Följ oss

Nyheter

Surfplattor skapar ökad efterfrågan på litium

Publicerat

den

Litium och prisgraf

Litium är ett ämne som få känner till, men som alla har daglig kontakt med genom användande av mobiltelefoner och surfplattor. Just den explosionsartade uppgången av användandet av surfplattor skapar ökad efterfrågan på litium. Oss veterligen går det inte att handla denna råvara på börser, men vi har identifierat en börshandlad fond, Global X Lithium ETF (NYSEArca: LIT), som utgör den enda ETF med inriktning på denna råvara. I takt med en kommande global utrullning av elcyklar, elmopeder och elbilar samt den ständigt ökade efterfrågan på litiumbatterier från konsumentprodukter inom elektronikbranschen kan den här råvaran komma att uppmärksammas allt mer i framtiden. Det finns även bolag som arbetar med utvinning av litium som listas på olika börser världen över.

Global X Lithium ETF

Ticker: LIT
Börs: New York Stock Exchange (NYSE)
Fondstorlek: Cirka 700 Mkr
Förvaltningskostnad: 0,75 procent per år
Replikeringsmetod: Fysisk (dvs äger de faktiska aktierna)
Användning av vinst: Utdelning

Underliggande index för denna ETF-fond är Solactive Global Lithium Index. Indexet består av de största och mest omsatta globala bolagen med inriktning på prospektering och utvinning av litium, kemiföretag inom litium och företag inom produktion av litiumbatterier. För närvarande ingår 22 bolag i indexet där de största vikterna utgörs av chilenska Sociedad Quimica Y Minera De Chile (23,27 %), amerikanska FMC Corporation (19,14 %) och amerikanska Rockwood Holdings Inc (8,91 %) som tillsammans utgör över 50 procent av ETF:ens innehav.

En kort beskrivning av litium

Litium, grundämne nummer tre (3) i det periodiska systemet, tillhör gruppen alkalimetaller. I ren form är litium en silvervit mjuk metall som emellertid är den hårdaste av alkalimetallerna och med både den högsta smältpunkten och kokpunkten. Litium är det lättaste grundämnet som är fast vid normal rumstemperatur. Litium är framförallt känt och efterfrågat för sin höga elektriska ledningsförmåga. Litium oxideras snabbt i luft och vatten. Ämnet måste därför förvaras i oxygenfria vätskor som till exempel fotogen eller mineralolja. Om litium förvaras i luft överdras det snabbt med ett lager av en blandning av litiumhydroxid (LiOH), litiumkarbonat (Li2CO3) och litiumnitrid (Li3N). Litiums kontaktpotential är -3,02 V.

Viktigt för tillverkning av batterier till datorer och elfordon

Tillgången på litium har de senaste åren kommit i blickfånget till följd av råvarans betydelse vid tillverkning av batterier för bland annat datorer och elfordon och behovet ökar för närvarande i snabb takt. Den globala produktionen av litium uppgick år 2009 till cirka 27 400 ton varav Chile, Australien, Kina och Argentina står för nära 95 procent av utbudet medan ungefär hälften av världens kända tillgångar på cirka 11 Mton finns i södra Bolivia. Globalt sett används cirka 150 000 ton litium varje år, varav cirka 80 procent avser återvunnet litium. Fram till 2020 spås användandet av litium att öka till cirka 300 000 ton per år.

Bolivia kan vara räddningen

I Bolivia, ett av Sydamerikas fattigaste länder, finns i dag världens största obearbetade fyndigheter av litium. Landets svaga ekonomi och politiska ställning har emellertid gjort att endast små ansatser gjorts att utvinna Bolivias litium. År 2009 påbörjades emellertid en småskalig utvecklingsanläggning vid Salar de Uynu, en saltmättad öken 3 700 meter över havet, att uppföras. Vid denna anläggning pumpas en trögflytande saltlösning upp från botten för att dunsta av i grunda bassänger, en teknik som används vid utvinningen av havssalt i saliner. Resultatet blir litiumkarbonat, Li2CO3, vita kristaller, som används för framställning av flera andra litiumföreningar samt för framställning av den rena metallen. Produktionen beräknas att ha nått 40 ton litiumkarbonat vid utgången av 2010, vilket endast utgör någon promille av världsproduktionen.

Chile, världens näst största producentland, näst Australien, har nyligen givit tillstånd till 20-åriga bearbetningskoncessioner för att utvinna litiumkarbonat från saltsjöar. Tillstånden ger företagen rätten att utvinna upp till 100 000 kubikton under de kommande tjugo åren.

Toyota Primus, först bland hybridbilarna

För dryga femton år sedan introducerade Toyota sin första Prius, som då betraktades som ett nischfordon. I dag är det en av världens mest sålda bilar med fler än 4 miljoner sålda enheter. De tidigaste modellerna hade ett nickel-metallhydrid-batteri, medan den senaste modellen, en plug-in-hybrid, innehåller ett litiumjonbatteri som levereras av Panasonic. Totalt sett har emellertid mindre än en procent av alla bilar litiumbatterier i dag.

Efterfrågan på surfplattor ökar snabbare än förväntat

Det är inte enbart marknaden för elfordon som växer, det gör också marknaden för surfplattor, där litium används. Enligt analysföretaget IDC uppgick antalet sålda surfplattor under 2013 till över 110 miljoner enheter. Siffran spås öka till 222,1 miljoner år 2016. Utan litium skulle inte den mobila teknologin klara av att utvecklas som den gjort. Behovet lär således inte komma att minska, minst av allt när flera biltillverkare har valt att byta från de äldre nickelkadmium-batterierna till litiumjonbatterier.

Framtidsutsikter för litium

Framtidsutsikterna för litium ser mycket goda ut, framförallt i förhållande till den osäkerhet som råder för många andra metaller, främst basmetaller som koppar.

Vad litium används till

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Viscariagruvan får strategisk status av EU

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

EU-kommissionen har utsett Viscariagruvan i Kiruna, som planeras öppna 2028, till ett strategiskt projekt enligt Critical Raw Materials Act (CRMA). Beslutet bekräftar gruvans betydelse för Europas försörjning av koppar.

Statusen innebär ett formellt erkännande av Viscariagruvans betydelse för EU:s råvaruförsörjning och kan bidra till effektivare myndighetsprocesser och bättre förutsättningar för projektutveckling.

”Att Viscaria utses till ett strategiskt projekt är ett tydligt erkännande av gruvans betydelse för Europas kopparförsörjning. Beslutet stärker vår position i arbetet med att återöppna gruvan och etablera en modern kopparproduktion i Sverige. Vi bedömer att det faktum att gruvan är välfinansierad och planeras att öppna 2028 har bidragit till beslutet. Med InfraVia som strategisk investerare har vi dessutom en långsiktig och finansiellt stark partner som delar vår ambition att utveckla Viscaria till en betydande europeisk kopparproducent”, säger Jörgen Olsson, vd för Viscaria.

CRMA ska stärka Europas försörjning av kritiska råvaror genom att främja projekt av betydelse för EU:s industriella konkurrenskraft, elektrifiering och energiomställning. Koppar är särskilt viktig för utbyggnaden av elnät och förnybar energi samt för samhällets elektrifiering.

Fortsätt läsa

Nyheter

Miljöpartiet i England slutar vara motståndare till kärnkraft

Publicerat

den

Miljöpartiet i England och Wales slutar vara motståndare till kärnkraft, detta efter en omröstning bland medlemmar. Det är en kraftig omsvängning för partiet. Man är inte entusiastiska anhängare av kärnkraft nu, men man har prioriterat upp hur viktigt man tycker det är att begränsa koldioxidutsläpp. Partiet anser att befintlig kärnkraft är rimlig i den relationen och man är villig att titta på ny kärnkraft från fall till fall, och framför allt är det nu fritt fram för partiets parlamentsmedlemmar att ha åsikter och ta beslut i frågan.

Storbritannien har över åren minskat sin elproduktion kraftigt, utvecklingen är mer lik ett Ukraina i krig än något annat land.

Elpriserna i Storbritannien är nu höga, både ur ett historiskt perspektiv och jämfört med andra länder. Delvis hanterar landet situationen genom att importera mer elektricitet. Men i det stora hela så går det inte att bygga elintensiva industrier och datacenter i stor skala i landet, sådant måste man till stor del överlåta till andra länder i världen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kanada vill få fart på oljesanden igen

Publicerat

den

Produktion av olja från oljesand i Kanada

Kanadas premiärminister Mark Carney och Albertas premiärminister Danielle Smith vill skapa förutsättningar för en ny period av tillväxt i landets oljesandsindustri. Ett centralt steg är den planerade Pacific Link-pipelinen, som ska kunna transportera omkring en miljon fat olja per dag från Alberta till en exportterminal på Kanadas västkust.

Carney deklarerade i veckan att projektet ligger i Kanadas nationella intresse. Det innebär att det får en snabbare och mer samordnad prövning genom den federala myndighet som hanterar stora infrastrukturprojekt.

Målet är att ge oljesandsproducenterna bättre tillgång till exportmarknader, inte minst i Asien. Samtidigt har flera energipolitiska förändringar som infördes under den tidigare regeringen tagits bort, vilket regeringen menar förbättrar förutsättningarna för investeringar.

Kanada vill dock undvika att upprepa problemen från den stora oljesandsboomen under 2000-talet och början av 2010-talet. Då ledde kraftigt ökade investeringar till bland annat stigande kostnader, arbetskraftsbrist och bostadsbrist i Fort McMurray.

Den här gången vill regeringarna i stället åstadkomma hållbar tillväxt genom effektivare produktion, ny teknik och bättre planering av infrastrukturen. Bland annat används autonoma lastbilar redan inom oljesand, vilket kan öka produktionen utan samma behov av inflyttad arbetskraft.

För Kanada handlar satsningen inte bara om att bygga en pipeline. Ambitionen är att skapa förutsättningar för ökade investeringar i oljesanden och samtidigt bygga ut vägar, annan infrastruktur och arbetskraftskapacitet i en takt som industrin och samhällena klarar av.

Fortsätt läsa

Sälja Guld - Guldbrev.se

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära