Följ oss

Nyheter

Slutet på råvaruhandeln

Publicerat

den

Ingen mer handel på Tokyo Grain ExchangeFrån och med februari 2013 är det slut med handeln med råvaror på Tokyo Grain Exchange, Japans största råvarubörs för jordbruksprodukter. Styrelsen för bolaget som driver denna råvarubörs gick i slutet av maj ut och kommunicerade att fyra av de sex råvaror som i dag handlas på Tokyo Grain Exchange kommer att föras över till Tokyo Commodity Exchange, TOCOM, i februari 2013, att rishandeln kommer att föras över till Kansai Commodities Exchange som sedan tidigare själva handlat med ris, medan handel i såväl robusta- som arabicakaffe helt upphör. De fyra råvarorna som kommer att överföras till TOCOM är majs, adzukibönor, sojabönor och råsocker. Sedan tidigare har handeln i råsilke upphört på Tokyo Grain Exchange.

Efter det att handeln i dessa råvaror har förts över till nya marknader skall Tokyo Grain Exchange likvideras. TOCOM som redan innan detta var Japans största råvarubörs kommer efter övertagandet av större delen av råvaruhandeln på Tokyo Grain Exchange att ha en marknadsandel på 90 procent av den inhemska råvaruhandeln i Japan.

Tog rishandeln tillbaka till Japan

Under augusti 2011 återlanserade Tokyo Grain Exchange tillsammans med Kansai Commodities Exchange handeln på ris, en råvara som inte hade handlats i Japan sedan Andra Världskriget. 1939 suspenderades handeln i risterminer sedan den japanska regeringen tog kontrollen över landets spannmålsproduktion och -distribution för att säkra leveranserna under andra världskriget.

De två börserna listade en rad yennominerade terminskontrakt på ris, inklusive ”koshihikari”, en mycket populär rissort som odlas i Japan. Importerat ris är undantaget från fysisk leverans på börserna eftersom den japanska regeringen har kontroll över utländska inköp och försäljningar av denna råvara.

Mottagandet av handeln i risterminer var trots hoppet om att detta skulle fyrdubbla omsättningen på råvarubörserna, ganska svagt.

Tokyo Grain Exchange hade fått löften från 64 olika företag, däribland 28 distributörer, fem livsmedelsproducenter och två tradingföretag, om att dessa hade för avsikt att delta i terminshandeln vilket gjorde att det japanska handelsministeriet godkände handeln med ris under en prövoperiod om två år.

Handeln visade sig emellertid inte vara tillräcklig för att attrahera volymerna från de företag och marknadsdeltagare som ville hedga sin risk. Inom börshandeln är det så att volym skapar volym eftersom alla marknadsdeltagarna söker sig till den marknad som har den bästa likviditeten.

The Central Union of Agricultural Co-Operatives, Japans största lantbruksorganisation som kontrollerar närmare 60 procent av den inhemska marknaden på fysiskt ris, valde till exempel att inte delta i handeln. Företrädare för denna organisation hade reda då planerna kommunicerades gått ut och sagt att de ansåg att den japanska regeringen genom detta låtit ris, det japanska samhällets stapelvara, bli en del i ett spekulativt spel.

Slutet på en sextioårig era

Då Tokyo Grain Exchange stänger ned i början av nästa år innebär detta slutet på en verksamhet som bedrivits i 60 år. Börsen som grundades 1952 har lidit svårt sedan volymerna dök under 2004, som en direkt effekt av att den japanska regeringen införde en rad åtgärder i syfte att skydda landets konsumenter, samt införde ett inkomstrelaterat stöd för jordbrukarna som garanterade dessa regelbundna inkomster. Rishandeln som det lades stora förhoppningar på uppnådde under 2011 endast en omsättning om 2,66 miljoner kontrakt, en tiondel av vad börsen hade hoppats på, och det kan sägas att det till stor del beror på de statliga stöden. Utan statliga prisgarantier ökar volatiliteten vilket ökar behovet av en marknad för att hedga produktionen. Antalet japanska råvarubörser har därmed sjunkit till två från sju år 2005. I dag återstår endast TOCOM och Kansai Commodities Exchange, en annan råvarubörs inriktad på jordbruksprodukter, basserad i den västliga staden Osaka.

Vid TOCOM bedrivs handel ibland annat guld, silver, platina, palladium, gummi, bensin, fotogen och råolja.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära