runt om i världen behöver dagligen. Sojabönolja är en matolja som är mycket populär i Asien. Oljan är också en ingrediens i många livsmedelsprodukter, allt från salladsdressing till majonnäs. Sojamjöl är en stabil och väsentlig ingrediens i produktionen av djurfoder som ges till kor, svin, kycklingar och kalkoner.
USA är världens ledande producent och exportör av sojabönor, men Brasilien och Argentina växer och exporterar betydande mängder oljeväxtfrön. Tillsammans konkurrerar produktionen från de två sydamerikanska länderna med mängden sojabönor som växer på den bördiga amerikanska slätten under ett skördeår. Skörden 2018 i USA är klar och lagren har ökat på grund av handelskonflikten mellan USA och Kina. Tvisten har eskalerat sedan senvåren och det finns faktorer på horisonten som kan eskalera den till ett fullskaligt handelskrig mellan länderna som har världens högsta BNP. Detta gör att terminsmarknaden kan komma att uppleva ökad volatilitet.
Handelsfrågor pressar priset på sojabönor
När USA införde tullar på kinesiska varor tidigare i år, och Kina svarade, sjönk priset på sojabönor. Tariffer och subventioner tenderar att snedvrida råvarupriserna eftersom de skapar överutbudsbetingelser i vissa delar av världen och underskott i andra. Kinas vedergällning drabbar nu de amerikanska bönodlarna. Under de senaste åren har Kina vanligen köpt en fjärdedel av USAs årlig skörd av sojabönor. Handelskonflikten ledde till att kineserna avbröt alla inköp av oljeväxtfrön från USA 2018 och 2019. Jordbrukarna i USA planterade mer sojabönor än majs under år 2018, eftersom ekonomin gynnade oljeväxtfrön.
När Kina avbröt sina oljeväxtköp för 2018 och 2019 befann sig bönderna i en situation där en av fjärdedel av produktion inte hade en köpare. Svaghet på marknaden för sojabönor har hållit priset på en nivå under 9 dollar per bushel under de senaste månaderna.
Nu vänder sig Kina istället till andra leverantörer. Världens mest folkrika nation avbröt sina sojabönköp från USA, men det betyder inte att deras behov av oljeväxten är lägre än tidigare. Kina vände sig därför till Brasilien och Argentina för att fylla tomrummet när det gäller efterfrågan på sojabönor. Samtidigt resulterade det senaste valet i Brasilien i att landet fick en ny ledare i form av Jair Bolsonaro. Han är en mycket affärsvänlig kandidat som vann valet på en anti-korruptionskampanj.
Ett eko av Trump
Under kampanjen var Bolsonaro ett eko av USA:s president Donald Trump när det gäller Kinas handelspraxis. Han varnade för att Kina inte bara köpte brasilianska produkter, men att deras investeringar gjorde att delar av Brasiliens ekonomi hamnat i Kinas händer. Bolsonaro sa, ”Kina köper Brasilien”. Som en följd av detta sker sannolikt en större del av köpen av sojabönor från Argentina.
Prisutvecklingen på sojabönor sedan mitten av september har återspeglat optimismen att ledarna för de nationer som är involverade i handelskrisen ska lösa den. Dessa måste nu komma fram till ett avtal som undviker ett långvarigt handelskrig. Handelskonflikten har drabbat sojabönsmarknaden hårt, så en upplösning skulle sannolikt leda till en betydande prisåterhämtning om kinesiska köpare började köpa amerikanska oljeväxter än en gång.
Det kommande mötet i Argentina
Det kommande mötet i Argentina kommer att vara en viktig faktor för att bestämma vägen för det minsta motståndet för priset på sojabönor. En överenskommelse skulle sannolikt lyfta priserna en bra bit över dagens prisnivåer. En besvikelse och en eskalering av tvisten skulle kunna driva priset till nya bottnar.
Samtidigt spelar vädret alltid en betydande roll i prisriktningen för sojabönor. En torka eller någon annan väderrelaterad händelse kan orsaka prisvolatilitet under de kommande veckorna och månaderna. Sojabönsmarknaden fungerar som en barometer för handel mellan USA och Kina och vädret i Brasilien och Argentina dessa dagar. Kombinationen av problem kan skapa flyktiga förhållanden under de kommande dagarna och veckorna.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet