Några villor fyllda med guld

I början av 2011 publicerades en artikel om Sveriges dyraste villor som var ute till försäljning. De fyra dyraste villorna hade ett sammanlagt försäljningspris på runt 1,4 miljarder. En stor summa, men det skulle inte på långa vägar räcka till att köpa all världens guld.

Det som dock är intressant är att all världens guld skulle få plats i dessa villor. Denna månads krönika går i fysikens och matematikens tecken. Varje år produceras 50 miljoner troy ounces guld.

Trots att vi sedan urminnes tider producerat guld så antar jag att vi haft liknande produktion de senaste 110 åren. Det är självklart en siffra tagen ur luften men med tanke på aztekernas och faraonernas kärlek till guld så tror jag inte att den siffran är helt fel.

Således uppskattar jag den totala mängden tillgängligt guld till 9 miljarder troy ounce guld.

Således finns det ungefär 166 miljoner kg guld i världen. Med dagens guldpris motsvarar detta närmare 67 biljoner kronor.

Det kan låta som en otrolig stor mängd och ett astronomsikt värde men faktum är att guldet skulle kunna få plats i de fyra dyraste villorna ute till försäljning under början av förra året.

Guld har en densitet på 19,3 g/kvadratcentimeter. Detta är ekvivalent med 19,3 kg per liter. Eller 19300 kg per kubikmeter. Med en total tillgänglig mängd på 166 miljoner kg guld får vi att all världens guld upptar en volym om ca 8 600 kubikmeter. Vad detta mynnar ut i är att all världens guld ryms i en kub med sidorna 20,5 meter (20,5*20,5*20,5 = 8 600 m3).

De fyra dyraste villorna, ute till försäljning under 2011, hade en sammanlagd boyta på 2 774 kvadratmeter. Dessa fyra villor skulle alltså få plats med all världens guld (2 774* 3,1 = 8 600 m3). Att ha råd med det är en helt annan femma.

Platina – för dig med mindre boende

Världens platinaproduktion uppgår till 3,6 miljoner troy once per år. Med samma metodik som tidigare skulle all producerat platina vara värt runt 4,7 triljoner kronor. Platina har dock en högre densitet och all världens platinaproduktion är ungefär 556 kubikmeter. Detta motsvarar fyra villor på 46 kvadratmeter vardera.

Guld – Trygg hamn eller inte

• Den positiva korrelationen mellan guld och risk fortsätter.
• Guld har under februari svängt kraftigt. Guldpriset följer således den globala marknadens växlande mellan risk på och risk av, till följd av greklandskrisen.
• Den stärkta euron kontra dollar är också en starkt bidragande orsak till att guldpriset ökat. Ben Bernankes tal i slutet av månaden om långsam återhämtning gav dock guldet en liten törn

Platina

• Den positiva korrelationen med guld hjälper platina. Platina har dock utvecklats något starkare än guld under början av 2012.
• Strejken i Impala Rustenburg gruvorna i Sydafrika, världens största platina gruva, fortsätter och det kommer ta tid innan produktionen återgår till det normala.
• Strejken har lett till en ökning av platinapriset. Det har även hjälpt att minska prisskillnaderna mellan guld och platina.

Silver

• Silverpriset har under februari månad ökat och handlas nu på nivåer vi såg i september förra året. Det är dock drygt 12$ kvar till den höga noteringen 50$ under april förra året.
• Analytikerkåren är överens om att ett stigande silverpris är troligt om utsikterna för den globala ekonomin fortsätter att se mörka ut.
• Vi börjar även se att silver diskuteras flitigt utanför analyskåren – är ett liknande scenario som vi hade under våren 2011 på väg att upprepa sig?

Brent olja

• Oljan har efter en trevande start i januari både återhämtat sig och nått upp till nya höga nivåer under februari.
• Hårda väderförhållanden men framförallt ökad spänning mellan Iran och västvärlden drev oljepriset till toppen 125$ den 24 februari.
• Trots rapporter om ökad tillgång och högre produktion, kyls inte oljepriset ned. Oron i Iran och OPEC länderna bidrar till att oljan behåller sin höga kurs.
• Skillnaden mellan Brent oljan och WTI oljan ökar återigen.

Naturgas

• Naturgas närmar sig nu historiskt låga nivåer. Så pass låga att produktionskostnaderna nu närmar sig priset på naturgas.
• Medeltemperaturen har varit högre än vanligt i USA. Däremot spås tillgången av naturgas mer än halveras i USA under 2012.
• Spekulanterna är fortsatt i korta positioner (spekulerar i nedgång) men de börjar successivt köpa tillbaka sina positioner vilket kan tyda på en vändning i marknaden.

Koppar

• Koppar har börjat året starkt efter ett ursvagt 2011. Koppar har gått upp ca. 12% i år. (Att jämföra med -21% under 2011)
• Koppar är mycket konjunkturskänsligt och följer ofta negativa aktietrender. Med den positiva starten på aktiemarknaden följer även koppar med.
• Kina, världens största kopparkonsument, sänkte under februari månad bankernas reservkrav vilket påverkade koppar positivt.

Zink

• Likt koppar har zinkpriset kraftigt stigit under den första månaden av 2012.
• Den årliga konsumtionen av zink förväntas växa med 3.6% samtidigt som tillgången bara förväntas växa med 3%. Det uppskattas dock att nuvarande zinktillgång skulle räcka 7,5 veckor, 0,5 veckor längre än 2011.
• Likt andra basmetaller drivs zinkpriset av att riskaptiten nu ökar och utsikterna för den globala ekonomin är inte lika negativ som under början av året. Något som hjälper basmetallerna uppåt.

Nickel

• Nickel presterade sämst av alla basmetaller under 2011.
• Nickel har dock följt med de andra basmetallerna i den positiva uppgången under januari 2012.
• Produktionen väntas överstiga konsumtionen under 2012.
• Mängden utvunnet nickel förväntas stiga med närmare 10% under 2012.
• Trots att tillgången ökar behöver inte nickelpriset falla. Riskaptiten ökar även bland investerare vilket kan driva råvarupriserna mot högre höjder.

Socker

• Dåliga väderförhållanden i Brasilien har fått analytiker att revidera sockerskörden med nästan 20%.
• Det stigande oljepriset driver sockerpriset uppåt under februari månad. Då oljan ökar även produktionen av etanol, vilket framställs av bland annat sockerrör.
• Köparna har återigen kopplat greppet om sockret. Summan av långa och korta positioner är nu positivt vilket tyder på att spekulanter nu i en högre grad tror på et fortsatt stigande sockerpris.

Bomull

• Bomull rör sig nu sidledsgående trend.
• Viktig nivå för uppgång är 100 $/lb.
• Trots extrem torka i USA har goda skördar i Kina och Indien täckt upp detta bortfall. Skördarna i Kina anses dock bli mindre varför Kina kan vara tvungna att importera bomull. Något som skulle kunna driva bomullspriset över 100$/lb.
• Australien har reviderat ner sin skörd på grund av dåliga väderförhållanden.

Majs

• USDA justerade, i början av året, ned sin prognos för den Argentinska skörden. Från tidigare 29 miljoner ton till 26 miljoner ton. Nu ser det ut som att dåliga väderförhållanden fortsatt kan sätta käppar i hjulet för den argentinska skörden.
• Majs konsoliderar mellan 580 och 670 cent /bushel. Nu börjar majs närma sig motståndet på 670 cent. Frågan är om det bryter upp eller vänder ned.

Vete

• Den globala produktionen av vete spås stiga med 5.3% under första halvåret 2012, samtidigt som efterfrågan endast kommer att öka 3.3%, med ett totalt överskott om 10 miljoner ton.
• Vete har tappat närmre 25% under de senaste året men fortfarande är priset på ca. 6,5 dollar tillräckligt attraktivt för att bönder ska fortsätta plantera. Ett ökande överskott är således att vänta.
• Kalla väderförhållanden i Ukraina kan komma att påverka vetepriset positivt. Nettopositionen, dvs summan av köpare och säljare, är fortsatt negativ. Säljarna har alltså fortfarande grepp om vetet.

Apelsinjuice

• Apelsinjuice har stigit med hela 220% sedan 2009.
• Senaste månaden har priset på apelsinjuice ökat kraftigt till följd av att USDA kan komma att förbjuda import av brasilianskt koncentrat. Svampbekämpningsmedel används flitigt i Brasilien men är förbjudet i USA.
• Skörden spås dock bli väldigt god i Florida samtidigt som rapporter visar att efterfrågan på apelsinjuice minskar.

[box]Denna uppdatering är producerat av SIP Nordic och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta produktblad utgör endast marknadsföring och har sammanställts av SIP Nordic Fondkommission AB.

Innehållet ger inte fullständig information avseende det finansiella instrumentet. Investerare uppmanas att del av prospekt och slutliga villkor, vilka finns tillgängliga på: www.rbsbank.se/markets, innan ett investeringsbeslut tas.

Förekommande exempel är simulerade och baseras på SIP Nordics egna beräkningar och antaganden, en person som använder andra data eller antaganden kan nå andra resultat. Administrativa avgifter och transaktionsavgifter påverkar den faktiska avkastningen.