Följ oss

Nyheter

Kina fördubblar sina guldköp

Publicerat

den

Guldtacka i närbild

Uppgifter från den före detta brittiska kronkolonin Hong Kong, numera en del av Kina, visar att Kina under 2011 mer än fördubblade sin import av guld. Det saknas visserligen en officiell rapportering från de kinesiska myndigheterna, men data avseende importen från Hong Kong brukar av denna orsak anses utgöra ett bra underlag för den kinesiska efterfrågan på guld.

Under november 2011 var den kinesiska importen av guld från Hong Kong cirka 103.000 kilo, motsvarande 103 ton, vilket skall ställas mot siffran 86.000 kilo, eller 86 ton under oktober 2011. För helåret 2011 bedöms siffran ha uppgått till 490 ton, en fördubbling mot de 245 ton guld som Kina importerade från Hong Kong under 2011.

Vilka de kinesiska aktörer är som valt att öka sitt innehav är okänt, men det spekuleras i att den kinesiska centralbanken People’s Bank of China, som i dag har världens femte största guldreserv, har fortsatt att köpa.

Det finns även tecken på att kinesiska privatinvesterare har köpt stora mängder guld, vi har bland annat sett hur det numera finns en så pass stor efterfrågan på guld i Kina att det har införts så kallade guldautomater där landets medborgare kan köpa sitt guld lika enkelt som genom ett bankomatuttag. Kina kommer även att starta en ny råvarubörs, Pan Asia Gold Exchange, där handeln i guld initialt kommer att prissättas i dollar, men där myndigheterna har för avsikt att kunna erbjuda motsvarande kontrakt prissatta i kinesiska renminbi, vilka börsens ledning tror kommer att uppskattas av de internationella guldhandlarna.

I WGC-rapporten konstaterades att Indien återigen stod för den största efterfrågan av alla 2011 med en guldimport om totalt 933 ton jämfört med Kinas 770 ton, men det var den kraftigt ökade importen från Kina under det fjärde kvartalet som tvingade WGC att förutsäga landet kan komma att ta över topplaceringen från Indien 2012. Bilden nedan, som härrör från tabell 10 i rapporten, är talande.

Diagram över historisk efterfrågan på guld - WGC

Av skäl som är lätta att förstå har efterfrågan på fysiska ädelmetaller stigit kraftigt sedan den finansiella krisen började. Från att ha svarat för omkring 10 procent av efterfrågan av allt guld i början av det senaste decenniet svarar guldtackor och mynt för mer än en tredjedel av den totala efterfrågan, något som mer väl än uppvägde den minskade smyckesförsäljningen under de senaste åren, eftersom guldtackor, mynt och andra fysiska guldprodukter är särskilt populära i Kina på grund av bristen på andra investeringsalternativ vid en tidpunkt när inkomsterna skjuter i höjden.

Kanske ännu viktigare, enligt de fotnoter som tillhandahålls av WGC, innehåller data i diagrammet inte uppgifter om den kinesiska centralbankens köp och försäljningar som skiftade från det senare till det förra under 2009.

Från att ha varit nettosäljare av mer än 400 ton guld per år för endast några år sedan köpte centralbankerna lika mycket guld som 1964, cirka 440 ton guld under 2010, en ökning från 77 ton under 2010. Efterfrågan kommer främst från tillväxtekonomierna där tjänstemän har varit på sin vakt mot alla pengar tryckta i väst

Mexiko var den största köparen under 2011 med sina köp av 100 ton guld, medan Ryssland kom på andra plats med sina 95 ton, men återigen, det är Kina som drar uppmärksamhet till sig fast det helt klart inte är deras avsikt.

I en intervju med WGC:s Marcus Grubb i Financial Times framkommer det att den kinesiska centralbankens köp av guld tros ha spelat en stor roll i den kraftiga ökningen av den kinesiska guldimporten under det fjärde kvartalet 2011.

Kinas import från Hong Kong, som står för huvuddelen av landets guldimport, sköt i höjden till 227 ton under de tre sista månaderna av 2011, enligt uppgifter som publicerats i Hong Kong. Gruvproduktionen i landet, den största guldproducent i världen, uppgick till cirka 100 ton under det sista kvartalet 2011, vilket innebär ett totalt utbud om minst 330 ton. Detta skall jämföras med de 191 ton guld Bank of China - Goldi form av smycken, tackor och mynt, som står för huvuddelen av den kinesiska efterfrågan. Eftersom Kina inte tillåter export av guld, var skillnaden mellan den inhemska utbudet och efterfrågan cirka 139 ton under Q4 2011, och centralbankens inköp stod sannolikt för hela denna differens.

Detta är förenligt med den allmänna uppfattningen att Kinas centralbank kommer att fortsätta att ackumulera guld, köpa när priset faller och endast avslöja omfattningen av sina köp för världen långt efter det att detta har skett, som till exempel under 2009 när det avslöjades att landet nästan dubblat sina guldreserver till 1.054 ton jämfört med den sista officiella siffran som rapporterades 2003.

Sammanfattningsvis kan Bank of China komma att öka sina guldreserver i ett blixtrande tempo och det är entydigt med en hausse för den gula metallen då många analytiker tror att Kina i slutändan kan komma att köpa tusentals ton, samtidigt som de säljer västerländska statspapper för något mer konkret.

I andra nyheter, visade kvartalsrapporter att amerikanska hedgefonder gjorde justeringar i sina innehav i SPDR Gold Shares ETF (GLD) under det fjärde kvartalet 2011. Några av dessa ökade sin exponering medan andra minskade sina innehav. Det viktigaste affärerna i guld görs emellertid numera i Asien.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära