Analys
SHB Råvarubrevet 15 mars 2013

Råvaror allmänt
Makro ställs mot politik, ännu en gång
Drivkraften i närtid är främst det osäkra valutfallet i Italien. Även om vissa datautfall som inköpschefsindex för EMU-området och Kina varit något sämre än väntat har dataskörden överlag varit fortsatt god. Börsrallyt har fortsatt att sätta avtryck i företagens och hushållens stämningsläge, skattehöjningar och nedskärningar till trots. Råvaror har planat ut efter februari månads branta fall.
Den bild vi har av makroutvecklingen ger stöd för bred uppgång för råvaror. För den amerikanska ekonomin handlar det mycket om att hushållen svarar mot den förbättring som äger rum på bostadsmarknaden. Trots att bostadsmarknaden överraskade positivt under hela 2012 har marknaden inte dragit några större växlar för vad det innebär för konsumenternas välbefinnande. Ingen räknar idag med att ”den amerikanska konsumenten” kommer tillbaka på allvar. Men tänk om!
Skattehöjningar, nedskärningar och kanske även en minskning av federala utgifter i slutet av april utgör motvindar i USA. Detta har dock hittills motverkats av positiva förmögenhets- och sentimentseffekter. Som vanligt är läget i EMU-området värre. Det italienska valet resulterade i ett oklart parlamentariskt läge utan någon tydlig vinnare. Rapporter gör gällande att Bersani kommer att försöka sy ihop en bred regering tillsammans med Berlusconis allians eller delar därav. Ett sådant utfall vore marknadspositivt pga. minskad osäkerhet.
Bernanke har lugnat marknaderna, som sondmatats med lätt hökiga signaler från de senaste protokollen. Bernanke sade att ”en signifikant majoritet” bland röstande ledamöterna är för nuvarande penningpolitik. Han tonade även ned riskerna med den lätta penningpolitiken, vidhöll att Fed kan hålla köpta obligationer till förfall och att det inte är aktuellt att sänka köptakten ännu.
Basmetallerna
Kina ökar produktionstakten
Kineserna har dragit upp produktionstakten på såväl basmetaller som stål visar färsk statistik. 2.21 miljoner ton stål per dag produceras och All-time-high vilket vittnar om god efterfrågan från både transport- och fastighetssektorn. Kina har ytterligare 35 procent i installerad kapacitet, ca 970 miljoner ton, som man inte kör utan målet är att hålla produktionstakten i nivå med efterfrågan kring ca 700 miljoner ton.
På Aluminium har produktionstakten ökat med 15 procent YoY till och betydande smältkapacitet installeras nu i de Nordvästra provinserna. Oroande kan tyckas om man ser till överskottet på Aluminium men intressant när även på Kopparproduktionen ökar kraftigt (+11.9% YoY) så trenden tycks bekräfta en stor förändring i mönstret på Kinas import av råvaror. Från import av färdiga varor (raffinerad koppar exempelvis) till att i större utsträckning kontrollera förädlingen (import av koncentrat). Landet är fortfarande långt ifrån självförsörjande när det gäller raffinerad metall och den kinesiska importen kommer att förbli en stor del av den globala handeln, men inte nödvändigtvis i samma utsträckning som historiskt varit fallet. Detta kommer naturligtvis också pressa marginalerna för smält- och raffinaderier ytterligare. Vårt Basmetallindex stiger 1 procent under veckan efter att ha fallit med 6 procent under februari och vi bedömer att detta ger möjlighet att kliva in i metaller på bra nivåer.
Nedan finner du en graf ser du hur Handelsbankens Basmetallindex (rött) rört sig i förhållande till Råvaruindex (blått) och OMX 30 (grönt).
Trots nedgången under veckan tror vi på högre priser på basmetaller och ser istället möjlighet till ”buy on dip”. Vi tror på: BASMET H
Ädelmetaller
Vi behåller vår negativa syn på guldet
Sedan förra veckan har guldet knappt rört sig, varken upp eller ner. Vi behåller dock vår negativa – väldigt negativa – syn på guldet, och ägnar veckans spalt åt att fördjupa resonemanget bakom vår vy. Under nästa vecka hoppas vi kunna titta närmare på guldprisets utveckling under 70-talet, vilken åtföljdes av en halvering av priset, och se om det finns likheter med det läge vi befinner oss i nu.
Det absolut viktigaste skälet till vår negativa syn är att guld inte behövs. Alla överlever vi utan guld – till skillnad från spannmål – och vi behöver inte guld vare sig när vi bygger hus, broar, bilar eller mobiltelefoner. Många av oss vill ha guld, men ingen behöver guld. Detta faktum gör att guldets dynamik är väsensskild från övriga råvaror. Vi köper guld som en värdebevarare, som inflationsskydd, eller som en ren spekulation. Och naturligtvis för att det är en vacker utsmyckare och statussymbol att bära synligt.
Problemet med allt detta är att det krävs fantastiskt mycket nya köpare bara för att hindra guldet från att falla i pris. Det produceras guld för runt 170 miljarder dollar varje år, guld som måste köpas av de som hoppas kunna sälja det till ett ännu högre pris till någon annan. Eller sätta det på fingret eller runt halsen. För allt guld som någonsin producerats finns fortfarande, så man kan säga att lagernivån är god.
Så, glöm resonemang om att det är tilltagande riskaptit som kommer att sänka värdet på guld, det är bara triggern till att priset nu börjat falla. Det är guldets totala brist på nytta som kommer att sätta rätt värde i slutändan.
Starkare dollar och högre räntor blir utmanande för guldet samtidigt som inflationen väntas vara låg under året. Vi tror på: GULD S H
Energi
Oljan finner stöd
Oljan återhämtar sig mot slutet av veckan efter positiva amerikanska arbetslöshetssiffror och en svagare dollarutveckling. Samtidigt som Sudan meddelat att man beordrat alla utländska oljebolag och operatörer att återuppta oljeproduktionen (350kbpd) efter avmilitarisering i området kring gränsen mot södra Sudan, finner oljan fortsatt stöd från risk för produktionsbortfall. President Obama besöker Israel nästa vecka och diskussioner kring Iran´s kärnvapen och en förlängning av sanktionerna är självklart en intressant punkt på agendan. OPEC har dock signalerat att man är beredd att skruva upp produktionen med ytterligare 300kb (+1.2%) under de kommande veckorna för att täcka upp efterfrågan så fundamentalt är det svårt att motivera köp på dessa nivåer. Däremot verkar oljan finna stöd på strax under 110 så vi bedömer att potential just nu finns på uppsidan. Lägg därtill en fortsatt backwardation (avdrag) på Brentterminerna om ca 6 procent 1 år ut vilket gynnar ett innehav.
Elen oförändrad över veckan, samtidigt som kalla och torra prognoser verkar för uppsidan backar energikol (-2%) och utsläppsrätterna tillbaka vilket resulterar i en stillastående marknad. Så länge vi inte får en kraftigt förändrad energibalans (förväntas vara -11.5 TWh mot slutet av nästa vecka) eller brytpris på kol är det svårt att vara annat än neutral.
Vad gäller utsläppsrätterna anordnade man i veckan en icke bindande testomröstning inom EU Parlamentet (vilken för övrigt gick igenom) och det är i dagsläget väldigt osäkert när den officiella omröstningen sker, senaste datum är angivet till den 15e april. Därefter inleder man diskussionerna kring strukturen för hela systemet. Mer information för den som är intresserad finns att läsa på EU Kommissionens hemsida.
Den råvarugrupp som är mest beroende av den globala konjunkturen är Energi och med en starkare konjunktur ser vi positivt på utvecklingen för denna sektor. Vi tror på: ENERGI H
Livsmedel
Ökad europeisk veteproduktion
Terminspriserna på vete noteras upp sedan förra veckan i både Chicago och Paris. Uppgången är delvis en följd av något torrare och varmare väderlek för det amerikanska höstvetet, vilket inte gynnar grödan inför våren. Större amerikansk export än väntat har även det bidragit till prisuppgången.
I EU har nederbörd i söder saktat upp vårbruket i en del regioner samtidigt som klart kyligare väder och en del snö fördröjer vårbruket i norra Europa. EU-kommissionen spår den högsta europeiska veteskörden på fem år med 140 miljoner ton, upp 6,2 procent från förra året. I dagsläget upplevs bara problem i Storbritannien och norra Frankrike som båda fått för mycket regn. I Ukraina har det fallit regn eller snö i de centrala och norra delarna vilket fördröjer vårbruket, landets södra delar är dock mildare och torrare. Andelen utvintring uppskattas till omkring 9 procent, klart lägre än förra årets 25 procent. Ryssland är med tanke på begränsat snötäcke i en del sydliga regioner något för kallt. Förutom torrt väder för höstvetet i USA och än så länge relativt små problem i EU finns det i dagsläget inte mycket som oroar och all anledning att tro på en ökad global veteproduktion. Även för den amerikanska majsen, vilken har stor påverkan på vetet, har situationen förbättrats. Givet inga större väderproblem bör vi kunna vänta oss fortsatt lägre priser lite längre fram på året.
På kaffemarknaden väntas rekordskördar i Brasilien där produktionen beräknas öka från 47 till 48 miljoner bags (1 bag = 60 kg) för säsongen 2013/-14. Kaffe är en varannan-år-råvara och efter ett år (2012) med rekordskördar brukar normalt året efter innebära ett produktionsbortfall med omkring 30 procent. Men med bättre beskärningsteknik och ökat antal planterade träd per hektar har man i år lyckats minska produktionsbortfallet till omkring 10 procent. Vi har med anledning av detta noterat fallande priser efter en svajig tid med delvis stigande priser som följd av oroligheterna kring svampsjukdomar i Centralamerika. Juice är en av råvarorna som stigit mest i år, upp 18 procent sedan årsskiftet.
Torkan i Florida fortsätter drabba apelsinodlingen och torrare väder väntas de kommande två veckorna. Regnsäsongen drar i gång i juni men mycket mer regn behövs. I förra veckan sänkte det amerikanska jordbruksdepartementet, USDA sin prognos för apelsinproduktionen i Florida med 1,8 procent vilket fått priset på apelsinterminen att skjuta i höjden.
Vi behåller vår negativa syn för soja, majs och vete, trots riskerna för torrt väder i USA. Normal väderlek bör ge press på spannmålspriserna. Vi tror på: LIVSMEDEL S H
Handelsbankens Råvaruindex

Handelsbankens råvaruindex består av de underliggande indexen för respektive råvara. Vikterna är bestämda till hälften från värdet av global produktion och till hälften från likviditeten i terminskontrakten.
[box]SHB Råvarubrevet är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Ansvarsbegränsning
Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.
Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.
Analys
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do

Brent crossed the 80-line this morning but quickly fell back assigning limited probability for Iran choosing to close the Strait of Hormuz. Brent traded in a range of USD 70.56 – 79.04/b last week as the market fluctuated between ”Iran wants a deal” and ”US is about to attack Iran”. At the end of the week though, Donald Trump managed to convince markets (and probably also Iran) that he would make a decision within two weeks. I.e. no imminent attack. Previously when when he has talked about ”making a decision within two weeks” he has often ended up doing nothing in the end. The oil market relaxed as a result and the week ended at USD 77.01/b which is just USD 6/b above the year to date average of USD 71/b.

Brent jumped to USD 81.4/b this morning, the highest since mid-January, but then quickly fell back to a current price of USD 78.2/b which is only up 1.5% versus the close on Friday. As such the market is pricing a fairly low probability that Iran will actually close the Strait of Hormuz. Probably because it will hurt Iranian oil exports as well as the global oil market.
It was however all smoke and mirrors. Deception. The US attacked Iran on Saturday. The attack involved 125 warplanes, submarines and surface warships and 14 bunker buster bombs were dropped on Iranian nuclear sites including Fordow, Natanz and Isfahan. In response the Iranian Parliament voted in support of closing the Strait of Hormuz where some 17 mb of crude and products is transported to the global market every day plus significant volumes of LNG. This is however merely an advise to the Supreme leader Ayatollah Ali Khamenei and the Supreme National Security Council which sits with the final and actual decision.
No supply of oil is lost yet. It is about the risk of Iran closing the Strait of Hormuz or not. So far not a single drop of oil supply has been lost to the global market. The price at the moment is all about the assessed risk of loss of supply. Will Iran choose to choke of the Strait of Hormuz or not? That is the big question. It would be painful for US consumers, for Donald Trump’s voter base, for the global economy but also for Iran and its population which relies on oil exports and income from selling oil out of that Strait as well. As such it is not a no-brainer choice for Iran to close the Strait for oil exports. And looking at the il price this morning it is clear that the oil market doesn’t assign a very high probability of it happening. It is however probably well within the capability of Iran to close the Strait off with rockets, mines, air-drones and possibly sea-drones. Just look at how Ukraine has been able to control and damage the Russian Black Sea fleet.
What to do about the highly enriched uranium which has gone missing? While the US and Israel can celebrate their destruction of Iranian nuclear facilities they are also scratching their heads over what to do with the lost Iranian nuclear material. Iran had 408 kg of highly enriched uranium (IAEA). Almost weapons grade. Enough for some 10 nuclear warheads. It seems to have been transported out of Fordow before the attack this weekend.
The market is still on edge. USD 80-something/b seems sensible while we wait. The oil market reaction to this weekend’s events is very muted so far. The market is still on edge awaiting what Iran will do. Because Iran will do something. But what and when? An oil price of 80-something seems like a sensible level until something do happen.
Analys
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks

Brent rallied 12% last week. But closed the week below USD 75/b and it is still there. Very relaxed. Brent crude rallied 12% to USD 78.5/b in the early hours of Friday as Israel attacked Iran. The highest level since 27 January this year. The level didn’t hold and Brent closed the day at USD 74.23/b which was up 5.7% on the day and 11.7% on the week. On Friday it was still very unclear how extensive and lasting this war between Iran and Israel would be. Energy assets in Iran had still not been touched and Iran had not targeted other Middle East countries’ energy assets or US military bases in the region. As such, the Brent crude closed the week comfortably at around USD 75/b. Which one cannot argue is very much of a stressed price level.

Israel is targeting Iran’s domestic energy infrastructure. Not its energy export facilities. For now. Over the weekend Israel has widened its targets to include fuel depots in Tehran, refineries supplying Iran domestically and also a processing plant at Iran’s South Pars gas field – the world’s largest. So far it appears that Israel has refrained from hurting Iranian oil and gas export facilities. Maybe adhering to Trump’s whish of low oil prices. Trump has been begging for a lower oil price. Would be very frustrating for him if Israel started to blow up Iran’s export facilities. Focus instead looks to be on Iran’s domestic energy supply and infrastructure. To weaken and disable the operations of Iran as a country while leaving Iran’s energy export facilities intact for now at least. That is probably why Brent crude this morning is only trading at USD 74.9/b with little change from Friday. An incredible relaxed price level given what is going on in the Middle East.
Israel seems to try to do to Iran what Israel recently did to Lebanon. Israel now seems to have close to total control of the Iranian air space. So called ”Air Supremacy” something which is rarely achieved according to Phillips P. O’Brian (see comment on this below with link). This is giving Israel close to total freedom in the airspace over Iran. Israel now seems to try to do to Iran what Israel recently did to Lebanon. Take out military and political commanders. Take out the air defenses. Then grind the rest of its defensive capacities to the ground over some time.
Continuous pressure. No rest. No letting up for several weeks seems likely. The current situation is a very rare opportunity for Israel to attack Iran with full force. Hamas in Gaza, Hezbollah in Lebanon, Iranian strongholds in Syria, are all severely weakened or disabled. And now also Air Supremacy of the airspace over Iran. It is natural to assume that Israel will not let this opportunity pass. As such it will likely continue with full force over several weeks to come, at least, with Israel grinding down the rest of Iran’s defensive capabilities and domestic energy supply facilities as far as possible. Continuous pressure. No rest. No letting up.
What to do with Fordow? Will Iran jump to weapons grade uranium? The big question is of course Iran’s nuclear facilities. Natanz with 16,000 enrichment centrifuges was destroyed by Israel on Friday. It was only maximum 20 meters below ground. It was where Iran had mass enrichment to low enrichment levels. Fordow is a completely different thing. It is 500 meters deep under a mountain. It is where enrichment towards weapons grade Uranium takes place. Iran today has 408 kg of highly enriched uranium (IAEA) which can be enriched to weapons grade. It is assumed that Iran will only need 2-3 days to make 25 kg of weapons grade uranium and three weeks to make enough for 9 nuclear warheads. How Israel decides to deal with Fordow is the big question. Ground forces? Help from the US?
Also, if Iran is pushed to the end of the line, then it might decide to enrich to weapons grade which again will lead to a cascade of consequences.
Brent is extremely relaxed at USD 75/b. But at times over coming 2-3 weeks the risk barometer will likely move higher with Brent moving into the 80ies or higher. The oil price today is extremely relaxed with the whole thing. Lots of OPEC+ spare capacity allows loss of Iranian oil exports. Israeli focus on Iran’s domestic energy systems rather than on its exports facilities is also soothing the market. But at times over the coming two, three weeks the risk barometer will likely move significantly higher as it might seem like the situation in the Middle East may move out of control. So Brent into the 80ies or higher seems highly likely in the weeks to come. At times at least. And if it all falls apart, the oil price will of course move well above 100.
Phillips P. OBrien on ”Air Supremacy” (embedded link): Air power historian Philip Meilinger: ”Air Superiority is defined as being able to conduct air operations “without prohibitive interference by the opposing force.” Air Supremacy goes further, wherein the opposing air force is incapable of effective interference.”
Thus, air supremacy is an entirely different beast from air superiority. It occurs when one power basically controls the skies over an enemy, and can operate practically anywhere/time that it wants without much fear of enemy interference in its operations.
The US had Air Supremacy over Germany in the second World War, but only at the very end when it was close to over. It only had Air Superiority in the Vietnam war, but not Supremacy. During Desert Storm in 1990-1991 however it did have Supremacy with devastating consequences for the enemy. (last paragraph is a condensed summary).
Analys
Brent needs to fall to USD 58/b to make cheating unprofitable for Kazakhstan

Brent jumping 2.4% as OPEC+ lifts quota by ”only” 411 kb/d in July. Brent crude is jumping 2.4% this morning to USD 64.3/b following the decision by OPEC+ this weekend to lift the production cap of ”Voluntary 8” (V8) by 411 kb/d in July and not more as was feared going into the weekend. The motivation for the triple hikes of 411 kb/d in May and June and now also in July has been a bit unclear: 1) Cheating by Kazakhstan and Iraq, 2) Muhammed bin Salman listening to Donald Trump for more oil and a lower oil price in exchange for weapons deals and political alignments in the Middle East and lastly 3) Higher supply to meet higher demand for oil this summer. The argument that they are taking back market share was already decided in the original plan of unwinding the 2.2 mb/d of V8 voluntary cuts by the end of 2026. The surprise has been the unexpected speed with monthly increases of 3×137 kb/d/mth rather than just 137 kb/d monthly steps.

No surplus yet. Time-spreads tightened last week. US inventories fell the week before last. In support of point 3) above it is worth noting that the Brent crude oil front-end backwardation strengthened last week (sign of tightness) even when the market was fearing for a production hike of more than 411 kb/d for July. US crude, diesel and gasoline stocks fell the week before last with overall commercial stocks falling 0.7 mb versus a normal rise this time of year of 3-6 mb per week. So surplus is not here yet. And more oil from OPEC+ is welcomed by consumers.
Saudi Arabia calling the shots with Russia objecting. This weekend however we got to know a little bit more. Saudi Arabia was predominantly calling the shots and decided the outcome. Russia together with Oman and Algeria opposed the hike in July and instead argued for zero increase. What this alures to in our view is that it is probably the cheating by Kazakhstan and Iraq which is at the heart of the unexpectedly fast monthly increases. Saudi Arabia cannot allow it to be profitable for the individual members to cheat. And especially so when Kazakhstan explicitly and blatantly rejects its quota obligation stating that they have no plans of cutting production from 1.77 mb/d to 1.47 mb/d. And when not even Russia is able to whip Kazakhstan into line, then the whole V8 project is kind of over.
Is it simply a decision by Saudi Arabia to unwind faster altogether? What is still puzzling though is that despite the three monthly hikes of 411 kb/d, the revival of the 2.2 mb/d of voluntary production cuts is still kind of orderly. Saudi Arabia could have just abandoned the whole V8 project from one month to the next. But we have seen no explicit communication that the plan of reviving the cuts by the end of 2026 has been abandoned. It may be that it is simply a general change of mind by Saudi Arabia where the new view is that production cuts altogether needs to be unwinded sooner rather than later. For Saudi Arabia it means getting its production back up to 10 mb/d. That implies first unwinding the 2.2 mb/d and then the next 1.6 mb/d.
Brent would likely crash with a fast unwind of 2.2 + 1.6 mb/d by year end. If Saudi Arabia has decided on a fast unwind it would meant that the group would lift the quotas by 411 kb/d both in August and in September. It would then basically be done with the 2.2 mb/d revival. Thereafter directly embark on reviving the remaining 1.6 mb/d. That would imply a very sad end of the year for the oil price. It would then probably crash in Q4-25. But it is far from clear that this is where we are heading.
Brent needs to fall to USD 58/b or lower to make it unprofitable for Kazakhstan to cheat. To make it unprofitable for Kazakhstan to cheat. Kazakhstan is currently producing 1.77 mb/d versus its quota which before the hikes stood at 1.47 kb/d. If they had cut back to the quota level they might have gotten USD 70/b or USD 103/day. Instead they choose to keep production at 1.77 mb/d. For Saudi Arabia to make it a loss-making business for Kazakhstan to cheat the oil price needs to fall below USD 58/b ( 103/1.77).
-
Analys4 veckor sedan
Brent steady at $65 ahead of OPEC+ and Iran outcomes
-
Nyheter3 veckor sedan
USA slår nytt produktionsrekord av naturgas
-
Analys3 veckor sedan
All eyes on OPEC V8 and their July quota decision on Saturday
-
Nyheter2 veckor sedan
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys
-
Nyheter3 veckor sedan
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs
-
Nyheter3 veckor sedan
Sommaren inleds med sol och varierande elpriser
-
Nyheter3 veckor sedan
OPEC+ ökar oljeproduktionen trots fallande priser
-
Nyheter2 veckor sedan
Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida