Analys

SHB Råvaruplanket 20 april 2012

Publicerat

12 år sedan

den

20 april, 2012

Redaktionen

Kinafrossa och slut på stimulans i väst

Vi håller basmetallerna lågt

Sedan november har kinafrossan tilltagit på marknaden. Data för första kvartalet och våra intryck från vårt Kinabesök i mars bekräftar nedåtrisker för konjunkturen. Vi ser därför fortsatt press på basmetallerna. Speciellt koppar har fallhöjd och vår riktkurs fram till Q3 är 7200 dollar.

Oljan är svartepetter

Makrodata ger inte längre stöd för ett högre oljepris. Den ständiga strömmen av utbudsstörningar och den pyrande konflikten med Iran i centrum motiverar emellertid fortfarande en viss riskpremie. Vi ser två alternativa scenarier för de kommande två kvartalen. Antingen pyser riskpremien ut och Brentoljan faller ner till omkring 110-115 dollar eller så eskalerar situationen kring Iran och vi får se en ny skarp prisuppgång.

Ädelmetaller vänder upp

Guld och silver handlades under 2011 på eurokrisens uppoch nedgångar. Sedan ECB tog krafttag i slutet på förra året och ökade likviditeten i eurosystemet har de ädla metallerna kommit på fall. Nu klingar effekten från de nytryckta pengarna av och Spanien och Italien ser åter dystert ut. Vi drar upp guld och silver på tron att investerare åter kommer behöva en säker hamn i Europa.

Grödorna kommer upp efter kylan

Efter att livsmedelskorgens lågsäsong ligger bakom oss spirar nu vetet på fälten i USA som haft den tredje varmaste vintern sedan 1893. God övervintring och de största sådda arealerna sedan mätningarna började av vete och majs borgar för god skörd och vi sätter sälj på majs och vete.

Basmetaller

Lägre tillväxtmål var starten

Wen Jiabao sköt av startskottet för oron kring Kina när han sänkte det officiella tillväxtmålet för Kina från 8 till 7,5 % för 2012. Ett litet steg för Kina, men med ett stort symbolvärde för omvärlden. Därefter har Wen också sagt att han vill se lägre fastighetspriser. Sedan har vi inte hört mer utan fått förlita oss till data som kommit från Kina under mars månad. Efter januari och februari som är statistiskt svårtolkade månader på grund av nyårsfirandet har marsdata inte visat på den styrka man hade hoppats på.

Under det första kvartalet har BNP, råvaruimport, fastighetspriser och inköpschefsindex kommit in på svaga nivåer i Kina. Vi tror att priserna på de kinaexponerade basmetallerna kommer att falla ytterligare före Kinas ekonomi börjar respondera på de lättnader som krävs för att hålla tillväxten inom utstakad bana. Kina är på väg mot det sämsta året på tio, undantaget finanskrisen 2008, i termer av BNP tillväxt. Den sämre aktiviteten i byggsektorn och fordonstillverkningen får främst effekter för konsumtionen av stål, koppar, zink och aluminium. Marsinflationen kom in på 3,6 % vilket var högre än förväntat och visar att inflationsspöket hotar även efter att tillväxten kommit ner. Inflationen och regeringens vilja att bromsa fastighetspriserna talar för att den som väntar på stimulans de kommande månaderna kan bli besviken.

Givet att basmetaller förutom koppar har fallit ordentligt redan innan Kina bromsade upp ser vi klart större fallhöjd i koppar än i de övriga basmetallerna fram till Q3. Därefter, när den nuvarande korrigeringen är färdig råder dock det omvända förhållandet. Koppar är något Kina kommer att behöva och när kreditgivningen ökar och lagercykeln ska fyllas på igen kommer koppar att stiga mer än de övriga basmetallerna. Vi förväntar oss alltså en korrigering under de kommande månaderna som sedan omvänds till ett köpläge för koppar.

Energi

Oljan är svartepetter

Uppskattningar av Brentprisets riskpremie kopplad till Iranrelaterad utbudsstörning varierade mellan 5 och 25 USD när priset låg på 125 USD/fat. Vårt antagande är att ungefär 10 dollar kommer från utbudsstörningar (Iran med flera) och 10 dollar kommer från allmänt bättre förväntningar på den globala konjunkturen under 2012.

Med ett USA som tillfälligt toppat och ett Kina som både signalerat och levt upp till lägre tillväxtnivåer har väldens råvaruhandlare blivit mer kallsinniga till den likvida favoriten råolja. Ett sämre sentiment kring olja är en viktig kraft och vi kan se att investerare säljer av oljeinnehav.

Oron kring Iran har inte eskalerat utan snarare minskat i takt med att ”konstruktiva” samtal har förts mellan Iran och de fem permanenta länderna i FN + Tyskland.

Även om inte samtalen löser år av konflikter minskar de spänningarna och risken för en militär konflikt. Samtalen kan också leda till att sanktionerna från USA och EU hävs och det skulle leda till att Iran kan exportera sina stora oljelager som man byggt upp under 2012.
IEA:s senaste rapport visade att trenden under de senaste tio kvartalen med en allt mer ansträngd global balans mellan utbud och efterfrågan bröts under första kvartalet. Huvudsakligen beror det på den imponerande ökningen från OPEC (läs Saudi) som fått lagren att stiga något i OECD och stiga vidare i Saudi och Kina.

Rapporten ger en klarare bild till varför Brent toppade under mars och sedan har fallit tillbaka.

Nedtryckt elpris kan falla mer

Fram till sista juni handlas SHB:s sparprodukter mot Q3:s terminspris på el. Uppsidan i det kontraktet är till stor del begränsad när dagens brytpunkt för elproduktion från koleldade kraftverk (kolkondens) ligger omkring EUR 40 och dit är det långt från dagens EUR 32. Vad som kan vara intressant att spela är däremot ett fortsatt fallande pris. Vårfloden lär inte bli så spektakulär i år då vi saknar snö i lägre liggande terräng men vi har redan ett stort energiöverskott i vattenmagasinen och fram emot sommaren när efterfrågan på el minskar ytterligare kan vattnet rinna över breddarna i magasinen. Då kan vi se priser för veckosnittet ner mot EUR 10-15 och det skulle få ner Q3 priset till omkring EUR 25.

Ädelmetaller

Ny våg av EMU-Krisen

Spanien är nu i fokus, snarare än Italien och det med rätta. Den stora Spanienbubblan fortsätter att pysa ut med högre arbetslöshet och påverkan på landets banker och statens finanser. Den nya regeringen håller skenet uppe men har stora problem framför sig. De åtstramningar som har lanserats kommer inte att räcka för att få ner underskottet till under 3 % av BNP under 2013. Arbetslösheten är 24 % och närmar sig 30 % nästa år, vilket talar för att folket kommer vara mycket negativa till ytterligare nedskärningar i statens finanser för att klara budgetmål.

När bankproblemen eskalerar kommer trycket öka på ECB att göra mer för att stödja eurozonen. Räntesänkning och LTRO3 är under uppsegling till hösten. ECB kan hjälpa till att lösa likviditetsbrist men Spaniens brist på soliditet kommer att bli akut och nyemissioner i banker kommer att behövas. Det börjar redan diskonteras i bankernas aktiekurser.

Längre fram hägrar hela tiden risken för en uppbrytning av EMU-samarbetet. Grekland är i så fall troligt att lämna först, följt av Portugal och Spanien. Detta kan inte ske under ordnade former under 2012 och kommer säkerligen heller inte att ske under året men redan diskussionen om att det kan komma att ske kommer vara en stressfaktor på de finansiella marknaderna.

Guld och Silver är rätt kort

I en miljö med ökad finansiell stress och ny svårgreppbar oro för EMU-samarbetet är guld och silver de tillgångar som kommer att gynnas av investerares flykt till säkra tillgångar. Guld och silver brukar stiga i tider av oro. Vi tror inte att Spanienoron kommer att vara speciellt konjunkturpåverkande på global nivå men den kommer skapa tillräckligt stora rubriker för att väcka investerares intresse för de ädla metallerna.

Livsmedel

Vintern är över

Vintern är över och tidigare oro över eventuella vinterskador på norra halvklotets grödor har nu mer eller mindre försvunnit. Fokus ligger nu istället på kommande väder och hur det kommer påverka höstgrödorna samt sådden och uppkomsten av vårgrödorna.

I USA ser utsikterna goda ut för vetet, det amerikanska jordbruksdepartementet, USDA, uppger att skicket på höstvetet är klart bättre än förra året och även bättre än genomsnittet för de senaste fem åren. Samtidigt fortgår sådden av vårvete i rasande takt, omkring hälften av grödan är sådd mot normalt nio procent vid denna tidpunkt på året. Detta skapar goda förutsättningar för en hög avkastning. Europa har tidigare haft problem med torrt väder i delar av exempelvis Frankrike, Storbritannien och östra Polen. Varmare väder önskas och utlovas också. Problem med torka kvarstår dock i delar av Spanien och även i södra Ukraina. I Ryssland uppges allt vara ok, vilket är viktigt givet landets storlek på exportmarknaden.

Rekordsnabb majssådd

Även sådden av majs i USA fortgår i rask takt. Rekordhöga 25 procent av sådden uppges vara avklarad mot normalt 13 procent vid denna tid. Det i kombination med goda väderutsikter borgar precis som för vetet för en kommande hög produktion. Majspriset hålls idag uppe delvis som följd av hård konkurrens med sojabönorna om areal. När den kampen är klar bör majspriserna kunna backa tillbaka något ytterligare, förutsatt att de goda väderutsikterna håller. Stram marknadsbalans och starkt köpintresse från Kina, förmodligen ökande, bör dock begränsa nedgången. Majs och vete är i hög grad substitut till djurfoder och lägre priser på majs leder oftast till lägre priser på vete – som i sig själv har svårt att finna egen styrka till uppgång i dagsläget.

Sojan fortsatt stark

Sedan en tid tillbaka har sojabönorna utvecklats klart bäst prismässigt av de tre stora grödorna och det finns i dagsläget inga direkta skäl till en nedgång. Potential för ytterligare nedjusteringar av den pågående sydamerikanska skörden samt fortsatt väldigt stark efterfrågan från främst Kina kan driva priserna ytterligare något högre. Kinas import under april månad beräknas bli rekordhög. En eventuell uppgång kan dock begränsas när kampen om arealen i USA är klar och sådden avklarad.

Data

[box]SHB Råvaruplanket är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.

Relaterade ämnen:handelsbanken analys

Nästa

SEB – Råvarukommentarer vecka 17 2012

Missa inte

Swede Resources – Från mygga till jätte?

Fortsätt läsa

Annons

Klicka för att kommentera

Skriv ett svar
Avbryt svar

Analys

SEB Metals price forecast update

Publicerat

19 timmar sedan

den

30 november, 2023

Redaktionen

Softer economic growth in 2024 calls for somewhat softer metals prices in 2024. Industrial metals prices as well as other commodity prices exploded during Covid-19 as governments around the world unleashed stimuli in the magnitude of 10x of what was done during the global financial crisis in 2008/09. Consumers shifting spending from services to consumer goods added to the boom. Bloomberg’s industrial metals price index was up 91% in March 2022 versus January 2020 because of this. Global manufacturing PMI peaked in May 2021 and has been fading since and below the 50-line from September 2022 with latest reading at 48.8. Industrial metals prices have faded since their peak in March 2022 but are still 30% higher than they were in January 2020. Even zinc, the worst performing metal, is still 9% above where it was in January 2020. As such one could possibly argue that industrial metals have not yet fully faded from their Covid-19 stimulus boom. One possible explanation could be inflation where US inflation is up 19% over the period. But this still leaves industrial metals up 11% in real terms. Another possible explanation is the big jump in energy prices over the period. While coal and gas prices have fallen back a lot, they are still quite high. The coal price in western Europe is 110% above where it was at the start 2020 and 50% above its 2010-2019 average. Most industrial metals are highly energy intensive to produce with digging and crushing of rocks, smelting, and refining of ore. The current aluminium price of USD 2215/ton is for example well aligned with coal prices. In addition to this there has also been significant closures of zinc and aluminium smelting capacity in Europe which probably have supported prices for these metals.

Global economic growth is forecasted to slow from 3.5% in 2022, to 3.0% in 2023 and then again to 2.9% in 2024 as the big jump in interest rates induce economic pain with a lag. Aligned with this we expect lower industrial metals prices in 2024 than in 2023 though only marginally lower for most of the metals. But the field of metals is wide, and the price action is thus adverse. Copper is likely the metal with the most strained supply and with huge needs in the global energy transition.

Aluminium: Prices will likely be depressed versus marginal costs in 2024. Aluminium from Russia is flowing unhindered to the market. Most is going to China for reprocessing and potentially re-exported while some is going to Turkey and Italy. It is all flowing into the global pool of aluminium and as such impacting the global market balance. The LME 3mth aluminium price is currently well aligned with coal prices and both have traded mostly sideways since June this year. Aluminium premiums in the EU have however fallen 30-40% since mid-June in a sign of weakness there. The global market will likely run a surplus in 2024 with depressed prices versus the marginal cost of production.

Copper: Softer fundamentals in 2024 but with accelerating tightness on the horizon. Copper is currently trading at USD 8470/ton and close to 37% above its early Jan 2020 level. The market is expected to run a slight surplus in 2024 followed by accelerating tightness the following years. Downside price risk for 2024 is thus warranted along with softer global growth. The power of Unions is however getting stronger in Latin America with demands for higher salaries. Strikes have broken out in Peru with production at the Las Bambas copper mine at only 20%. Further strikes and disruptions could quickly put the market into deficit also in 2024.

Nickel: Indonesia pursuing market share over price pushing the price down the cost curve. Indonesia’s nickel production is growing rapidly. Its production reached 1.6 million ton in 2022 (+54% YoY) and accounted for close to 50% of total global supply in 2022. Its share looks set to reach 70% by 2030. Lower prices will stimulate demand and will also force higher cost producers to shut down thus making room for the wave of new supply from Indonesia. Prices will be sluggis the nearest years as Indonesia aims for market share over price.

Zinc: Price has stabilized around USD 2500/t. Weakness in global construction will drive prices lower at times in 2024. The 3mth LME zinc price has fallen from a peak of USD 4499/ton in April 2022 to only USD 2248/ton in May 2023. Since then, it has recovered steadily to USD 2500/ton. Demand could struggle in 2024 as construction globally will likely struggle with high interest rates. But mine closures is a natural counter effect of low prices and will put a floor under prices.

Price outlook

Bjarne Schieldrop
Cheif Commodities Analyst
SEB Commodity Research

Fortsätt läsa

Analys

Now it’s up to OPEC+

Publicerat

2 veckor sedan

den

20 november, 2023

Redaktionen

All eyes are now back at OPEC+ after the recent fall in oil prices along with weakening crude curve structures and weakening economic statistics. OPEC+ will have to step up the game and give solid guidance of what it intends to do in 2024. If Saudi Arabia is to carry the burden alone (with only a little help from Russia) it will likely need to keep its production at around 9.0 m b/d on average for 2024 and drop it down towards 8.5 m b/d in Q1-24. This may be too much to ask from Saudi Arabia and it may demand some of the other OPEC members to step up and join in on the task to regulate the market in 2024. More specifically this means Iraq, Kuwait and UAE. The oil market will likely be quite nervous until a firm message from Saudi/Russia/OPEC+ is delivered to the market some time in December.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities at SEB — Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

Saudi Arabia may get some help from President Joe Biden though as his energy secretary adviser, Amos Hochstein, has stated that the US will enforce sanctions on Iran on more than 1 m b/d.

Brent crude fell 4.6% ydy to USD 77.4/b and over the last three trading sessions it has lost USD 5.1/b. This morning it is trading only marginally higher at USD 77.6/b which is no vote of confidence. A good dose of rebound this morning would have been a signal that the sell-off yesterday possibly was exaggerated and solely driven by investors with long positions flocking to the exit. So there’s likely more downside to come.

In general there is a quite good relationship between net long speculative positions in Brent crude and WTI versus the global manufacturing cycle. Oil investors overall typically have an aversion of holding long positions in oil when the global economy is slowing down. As of yet there are few signs that the global economic cycle is about to turn. Rather the opposite seems to be the case. Global manufacturing fell in October and yesterday we saw US industrial production fall 0.6% MoM while continued jobless claims rose more than expected and to the highest level in two years. This matches well with the logic that the strong rise in interest rates since March 2022 is inflicting pain on the economy with more pain ahead as the effect comes with a lag.

Most estimates are that the global oil market is running a solid deficit in Q4-23. The IEA has an implied deficit in the global oil market of 1 m b/d in Q4-23 if we assume that OPEC will produce 28 m b/d vs. a call-on-OPEC at 29 m b/d. But prices in the oil market is telling a different story with weakening crude curves, weakening refining margins and a sharp sell-off in oil prices.

For 2024 the general forecasts are that global economic growth will slow, global oil demand growth will slow and also that the need for oil from OPEC will fall from 28.7 m b/d to 28.4 m b/d (IEA). This is a bearish environment for oil. The average Brent crude oil price so far this year is about USD 83/b. It should essentially be expected to deliver lower in 2024 with the negatives mentioned above.

Two things however will likely counter this and they are interconnected. US shale oil activity has been slowing with falling drilling rig count since early December 2022 and that has been happening at an average WTI price of USD 78/b. The result is that total US liquids production is set to grow by only 0.3 m b/d YoY in Q4-24. This allows OPEC+ to support the oil price at USD 80-90/b through 2024 without fear of loosing a significant market share to US oil production. Thus slowing US liquids production and active price management by OPEC+ goes hand in hand. As such we do expect OPEC+ to step up to the task.

So far it has predominantly been Saudi Arabia with a little help from Russia which together proactively have managed the oil market and the oil price through significant cuts. Saudi Arabia produced 10.5 m b/d in April but then cut production rapidly to only 9.0 m b/d which is what it still produces. Its normal production is about 10 m b/d.

What has made the situation more difficult for Saudi Arabia is the combination of solid growth in non-OPEC supply in 2023 (+2.1 m b/d YoY; IEA) but also a substantial revival in production by Venezuela and Iran. The two produced 660 k b/d more in October than they on average did in 2022. So the need for oil from Saudi Arabia is squeezed from both sides.

All eyes are now back at OPEC+ after the recent fall in oil prices along with weakening crude curve structures and weakening economic statistics.

OPEC+ will have to step up the game and give solid guidance of what it intends to do in 2024. If Saudi Arabia is to carry the burden alone (with only a little help from Russia) then it will likely need to keep its production at around 9.0 m b/d on average for 2024 and drop it down towards 8.5 m b/d in Q1-24. This may be too much to ask from Saudi Arabia and it may demand some of the other OPEC members to step up and join in on the task to regulate the market in 2024. More specifically this means Iraq, Kuwait and UAE.

The oil market will likely be quite nervous until a firm message from Saudi/Russia/OPEC+ is delivered to the market some time in December.

Saudi Arabia may get some help from President Joe Biden though as his energy secretary adviser, Amos Hochstein, has stated that the US will enforce sanctions on Iran on more than 1 m b/d.

Fortsätt läsa

Analys

More from Venezuela and Iran means smaller pie for Saudi

Publicerat

1 månad sedan

den

24 oktober, 2023

Redaktionen

Production in Venezuela and Iran is on the rise and is set to rise further in the coming months and in 2024. Combined their production could grow by 0.8 m b/d YoY to 2024 (average year to average year). The IEA projected in its latest OMR (Oct-2023) that call-on-OPEC will fall to 28.3 m b/d in 2024, a decline of 0.5 m b/d. This combination would drive implied call-on-Saudi from 10.4 m b/d in 2023 to only 9.1 m b/d in 2024 and as low as 8.6 m b/d in Q1-24 if Saudi Arabia has to do all the heavy lifting alone. Wider core OPEC cooperation may be required.

The IEA is out in the news today projecting peak oil demand this decade with global demand standing at no more than 102 m b/d towards the end of this decade. If so it would imply a call-on-Non-OPEC of only 66.4 m b/d in 2028 assuming that OPEC in general will demand a market share of 30 m b/d + NGL of 5.6 m b/d. The IEA (Oct-23) projects non-OPEC production to average 68.8 m b/d in 2024. That’s already 2.4 m b/d more than what would be sustainable over time if global oil demand is set to peak later this decade. Oil producers in general cannot have a production growth strategy in a peak oil demand world.

The US has decided to lift sanctions towards Venezuela for six months (18 April) as a measure to tempt it to move towards more democratic processes. And if it does, then the lifting of sanctions could continue after the 6 months. A primary opposition election took place this weekend with lawmaker Maria Corina Machado currently holding 93% of the vote count. Venezuela will next year hold a presidential election but fair play seems unlikely with Maduro in charge. The lifting of sanctions allows Venezuela’s PdV to resume exports to all destinations. Bans on new, foreign investments in the oil and gas sector are also lifted though Russian entities and JV’s are still barred.

Venezuela produced 0.8 m b/d in September and indicates that it can lift production by 0.2 m b/d by year and with more rigs and wells by 0.5 m b/d to 1.3 m b/d in the medium term.

Oil production in Iran has been on a steady rise since its low-point of 2.0 m b/d in 2020. Last year it produced 2.5 m b/d. In September it produced 3.1 m b/d, but Iran’s oil minister says production now is at 3.3 m b/d. Iran’s rising production and exports is not about the US being more lenient in its enforcement of sanctions towards Iran. It is more about Iran finding better ways to circumvent them but even more importantly that China is importing more and more oil from Iran.

Production by Iran and Venezuela is recovering. YoY production from the two could rise by close to 0.8 m b/d in 2024. This will lead to a decline in call-on-Saudi oil.

Oil production by Iran and Venezuela — Source: SEB graph and asessments, Blbrg data and news

The IEA estimated in its latest OMR report that call-on-OPEC will fall from 28.8 m b/d in 2023 to 28.3 m b/d in 2024. If all OPEC members except Saudi Arabia produces the same amount in 2024 as in 2023, then the need for Saudi Arabia’s oil (call-on-Saudi) will fall from a healthy 10.4 m b/d in 2023 to a still acceptable 9.9 m b/d in 2024. Its normal production is roughly 10 m b/d.

If however production by Iran and Venezuela rise by a combined 0.5 m b/d YoY in 2024, then call-on-Saudi will fall to 9.4 m b/d which is not so good but still manageable. But if Iran’s oil minister is correct when he says that its current production now is at 3.3 m b/d, then it is not far fetched to assume that Iran’s oil production may average maybe 3.4-3.5 m b/d in 2024. That would yield a YoY rise of 0.6 m b/d just for Iran. If we also assume that Venezuela manages to lift its production from 0.8 m b/d this year to 1.0 m b/d in 2024, then the combined growth from the two is closer to 0.8 m b/d. That would push call-on-Saudi down to only 9.1 m b/d which is not good at all. It would require Saudi Arabia to produce at its current production of 9.0 m b/d all through 2024.

The IEA further estimates that call-on-OPEC will average 27.7 m b/d in Q1-24. If we assume Iran @ 3.4 m b/d and Venezuela @ 1.0 m b/d then call-on-Saudi in Q1-24 will only be 8.6 m b/d. I.e. Saudi Arabia will have to cut production further to 8.6 m b/d in Q1-24. At that point Saudi Arabia will likely need or like other core OPEC members like Iraq, Kuwait and UAE as well as Russia to join in.

Implied call-on-Saudi. Call-on-OPEC is set to decline from 28.8 m b/d to 28.3 m b/d to 2024. If all OPEC members produced the same in 2024 as in 2023 then call-on-Saudi would fall by 0.5 m b/d to 9.9 m b/d. But if Venezuela and Iran increases their combined production by 0.8 m b/d YoY in 2024 then call-on-Saudi falls to 9.1 m b/d.

If we look a little broader on this topic and also include Libya, Nigeria and Angola we see that this group of OPEC members produced 11.4 m b/d in 2010, 10.1 m b/d in 2017 and only 5.1 m b/d at the low-point in August 2020. The decline by these OPEC members has of course the other OPEC and OPEC+ members to stem the rising flood of US shale oil production. The production from this unfortunate group of OPEC-laggards is however now on the rise reaching 7.5 m b/d in September. With more from Iran and Venezuela it could rise to 8.0 m b/d in 2024. Production from Nigeria and Angola though still looks to be in gradual decline while Libya looks more sideways. So for the time being it is all about the revival of Iran and Venezuela.

The unfortunate OPEC-laggards had a production of 11.4 m b/d in 2010. But production then fell to only 5.1 m b/d in August 2020. It helped the rest of OPEC’s members to manage the huge increase in US shale oil production. Production from these countries are now on the rebound. Though Nigeria and Angola still seems to be in gradual decline.

Oil production of some OPEC countries — Source: SEB graph, Blbrg data

What everyone needs to be attentive to is that call-on-OPEC and even more importantly call-on-Saudi can only erode to a limit before Saudi/OPEC/Russia will have to take action. Especially if the forecast for needed oil from OPEC/Saudi for the nearest 2-3 years is in significant decline. Then they will have to take action in the sense that they stop defending the price and allows the price to fall sharply along with higher production. And yet again it is US shale oil producers who will have to take the brunt of the pain. They are the only oil producers in the world who can naturally and significantly reduce their production rather quickly. I.e. the US shale oil players will have to be punished into obedience, if possible, yet one more time.

We don’t think that it is any immediate risk for this to happen as US shale oil activity is slowing while global oil demand has rebounded following Covid-lockdowns. But one needs to keep a watch on projections for call-on-OPEC and call-on-Saudi stretching 1-2-3 years forward on a continuous basis.

In its medium term oil market outlook, Oil2023, the IEA projected a fairly healthy development for call-on-OPEC to 2028. First bottoming out at 29.4 m b/d in 2024 before rising gradually to 30.6 m b/d in 2028. The basis for this was a slowing though steady rise in global oil demand to 105.7 m b/d in 2028 together with stagnant non-OPEC production due to muted capex spending over the past decade. But this projection has already been significantly dented and reduced in IEA’s latest OMR from October where call-on-OPEC for 2024 is projected at only 28.3 m b/d.

In a statement today the IEA projects that global oil demand will peak this decade and consume no more than 102 m b/d in the late 2020ies due to (in large part) rapid growth in EV sales. This would imply a call-on-OPEC of only 26.9 m b/d in 2028. It is not a viable path for OPEC to produce only 26.9 m b/d in 2028. Especially if production by Iran and Venezuela is set to revive. I.e. OPEC’s pie is shrinking while at the same time Iran and Venezuela is producing more. In this outlook something will have to give and it is not OPEC.

One should here turn this on its head and assume that OPEC will produce 30 m b/d in 2028. Add OPEC NGLs of 5.6 m b/d and we get 35.6 m b/d. If global oil demand in 2028 stands at only 102 m b/d then call-on-Non-OPEC equates to 66.4 m b/d. That is 3.1 m b/d less than IEA’s non-OPEC production projection for 2028 of 69.5 m b/d but also higher than non-OPEC production projection of 68.8 m b/d (IEA, Oct-23) is already 2.4 m b/d too high versus what is a sustainable level.

What this of course naturally means is that oil producers in general cannot have production growth as a strategy in a peak-oil-demand-world with non-OPEC in 2024 already at 2.4 m b/d above its sustainable level.

The US is set to growth its hydrocarbon liquids by 0.5 m b/d YoY in 2024. But in a zero oil demand growth world that is way, way too much.