Nytt år med tillförsikt

Positivt risksentiment efter nyår

Kinas ekonomi befinner sig i början av en konjunkturvändning som andas optimism. När USA lägger fiscal cliff motvinden bakom sig efter nyår kommer en ”uppdämd” positiv konjunkturstuds på andra sidan Atlanten. Europa signalerade bottenkänning i tysk industri under november. Någon snabb återhämtning blir det inte tal om med tanke på bred finanspolitisk åtstramning och fortsatt djup recession i Sydeuropa. ECB fortsätter också utgöra en begränsning på nedsidan mot finansiell oro.

Fortsatt expansiv penningpolitik

Centralbankerna har haft en betydande roll för höstens rally i råvaror. Penningpolitiken har eliminerat domedagsscenariot för världsekonomin men har inte lyckats mota den låga tillväxten. De tre största har nu laddat om och efter att Fed utökat QE så ökar trycket på Japans centralbank att följa i samma spår, efter valet, den 19-20:e december. Som grädde på moset öppnade ECB dörren för räntesänkning. Nästa möjlighet är 10:e januari.

Inga stora förändningar i vår syn på råvarorna

Makroekonomiskt går vi mot ett nytt kvartal mycket likt det vi snart lämnar bakom oss. Därför gör vi inga stora förändringar i vår syn. Vi ser oljemarknaden som väl balanserad och väntar oss fortsatt handel i intervallet 95-120 USD med en prognos på 110 USD för H1 2013. Oron i Mellanöstern kommer vara den tillfälliga drivkraften uppåt. Kinas konjunkturuppgång ger stöd åt råvaror i allmänhet och åt basmetaller i synnerhet och vi fortsätter tro på högre priser, men nu mer selektivt, och med koppar som favoritmetall. I förra ”Planket” sänkte vi vete, soja och majs. Soja och majs har kommit på fall medan vete fått stöd av dålig etablering av höstsådden i USA. Vi ser de höga priserna som tillfälliga och tror på lägre priser framåt vårkanten. Vete har störst fallhöjd men också störst risk på uppsidan.

Basmetaller

Kina har vänt – ”äntligen”

Ekonomiska indikatorer från Kina har stärks under senaste tiden. Expansiv penningpolitik under de senaste 12 månaderna i kombination med de så viktiga investeringarna i infrastruktur har slutligen vänt inbromsningen. Tydligast märks det i tung industri, produktion av el och stål har stigit anmärkningsvärt. Priset på järnmalm och stål har följaktligen studsat upp efter lågvattenmärket i augusti.

Slut på lagerutrensningen

Tittar vi längre ner i tillverkningskedjan har kinesisk tillverkningsindustri haft ett tufft år, speciellt för konsumtionsvaror. Produktionen av luftkonditioneringar föll med 11% fram till oktober medan tillverkningen av vitvaror och mobiltelefoner visade obetydlig tillväxt. I takt med att ekonomin bromsade in slog tillverkarna av på tempot och sålde ut färdiga enheter från lager. Lagernivåerna av luftkonditioneringar har nu fallit från 12 miljoner enheter i december 2011 till 5,9 miljoner enheter i början av hösten. En jämförlig trend återfinns bland de flesta segment och Kina står inför en uppgång i konjunkturen i kombination med påfyllnad av lagercykeln.

Är koppar näst på tur?

Basmetallerna har svängt kraftigt under året. Basmetaller är en enkel investering för investerare som söker utväxling på Kinas aktivitet och lockar därför stora investeringsflöden. Under hösten har vi sett prov på hur detta slår åt båda håll. Positiva tecken från Kina handlas omgående in i priserna på basmetaller och det är därför befogat att fundera över vad som ska röra sig mest framöver, efter det senaste rallyt. Utgår man ifrån 2012 års bottnar har koppar stigit 10%, nickel 16%, zink 17%, aluminium 17%, bly 30% och tenn 32%. Bottennivåerna brukar spegla den fundamentala balansen mellan utbud och efterfrågan bättre än toppnivåerna och med det resonemanget är det koppar av basmetallerna som ska gå bäst under Q1. Vi har 8800 USD som mål för våra strategier med koppar, jämfört med dagens 8082.

Som investerare kan man söka avkastning genom att köpa koppar och sälja basmetallkorgen eller, för den som kan handla optioner, med en ratio spread. I båda fallen har man visst skydd om marknaden skulle falla även om den första strategin endast fokuserar på relativavkastningen mellan koppar och basmetallerna. Vi tycker att ett skydd på nedsidan är på sin plats efter att basmetallerna redan stigit mycket i pris.

Energi

Kartellens styrka tvinar

Efter att Iran effektivt stoppats ur exportmarknaden för olja har OPEC:s kraft försvagats ytterligare. Idag är bara en av världens fem största oljeproducenter medlem i OPEC. Många icke OPEC-länder har ökat produktionen. USA, Kanada och Mexico producerar nu mer olja än de tre största OPEC-/Mellanösternländerna; Saudi, Irak och Iran. Under OPEC-mötet i december förra året ändrades systemet med medlemsbaserade produktionskvoter till en sammanlagd OPEC-kvot. Denna har legat på 30 miljoner fat per dag sedan dess men verkar i praktiken som ett golv snarare än ett tak då produktionen hela tiden överstigit kvoten.

Bland de få saker OPEC-länderna är överens om så står det klart att efterfrågan på kartellens olja kommer minska under 2013. OPEC kommer säkerligen att tvingas sänka kvoten för att stabilisera priset som respons på ökad produktion utanför OPEC-länderna och fortsatt svag tillväxt i Europa och USA. Vägen dit kommer föregås av prisfall.

Oljemarknaden är väl försörjd

Sedan förra ”Råvaruplanket” i mitten av september har oljemarknadens fundamenta successivt försvagats och priset har rört sig i en fallande kanal. Säsongsmässigt är det en svag tid på året, efter ”driving season” och före norra halvklotets vinter. Även om Iran och Syrien adderar riskpremie så har denna successivt minskat sedan Israels premiärminister Netanyahu göt olja på vågorna genom att flytta fram tidshorisonten för militärt våld som medel att avfärda Irans möjligheter att skaffa kärnvapen från denna höst till våren eller sommaren. Riskerna för högre oljepris under kommande halvår ligger därmed kvar med Israel som centrum, annars tror vi riskpremien fortsätter pysa ur priset.

Nu handlar SHB El mot Q2 terminspris

Alla grundläggande fundamenta talar fortfarande för låga elpriser; mycket vatten i magasinen inför vintern, låga kolpris, lågt pris på utsläppsrätter och en situation för kärnkraften som ser ovanligt bra ut. Dessa fundamenta är också inprisat i terminskurvan som handlas på riktigt låga nivåer. Prisrörelserna följer därmed väderleksrapporten och bjuder på snabba vändningar för den tradingorienterade.

Ädelmetaller

ECB och Fed skapade guld-rally

Sedan vi i förra ”Råvaruplanket” intensifierade vår tro på stigande priser på guld och silver så har guld och inflationsförväntningarna, drivna av USA:s QE program toppat ur. Stimulanser från EU och USA förväntades och prisades in under augusti och september. När stimulanserna lanserats enligt förväntningarna har priserna åter fallit tillbaka.

Vi förväntar oss fortfarande stigande priser men drar ner intensiteten i tron på högre priser på ädelmetaller. Kommande prisuppgång kommer drivas av förnyad oro för inflation från mer monetär stimulans från de stora centralbankerna tillsammans med volatilitet i valutorna.

Resultatet från det amerikanska presidentvalet ger också stöd åt guldpriset. President Obama vid rodret skapar förutsättningar för fortsatt extremt expansiv penningpolitik.

Stort bortfall av platina

De stora bolagen kämpar fortfarande med produktionsstörningar i spåren av strejkerna i Sydafrikas gruvindustri. Höjda löner har temporärt löst en del av problemen men bolagen anför att löneökningarna frestare lönsamheten i de lågt mekaniserade gruvorna. Speciellt gruvbolaget Lonmin har fått finansiella problem i kölvattnet av produktionsbortfall och kostnadsökningar.

Bolagsproblemen kommer att återspeglas i framtida produktion och industrin kommer långsiktigt att få svårt att upprätthålla den historiska produktionstakten med mindre än att nyinvesteringar kommer på plats. Tumultet i Sydafrika som står för 76 % av globala produktionen av platina har startat en spiral som kräver högre priser för att försörja marknaden med platina. Efterfrågan är god trots krisen i Europeisk bilindustri. Kinesisk dito accelererar och parat med allt starkare klimatkrav i Asien så krävs mer platina till den växande fordonsparkens katalysatorer.

Jordbruk

Efter solsken kommer…mer solsken

Den värsta torkan i USA sedan 1956 förstörde mellan 12-15 % av den amerikanska soja- och majsskörden. Vetets odlingsår ligger tidigare och var mestadels redan skördat. Bristen på majs drev upp priset på vete som kan ersätta majs som djurfoder. När nu nästa års vete är sått och sakteliga går mot vintervila har det åter varit torrare än normalt under november i USA som står för vart tredje ton spannmål på exportmarknaden. Rapporterna om dålig etablering av höstvete i USA och Ryssland har gett vete ytterligare en skjuts uppåt på börsen och därmed också begränsat prisfallet på majs. Soja och majs har ändå antagit en fallande trend.

Senaste USDA-rapporten

I veckan kom senaste rapporten från amerikanska jordbruksdepartementet. Utgående lager för odlingsåret 12/13 justerades upp för vete och majs då stigande produktion utanför USA kompenserar för USA:s dåliga skick på grödorna. Kina och Kanada prognostiseras få rekordskörd efter att de höga priserna gett incitament att öka odlingsarealen och länderna har dessutom haft gynnsamt väder. Efterfrågan för vete och majs justerades ner då de höga priserna minskar efterfrågan till djurfoder. Grafen till höger illustrerar hur många köttdjur som behöver foder i USA. I år är det 15 % mindre djur som kräver foder under vintern då djuren tas in till stall efter betessäsongen. Detta återspeglar den dåliga kalkyl det innebär att föda upp djuren på dyr spannmål med nuvarande köttpriser.

”Vete är ett ogräs” Mateus 13:24-30

Vår analys visar att ”sämre än vanligt” skick på grödorna vid den här tiden på året har låg korrelation med hur skörden verkligen blir. Den viktigaste perioden är under våren då grödorna kräver mycket vatten. Vete tenderar också att återhämta sig bättre än andra grödor från en dålig start.

Som resultat tror vi att priset på nästa års veteskörd har potential att falla dramatiskt. Just nu handlas december 13 vete på högre nivåer än december 12, trots att utgående lager 13/14 prognostiseras högre än utgående lager 12/13. Det finns alltså en ordentlig riskpremie i vetepriset, speciellt i USA (se terminskurvan till höger) och vi tror att priserna kommer falla i takt med att rädslan för brist avklingar.

[box]SHB Råvaruplanket är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.