Följ oss

Nyheter

Efterfrågan på råvaror för elfordon rusar enligt FN-rapport

Publicerat

den

Manuell gruva

Efterfrågan på råmaterial som används för att tillverka uppladdningsbara batterier för elfordon (EV) kommer att växa snabbt när oljans betydelse som energikälla avtar sägs det i en ny FN-rapport om handel och utveckling (UNCTAD).

Enligt UNCTAD förväntas pågående ansträngningar för att sänka utsläppen av växthusgaser stimulera till ytterligare investeringar i produktion av grön energi, som har varit stadigt under de senaste åren och ligger i genomsnitt på cirka 600 miljarder dollar per år.

”Alternativa energikällor som elektriska batterier kommer att bli ännu viktigare när investerare blir mer försiktiga med oljeindustrins framtid”, säger Pamela Coke-Hamilton, UNCTAD:s chef för internationell handel.

Elbilsförsäljningen ökade med 65 procent

Elbilsförsäljningen har ökat under de senaste åren och ökade 2018 med 65 % jämfört med året innan till 5,1 miljoner fordon och förväntas nå 23 miljoner 2030, enligt International Energy Agency.

Rapporten belyser den viktiga roll som uppladdningsbara batterier spelar i den globala övergången till ett energisystem med låga koldioxidutsläpp.

Den världsomspännande marknaden för katoder för litiumjonbatterier, det vanligaste uppladdningsbara bilbatteriet, uppskattades till 7 miljarder dollar 2018 och beräknas uppgå till 58,8 miljarder dollar år 2024, enligt rapporten.

”Ökningen i efterfrågan på de strategiska råvarorna som används för att tillverka elbilbatterier kommer att öppna fler handelsmöjligheter för de länder som levererar dessa material. Det är viktigt för dessa länder att utveckla sin kapacitet att flytta upp värdekedjan” sa Coke-Hamilton.

Koncentration av råvarureserver

Reserverna av råvaror för bilbatterier är koncentrerade till ett fåtal länder. Nästan 50 procent av världens koboltreserver finns i Demokratiska republiken Kongo (DRC), medan 58 procent av litiumreserverna finns i Chile. 80 procent av de naturliga grafitreserverna finns i Kina, Brasilien och Turkiet, medan 75 procent av manganreserverna hittas i Australien, Brasilien, Sydafrika och Ukraina.

Den mycket koncentrerade produktionen, som är mottaglig för störningar av politisk instabilitet och negativa miljöpåverkan, väcker oro över säkerheten för råvaruförsörjningen till batteritillverkarna. Rapporten varnar för att störningar i utbudet kan leda till stramare marknader, högre priser och ökade kostnader för bilbatterier, vilket påverkar den globala övergången till elektrisk rörlighet med låga koldioxidutsläpp.

Graf över batteriråvaror

Enligt UNCTAD kan investeringar i grön teknik som är mindre beroende av kritiska batteriråvaror bidra till att minska konsumenternas sårbarhet för att leverera brister i den nuvarande blandningen av material som litium och kobolt, men det skulle minska intäkterna från de länder som producerar dem.

Rapporten visar att huvuddelen av mervärdet till råvaror som används för att tillverka laddningsbara batterier genereras utanför de länder som producerar materialen. Exempelvis är värdet som tillförs koboltmalmer av DRC begränsat till mellanprodukter eller koncentrat. Ytterligare bearbetning och förädling sker mest i raffinaderier i Belgien, Kina, Finland, Norge och Zambia för att få slutprodukter som används i uppladdningsbara batterier samt för andra tillämpningar.

Demokratiska republiken Kongo, som står för över två tredjedelar av den globala koboltproduktionen, har inte maximerat de ekonomiska fördelarna med mineralet på grund av begränsad infrastruktur, teknik, logistisk kapacitet, finansiering och brist på lämplig politik för att uppmuntra tillskott av lokalt värde.

Tillverkningen av positiva elektroder för bilbatterier domineras av länder i Asien. 2015 stod Kina för cirka 39 % av den globala marknaden, Japan 19 % och Sydkorea för 7 %.

Sociala och miljömässiga effekter

Rapporten belyser de sociala och miljömässiga effekterna av utvinning av råvaror för bilbatterier och understryker det akuta behovet att ta itu med dem.

Cirka 20 procent av kobolt som tillhandahålls från Kongo kommer från hantverksgruvor där barnarbete och kränkningar av mänskliga rättigheter har rapporterats. Upp till 40 000 barn arbetar under extremt farliga förhållanden i gruvorna för låg lön, enligt UNICEF.

I Chile använder de företag som arbetar med litiumbrytning nästan 65 procent av vattnet i landets Salar de Atamaca-region, ett av de torraste ökenområdena i världen, för att pumpa ut köldbärare från borrade brunnar.

Detta har orsakat nedbrytning och förorening av grundvatten, vilket tvingat lokala quinoa-jordbrukare och lamaherdar att migrera och överge bosättningar som är hundratals år gamla. Det har också bidragit till miljöförstöring, landskapsskador och markförorening, lyder rapporten.

De negativa miljökonsekvenserna kan minskas genom att öka investeringarna i teknik som används för att återvinna förbrukade laddningsbara batterier, rekommenderar FN.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära