Nyheter
2022 års skyhöga elpris – 1,50 kronor per kWh

Årets medelpris för el hamnar på nästan 1,50 kronor per kWh, vilket är det högsta årspriset någonsin på den nordiska elbörsen NordPool, enligt elbolaget Bixias årsrapport. Det kan jämföras med förra årets snittpris på 63 öre, som då var det högsta som uppmätts. Högst dygnspris hade vi den 30 augusti på nästan 5 kronor per kWh och det lägsta dygnspriset inföll den 11 november på 2 öre per kWh.

– Prisutvecklingen 2022 har fortsatt där 2021 slutade med mycket höga priser på gas och kol vilket har skapat höga elpriser i hela Europa. Flera kraftkällor som kärnkraft, vattenkraft och vindkraft har producerat mindre än vanligt vilket ökat behovet av den dyra fossila kraften och Europa har importerat Nordens billigare kraft. Resultatet har blivit att vi tidvis har legat nära de euorpeiska priserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
En central orsak till de höga priserna på gas och kol är naturligtvis kriget och de minskade gasleveranserna från Ryssland.
– Elpriset följer det som händer på gasmarknaden, men när vi har en stor överproduktion av el i förhållande till efterfrågan, som när det är milda temperaturer och blåser mycket både i Sverige och Tyskland, då sjunker priset kraftigt. Då puttas de dyrare kraftslagen som gas och kol bort, säger Johan Sigvardsson.
Att elpriset är som högst under sommaren är ovanligt och berodde främst på torka och låg fransk kärnkraftsproduktion.

– Detta i kombination med minskade ryska gaslvereanser gjorde att gaspriserna sköt i höjden i somras. Nu under vintern, när vi har en helt annan efterfrågan, är det så gott som alltid gaspriset som styr elpriset. Normalt brukar vår vattenkraft bidra till en nordisk prispress, men Norges låga vattennivåer tvingade dem till import under hösten och därför fick vi en större del av Europas priser än vanligt, säger Johan Sigvardsson.
Kommer att ta tid
Johan Sigvardsson menar att det kommer att ta tid innan vi ser ett normaliserad pris på bränslemarknaden.
– Den höga prisbilden kan hålla i sig, men inte hur lång tid som helst. Till slut blir det självreglerande på så sätt att företag och hushåll inte har råd och då sjunker efterfrågan. Bränslepriserna behöver komma ner och det kan exempelvis ske om det blir en global ekonomisk lågkonjunkur likt den vid pandemins utbrott våren 2020. Utbudssidan däremot är svårare att förändra på kort sikt, säger han.
Att bygga elproduktion tar tid, under 2022 har det tagits i drift cirka 7 TWh vindkraft i Sverige och ett par hundra GWh solkraft. Fortfarande är dock överskottet på el stort i norra Sverige medan vi har ett underskott i södra landet.
– Elområde 1 och 2 är idag enorma överskottsområden och fram till 2025 kommer ytterligare 15 TWh vindkraft att vara i drift i dessa områden. Vi kommer också att få bättre överföringsmöjligheter mellan elområde 2 och 3 runt 2027, när den första delen av NordSyd-projektet beräknas vara färdig. Däremot behöver det byggas mer produktion i södra Sverige för att möta elektrifieringens utveckling främst inom transportsektorn. Sedan återstår att se vad som händer med våra elområden, om det blir en förändring eller inte, säger Johan Sigvardsson.
Kapa effekttoppar med flexibilitet
Årets höga elpriser med stora prisvariationer har skapat ett större intresse både bland företag och hushåll att flytta sin förbrukning till de timmar då efterfrågan och priset är lägre.
– Allt fler privatpersoner väljer till exempel att ha timavtal för att på så sätt styra sin förbrukning. För elintensiva företag som har möjlighet att stänga av delar av sin verksamhet under korta perioder finns det mycket pengar att tjäna genom att bli flexleverantör samtidigt som man är med och bidrar till att balansera elsystemet. Att kapa effekttopparna vid höglasttimmar kommer bli allt viktigare i takt med att mängden förnybar kraft ökar, säger Johan Sigvardsson.
Svårt att prognostisera
Bixias bedömning är att elpriset kommande år kommer att vara fortsatt högt ur ett historiskt perspektiv.
– De två viktigaste faktorerna som avgör prisbilden den närmsta tiden är hur mycket gas som Europa kommer ha kvar i sina depåer när vi går in i påfyllnadssäsongen, samt hur aktiva Kina kommer att vara på den globala marknaden. Ska jag våga mig på en gissning i nuläget så är ett snittpris på 1,50 kronor per kWh mitt utgångsläge, med risk för ännu högre, avslutar Johan Sigvardsson.
Nyheter
Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.
Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.
Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.
Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.
Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.
UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.
För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.
Nyheter
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.
De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.
Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.
Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.
Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.
För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.
Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.
Nyheter
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.
Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.
”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.
San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.
Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.
-
Nyheter4 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Analys4 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering
-
Analys3 veckor sedan
Tightening fundamentals – bullish inventories from DOE
-
Nyheter2 veckor sedan
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter
-
Nyheter2 veckor sedan
Sommarvädret styr elpriset i Sverige