Följ oss

Nyheter

Amerikanska jordbrukare väljer majs trots att spreaden säger annorlunda

Publicerat

den

Sojabönor och majs

I förra veckan publicerade det amerikanska jordbruksverket sin USDA Planting Report. Siffrorna visar att amerikanska jordbrukare väljer majs trots att spreaden säger annorlunda. Dagens priser och minskade energiförbrukning gör att de istället borde välja sojabönor enligt den så kallade soybean-corn ration. Rapporten är emellertid framtagen med data från perioden 28 februari till och med den 18 mars 2020 och sedan dess har mycket ändrats på marknaden.

Sojabönor och majs

Rapporten visar att 2020 sojabönarea minskade till 83,5 miljoner tunnland. I och med den senaste tidens oro på råvarumarknaden har kollapsen av etanolmarknaden kanske inte fullt ut realiseras i rapporten. 40 procent av all amerikansk majs går till biobränslen.

Samtidigt ligger den så ligger den så kallade soybean-corn ration i dag på 2,46 vilket indikerar att om de amerikanska jordbrukarna valt gröda i dag så hade de valt sojabönor istället för att odla majs denna vår.

Soybean-corn ration

En allmän tumregel är att det genomsnittliga förhållandet har varit 2,35 och att en siffra över detta tenderar att uppmuntra till plantering av sojabönor framför majs och ett förhållande under 2,35 ses i allmänhet som mer gynnsamt för majs i motsats till sojabönor.

Ju högre kvoten mellan sojabönor och majs är, desto attraktivt är det att odla sojabönor. Ju lägre förhållande, desto mer attraktivt är det att odla majs.

Majs-soja-spreaden

USA är världens största producent av både majs och sojabönor. USA är också världens största exportör av majs och den näst största exportören av sojabönor efter Brasilien. Majs och sojabönor kan växa i samma klimat, så jordbrukare har ofta ett val om vilken gröda de ska plantera.

I amerikanska stater med den största arealen av majsproduktion sker sådd typiskt i april eller maj. För sojabönor sker utsäde i maj eller juni. Jordbrukarna tenderar sedan att skörda på hösten: vanligtvis oktober eller november för majs och september eller oktober för sojabönor.

I slutet av februari eller början av mars varje år bestämmer bönder i USA hur stor andel av arealen de ska så med vad – majs eller sojabönor. För att fatta ett klokt beslut tittar bönderna på priset för båda grödorna.

Jordbrukarna jämför priset sojabönor med majspriset i december för att avgöra vilken gröda som skulle ge mest vinst från deras areal. Priset på en bushel sojabönor baserat på novemberkontraktets pris dividerat med priset på en bushel med majs baserat på decemberkontraktet i december kallas därför soybean-corn ration.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Viscariagruvan i Kiruna får miljötillstånd

Publicerat

den

Viscaria i Kiruna

Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt har idag meddelat att Copperstone erhåller tillstånd enligt miljöbalken till gruv- och vattenverksamhet vid Viscaria gruva i Kiruna.

”Vi är oerhört glada över dagens beslut från domstolen som dessutom har förordnat att tillståndet får tas i anspråk i vissa delar utan hinder av laga kraft (verkställighetsförordnande). Det innebär att vi omedelbart kan påbörja viktiga arbeten för att förbereda för gruvverksamheten. Dagens domslut gör att planen om en återöppning av Viscariagruvan under 2026 ligger fast”, säger Jörgen Olsson, vd för Copperstone Resources.

Tillståndet omfattar brytning av maximalt 3,6 miljoner ton malm per år och förenas med villkor om bland annat utsläpp till vatten och luft, artskydd, Natura 2000 och skyddsåtgärder för rennäringen.

Copperstone ska huvudsakligen utvinna koppar i Viscariagruvan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Det talar för råvarusektorn framöver

Publicerat

den

Råvaruexperten Torbjörn Iwarson intervjuas av Placeras Pär Ståhl och Karl Lans om den nystartade råvarufonden Centaur Commodity, vilka råvaror han tror mest på och vad som talar för att investerare bör ha exponering mot sektorn.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stockholm Exergi tecknar världens hittills största avtal med Microsoft för permanenta minusutsläpp

Publicerat

den

Stockholm Exergi ska fånga in koldioxid

Stockholm Exergi har skrivit avtal med Microsoft om 3,33 miljoner ton permanenta minusutsläpp från Stockholm Exergis planerade bio-CCS-anläggning vid Värtan i Stockholm. Det är världens hittills största avtal för permanenta minusutsläpp. Leveranserna planeras att inledas 2028 och kommer att pågå under tio år.

– Avtalet med Microsoft är ett stort steg framåt för vårt bio-CCS-projekt, för Stockholm Exergi och för klimatet. Det är det bästa möjliga erkännandet av både betydelsen, kvaliteten samt inte minst hållbarheten i vårt projekt. Avtalet tar oss ett stort steg närmare vårt investeringsbeslut det fjärde kvartalet i år. Jag tror att avtalet kommer att inspirera företag med ambitiösa klimatmål och vi siktar på att tillkännage fler avtal med andra banbrytande företag under de kommande månaderna, säger Stockholm Exergis vd Anders Egelrud.

Genom att åta sig ambitiösa och frivilliga klimatmål hoppas Microsoft och Stockholm Exergi att kunna bidra till branschens tillväxt för att göra det möjligt för företag att uppnå sina netto-nollmål och för länder att uppfylla målen i Parisavtalet. Nästa steg för Stockholm Exergi är att söka kompletterande statligt stöd och teckna ytterligare avtal på den frivilliga marknaden, vilka båda är förutsättningar för företagets investeringsbeslut senare i år.

Sedan 2020 har Microsoft strävat efter att vara koldioxidnegativa 2030 med strategin att utsläppsminskningar kommer först och kompletteras med en portfölj av avtal för minusutsläpp. Microsoft har offentligt fastställt sina kriterier för minusutsläpp av hög kvalitet, eftersträvat finansieringsbara leveransavtal, förmedlat lärdomar och årligen rapporterat om sina framsteg.

– Vi är mycket stolta över att kunna tillkännage detta avtal mellan oss och Stockholm Exergi för minusutsläpp från deras ledande bio-CCS-projekt vid Värtan i Stockholm. Att utnyttja befintliga biokraftverk är ett viktigt första steg för att bygga upp en global kapacitet för minusutsläpp. I det här fallet är vi nöjda med effektiviteten som uppnås genom att återvinna värme från koldioxidinfångningen till fjärrvärmenäten. Slutligen är det avgörande att biobränslet för bio-CCS-projekt kommer från hållbara källor och vi är imponerade av Stockholm Exergis åtagande på denna punkt, säger Brian Marrs, Senior Director, Energy & Carbon Removal på Microsoft.    

Enligt avtalet med Microsoft, kommer Stockholm Exergi att leverera minusutsläpp enligt strikta kvalitetskrav. Detta inkluderar kriterier för hållbar anskaffning av biobränsle som har utvecklats tillsammans med Microsoft, konservativ kvantifiering av nettomängden minusutsläpp och omfattande övervakning, rapportering och verifiering (MRV).

I linje med den svenska regeringens politik kommer de permanenta minusutsläppen i detta avtal att användas av Microsoft för att motverka egna utsläpp och det kommer transparent att redovisas att de hör till nationen Sveriges klimatmål, på samma sätt som företags utsläppsminskningar bidrar till nationella klimatmål.

Om bio-CCS-anläggningen

När Stockholm Exergis anläggning är i drift kommer den att permanent avlägsna upp till 800 000 ton koldioxid från atmosfären varje år.

Stockholm Exergi fick den 28 mars i år miljötillstånd för den fullskaliga anläggningen. Byggnationen av koldioxidavskiljningen, förvätskningen och mellanlagringen planeras att starta 2025 och kommer att utgöra ett tillägg till Stockholm Exergis befintliga biokraftvärmeverk som har varit i drift sedan 2016. Biobränsleråvaran för projektet kommer likt idag fortsätta vara kontrollerad så att hållbar skogsförvaltning, skydd av känsliga områden och stabila kollager säkerställs. Dessutom kontrolleras att råvaran inte kommer från rundvirke som annars skulle användas för långlivade träprodukter. Den permanenta geologiska lagringen kommer att ske i Norden.

Leveransen av de permanenta minusutsläppen är beroende av Stockholm Exergis slutliga investeringsbeslut, som planeras till fjärde kvartalet i år. För att kunna fatta investeringsbeslut planerar Stockholm Exergi att delta i det svenska stödprogrammet för bio-CCS, som förväntas slutföras före årets slut, samt att teckna ytterligare avtal på den frivilliga marknaden. Finansieringen av projektet bygger också på redan beviljade medel från EU:s innovationsfond. Trots statligt stöd och EU-medel krävs ytterligare intäkter från försäljning av Carbon Removal Certificates (CRC) på den frivilliga marknaden för att investeringsbeslutet ska kunna fattas. Denna affärsmodell, som kommer att kombinera avtalet med Microsoft (och andra privata köpare) med EU-finansiering och statligt stöd, är en stark validering av hur offentlig-privat samfinansiering kan maximera mängden permanenta minusutsläpp och projekt som kan realiseras inom en nations budget för klimatåtgärder.

Fortsätt läsa

Populära