Följ oss

Nyheter

Bovespa, Sydamerikas finansiella hjärta

Publicerat

den

Börshandel på Bovespa

Den brasilianska flagganEn stor del av råvaruhandeln i Sydamerika sker på Bovespa, aktiebörsen i São Paulo i Brasilien. Bovespa grundades redan den 23 augusti 1890 av Emilio Rangel Pestana under namnet ”Bolsa de Valores de São Paulo” (São Paulos aktiebörs). I dag är det fullständiga namnet på denna marknadsplats BM & F Bovespa, en förkortning på det fullständiga namnet Bolsa de Valores, Mercadorias & Futuros de São Paulo. Med ett sammanlagt marknadsvärde på över en biljon USD är Bovespa en av de största börserna i världen och där bedrivs handel i cirka 400 företags aktier, men också i ett antal olika råvaror.

Sedan maj 2008 bedrivs även handel i råvaror på Bolsa de Valores de São Paulo sedan de gick samman med Brazilian Mercantile and Futures Exchange (BM&F).

Bovespa har tidigt anammat tekniska innovationer

Sedan starten 1890 har Bovespa en lång historia av att tillhandahålla tjänster knutna till den brasilianska aktiemarknaden och ekonomin. Fram till 1960-talet var Bovespa och övriga börser i landet statsägda företag, tätt knutna till landets finansdepartement, som också utsåg mäklarna.

Efter reformeringen av det nationella brasilianska finanssystemet och aktiemarknaden som genomfördes under 1965/1966 kom de brasilianska börserna att anta en mer institutionell roll. 2007 omvandlades Bovespa till ett vinstdrivande företag.

Bovespa är i grunden självreglerande, men står under överinseende av Comissão de Valores Mobiliários (CVM), den brasilianska motsvarigheten till amerikanska SEC, brittiska FSA eller svenska FI.

Sedan 1960-talet har handeln på Bovespa ständigt utvecklats med hjälp av ny teknik. Börsen har alltid varit tidig att ta till sig nya tekniska innovationer, som införandet av datorbaserade system, mobiltelefoner och Internet. Ett exempel på detta är att Bovespa redan 1972 införde ett automatiserat realtidssystem för spridning av information i olika nätverk.

I slutet av 1970-talet införde Bovespa ett system för telefonhandel i Brasilien, ”Sistema Privado de Operações por Telefone” eller ”SPOT” (Private System of Telephone Trading), samtidigt som börsen utvecklade ett system för utbytbar förvaring av värdepapper och ett annat system som erbjöd mäklarfirmorna onlinetjänster.

Sedan 1990 genomförs all handel på Bovespa genom Sistema de Negociação electronica, CATS (Computer Assisted Trading System), som initialt drevs parallellt med det traditionella open outcry-systemet, vilket i Brasilien kallas för ”Pregão Viva Voz”. I dag sker emellertid all handel på Bovespa elektroniskt.

1997 lanserade Bovespa framgångsrikt ett helt nytt system för elektronisk handel, det så kallade Mega Bolsa (Bolsa betyder börs på både spanska och portugisiska). Mega Bolsa gjorde det möjligt för Bovespa att öka den totala volymen information som kunde bearbetas vilket gav börsen möjlighet att öka sin marknadsandel. I syfte att öka tillgängligheten till aktiemarknaderna introducerade Bovespa år 1999 ”Home Broker”, ett internetbaserat handelssystem som gjorde det möjligt för att enskilda investerare att handla aktier genom att exekvera köp- och säljorder på nätet via sina mäklare. Bovespa var således en föregångare även på detta område.

Nya listor ökade intresset från bolagens sida

År 2000 skapade Bovespa tre nya sektioner på börslistan, Novo Mercado (Nya Marknaden), Level 1 och Level 2 Corporate Governance Standards, vilket gjorde det möjligt för företag att frivilligt ansluta sig till en mer krävande grad av styrning och hårdare regler på efterlevnad. De nya listorna förde emellertid en ganska obetydlig tillvaro fram till 2004 då en rad statliga och kommunala företag började listas på Novo Mercado när dessa såldes ut och behövde stärka sina balansräkningar.

Den senaste tidens framgångar för den brasilianska aktiemarknaden tillskrivs den ökade trovärdigheten som blev en följd av de strängare regler som Novo Mercado förde med sig. Under 2007 var det bara i USA och i Kina som det listades fler företag. Detta har också bidragit till framväxten av en väl fungerande private equity-industri, en blomstrande marknad för de företag som arbetar med kapitalförvaltning och en växande bankindustri.

En annan positiv bieffekt av en blomstrande aktiemarknad har varit att den har bidragit med en i det närmaste oändlig tillgång på riskkapital vilket gjort det möjligt för brasilianska företag att expandera. Företag som Vale, Embraer, Gerdau, Brazil Foods, Marfrig Alimentos och JBS har alla förvärvat verksamheter och företag utanför Brasiliens gränser med hjälp av det kapital som dessa emissioner inbringat. Attraktiva värderingar på den brasilianska aktiemarknaden har också lett till att flera internationella företag valt att lista sina dotterbolag på Bovespa. Ett av de mer lysande exemplen är Banco Santander Brasil, dotterbolag till den spanska banken Banco Santander.

Samarbete med andra börser skapar ökad räckvidden i handeln

I maj 2008 meddelade Bovespa Holding, det bolag som driver börsverksamheten, att det hade för avsikt att genomföra en sammanslagning mellan São Paulo-börsen (Bovespa) och den brasilianska Mercantile och Futures Exchange (BM & F).

Börshandel på BovespaRedan tidigare under 2008 hade Bovespa Holding genomfört ett ägarbyte med Chicagobaserade CME Group som bland annat driver NYMEX och Chicago Mercantile Exchange. De båda företagen kom därigenom att äga fem procent i varandra. En ytterligare effekt av detta var att det skapades ett elektroniskt ordersystem som styrde handeln mellan de olika börserna vilket ökade likviditen ytterligare.

Öppettider

Bovespa har en förhandel som sträcker sig mellan 09:45 am till 10:00 am, som sedan följs av ett öppethållande som sträcker sig från 10:00 am till 5:00 pm. Efter börsens stängning förekommer efterhandel mellan 5:30 pm till 7:00 pm.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Råvaruhandeln

I dag handlas ett antal olika råvaror på Bovespa. Terminshandeln omfattar, precis som hos Chicago Mercantile Exchange, inte bara råvaror utan även index, valutor och räntor.

  • Ibovespa (index)
  • USD/BRL, US-dollar mot brasilianska real
  • FRC (en typ av forward rate agreement)
  • Kaffe
  • Live Stock
  • Etanol
  • Majs
  • Sojabönor
  • S&P500 (index)

Spothandel

Det förekommer även spothandel i guld och den amerikanska dollarn mot brasilianska real.

Video

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära