Nyheter
Vad betyder valet i Argentina för spannmålsmarknaden?
På söndag går det argentinska folket till valurnorna. Valet som avses är presidentvalet, och det kommer sannolikt att bli avgörande för framtidsutsikterna för Argentinas jordbruksmarknader. Vinnaren, som kommer att ta makten före slutet av året, kommer att ställas inför valet om att riva upp valutakontroller, exportskatter och handelshinder eller inte. Att ändra villkoren kan vara farligt i en ekonomi som lever under ett ständigt tryck av inflation. Trots detta hoppas Argentinas jordbrukare på en uppluckring av regelverket.
En spurt mot mållinjen
För närvarande är de främsta kandidaterna i det argentinska valet Daniel Scioli, en centerpartist med stöd av den härskande FPV-koalitionen, och Mauricio Macri, en högerman och sittande borgmästare i Buenos Aires. Scioli som har en ledning i opinionsmätningarna hävdar att han står för kontinuitet och säger att han skall fortsätta i samma spår som den avgående Christine Fernandez, medan Macri utmålar sig själv som en liberalisande reformator som kommer att göra allt för att ta bort de fasta växelkurserna, exportskatter och exportbegränsningar som har tyngt böndernas inkomster i åratal.
Exportrestriktioner
När det gäller de frihandelspolitiska åtgärderna så säger Macri att han skall ta bort restriktionerna för export av jordbruksprodukter. Christina Fernandez, den avgående presidenten, har bibehållit stränga kontroller av export av majs i synnerhet. Restriktionerna har utformats för att skydda konsumenterna från matprisinflation.
Sojabönor gynnade
Dr Michael Cordonnier säger att effekten av denna exportkontrollpolitik har lett till att bönderna föredrar sojabönor, eftersom denna råvara kontrolleras mindre hårt. Det betyder att de argentinska spannmålsodlarna inte har samma växtföljd som i USA där cirka hälften av arealerna besås med majs och den andra med sojabönor. Istället väljer allt fler argentinska bönder att fokusera allt på sojabönor trots att de själva är medvetna om att det inte är hållbart på lång sikt. Regeringens politik gör emellertid att de känner att de är tvingade att agera på detta sätt. En seger från Mario Macri skulle därför sannolikt utlösa en ökning av majssådden.
Dags att revidera
Dr Cordonnier har tidigare uttalat sig, bland annat till Agrimoney.com, och sagt att den senaste tidens förändringar i den argentinska agronomin innebar att det finns gott om tid för bönderna att ändra sina planteringsplaner även om valet inte avgörs förrän i mitten av november. De argentinska jordbrukarna undviker i allmänhet att plantera majs i november eftersom de vill skydda skörden från pollinering under den varmaste perioden i januari. Istället sås numera två tredjedelar av majsen i december varje år.
Även om majsproduktionen sannolikt kommer att vara den stora vinnaren av en förändring i regeringens pollitik kommer andra jordbruksråvaror troligen också att gynnas. Denna månads rapport från US Department of Agriculture beskriver hur de argentinska skatterna och valutarestriktionerna undertrycker sojaproduktionen.
Skattesituationen
Oppositionskandidaten Macri har lovat att om han väljs så kommer han att avskaffa exportskatterna på råvaror, medan hans motståndare Scioli har lovat att ompröva frågan. Det är lätt att lova att eliminera dessa skatter, men det är svårare att genomföra i praktiken då mer än tio procent av den argentiska regeringens intäkter kommer från råvarurelaterade skatter. På sojabönor uppgår skatten till 35 procent. Forskningsinstitutet FADA, Fundacion Agropecuaria para el Desarrollo de Argentina, anser att de höga skatterna drar ner jordbrukarens nettoresultat med 94 procent.
Skuldkris
Exportavgifterna som infördes i spåren av den default som Argentina gjorde 2002, när Christina Fernandez make, Nestor Kirchner var president. Defaulten ledde till att den argentinska peson rasade, vilket i sin tur ökade öka inkomsterna för jordbrukare som fick betalt i dollar för sin spannmål. Detta uppmärksammats av den dåvarande presidenten Kirchner som kategoriserade detta som så oförtjänta vinster för bönderna, varvid han bestämde sig för att beskatta dem och därmed införa av exportavgifter
Valutakursen
En seger för Mario Macri kan vara ett slut för valutarestriktionerna något som skulle gynna de argentinska jordbrukarna. På de internationella marknaderna handlas den argentiska peson kring 9,59 per dollar. Valutakursen upprätthålls med hjälp av interventioner på valutamarknaderna, vilka finansieras av Argentinas valutareserver. Valutarestriktionerna är ett sätt för Argentinas centralbank att se till att pengar inte flyter ut ur landet och redenomineras till dollar vid denna uppblåsta växelkurs. På den svarta marknaden handlas den argentiska peson till mer än 16,4 pesos per dollar.
Macri har redan förbundit sig att dra bort valutakontrollerna helt och hållet, vilket skulle leda till en kraftig nedjustering av priserna. Även om Scioli vinner så förväntar sig aktörerna på valutamarknaden att växelkursen kommer att falla, eftersom Argentina bränner stora delar av sin valutareserv på att bibehålla den officiella växelkursen. Effekten av en lägre peso leder sannolikt till en ökad avkastning för jordbrukarna som får betalt i dollar för sitt spannmål.
Med opinionsundersökningar tyder emellertid på att det just nu råder ett dött lopp mellan kandidaterna. På råvarumarknaderna väntar handlarna med spänd förväntan på ett resultat som skulle kunna öka produktionen i vad som traditionellt varit en av världens stora jordbruksekonomier.
Nyheter
Christian Kopfer om läget för oljan
Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

-
Nyheter3 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter4 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter4 veckor sedanMP Materials, USA:s svar på Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanStudsvik har idag ansökt om att få bygga 1200-1600 MW kärnkraft i Valdemarsvik
-
Nyheter2 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Analys4 veckor sedanTACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz
-
Nyheter4 veckor sedanMatproduktion är beroende av gödsel, Gulfkriget skapar brist

