2022 års skyhöga elpris – 1,50 kronor per kWh

Årets medelpris för el hamnar på nästan 1,50 kronor per kWh, vilket är det högsta årspriset någonsin på den nordiska elbörsen NordPool, enligt elbolaget Bixias årsrapport. Det kan jämföras med förra årets snittpris på 63 öre, som då var det högsta som uppmätts. Högst dygnspris hade vi den 30 augusti på nästan 5 kronor per kWh och det lägsta dygnspriset inföll den 11 november på 2 öre per kWh.

– Prisutvecklingen 2022 har fortsatt där 2021 slutade med mycket höga priser på gas och kol vilket har skapat höga elpriser i hela Europa. Flera kraftkällor som kärnkraft, vattenkraft och vindkraft har producerat mindre än vanligt vilket ökat behovet av den dyra fossila kraften och Europa har importerat Nordens billigare kraft. Resultatet har blivit att vi tidvis har legat nära de euorpeiska priserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

En central orsak till de höga priserna på gas och kol är naturligtvis kriget och de minskade gasleveranserna från Ryssland.

– Elpriset följer det som händer på gasmarknaden, men när vi har en stor överproduktion av el i förhållande till efterfrågan, som när det är milda temperaturer och blåser mycket både i Sverige och Tyskland, då sjunker priset kraftigt. Då puttas de dyrare kraftslagen som gas och kol bort, säger Johan Sigvardsson.

Att elpriset är som högst under sommaren är ovanligt och berodde främst på torka och låg fransk kärnkraftsproduktion.

– Detta i kombination med minskade ryska gaslvereanser gjorde att gaspriserna sköt i höjden i somras. Nu under vintern, när vi har en helt annan efterfrågan, är det så gott som alltid gaspriset som styr elpriset. Normalt brukar vår vattenkraft bidra till en nordisk prispress, men Norges låga vattennivåer tvingade dem till import under hösten och därför fick vi en större del av Europas priser än vanligt, säger Johan Sigvardsson.

Kommer att ta tid

Johan Sigvardsson menar att det kommer att  ta tid innan vi ser ett normaliserad pris på bränslemarknaden.

– Den höga prisbilden kan hålla i sig, men inte hur lång tid som helst. Till slut blir det självreglerande på så sätt att företag och hushåll inte har råd och då sjunker efterfrågan. Bränslepriserna behöver komma ner och det kan exempelvis ske om det blir en global ekonomisk lågkonjunkur likt den vid pandemins utbrott våren 2020. Utbudssidan däremot är svårare att förändra på kort sikt, säger han.

Att bygga elproduktion tar tid, under 2022 har det tagits i drift cirka 7 TWh vindkraft i Sverige och ett par hundra GWh solkraft. Fortfarande är dock överskottet på el stort i norra Sverige medan vi har ett underskott i södra landet.

– Elområde 1 och 2 är idag enorma överskottsområden och fram till 2025 kommer ytterligare 15 TWh vindkraft att vara i drift i dessa områden. Vi kommer också att få  bättre överföringsmöjligheter mellan elområde 2 och 3 runt 2027, när den första delen av NordSyd-projektet beräknas vara färdig. Däremot behöver det byggas mer produktion i södra Sverige för att möta elektrifieringens utveckling främst inom transportsektorn. Sedan återstår att se vad som händer med våra elområden, om det blir en förändring eller inte, säger Johan Sigvardsson.

Kapa effekttoppar med flexibilitet

Årets höga elpriser med stora prisvariationer har skapat ett större intresse både bland företag och hushåll att flytta sin förbrukning till de timmar då efterfrågan och priset är lägre.

– Allt fler privatpersoner väljer till exempel att ha timavtal för att på så sätt styra sin förbrukning. För elintensiva företag som har möjlighet att stänga av delar av sin verksamhet under korta perioder finns det mycket pengar att tjäna genom att bli flexleverantör samtidigt som man är med och bidrar till att balansera elsystemet. Att kapa effekttopparna vid höglasttimmar kommer bli allt viktigare i takt med att mängden förnybar kraft ökar, säger Johan Sigvardsson.

Svårt att prognostisera

Bixias bedömning är att elpriset kommande år kommer att vara fortsatt högt ur ett historiskt perspektiv.

– De två viktigaste faktorerna som avgör prisbilden den närmsta tiden är hur mycket gas som Europa kommer ha kvar i sina depåer när vi går in i påfyllnadssäsongen, samt hur aktiva Kina kommer att vara på den globala marknaden. Ska jag våga mig på en gissning i nuläget så är ett snittpris på 1,50 kronor per kWh mitt utgångsläge, med risk för ännu högre, avslutar Johan Sigvardsson.