SHB Råvarubrevet 15 mars 2013

Handelsbanken - Råvarubrevet inklusive ädelmetallerRåvaror allmänt

Makro ställs mot politik, ännu en gång

Drivkraften i närtid är främst det osäkra valutfallet i Italien. Även om vissa datautfall som inköpschefsindex för EMU-området och Kina varit något sämre än väntat har dataskörden överlag varit fortsatt god. Börsrallyt har fortsatt att sätta avtryck i företagens och hushållens stämningsläge, skattehöjningar och nedskärningar till trots. Råvaror har planat ut efter februari månads branta fall.

Den bild vi har av makroutvecklingen ger stöd för bred uppgång för råvaror. För den amerikanska ekonomin handlar det mycket om att hushållen svarar mot den förbättring som äger rum på bostadsmarknaden. Trots att bostadsmarknaden överraskade positivt under hela 2012 har marknaden inte dragit några större växlar för vad det innebär för konsumenternas välbefinnande. Ingen räknar idag med att ”den amerikanska konsumenten” kommer tillbaka på allvar. Men tänk om!

Skattehöjningar, nedskärningar och kanske även en minskning av federala utgifter i slutet av april utgör motvindar i USA. Detta har dock hittills motverkats av positiva förmögenhets- och sentimentseffekter. Som vanligt är läget i EMU-området värre. Det italienska valet resulterade i ett oklart parlamentariskt läge utan någon tydlig vinnare. Rapporter gör gällande att Bersani kommer att försöka sy ihop en bred regering tillsammans med Berlusconis allians eller delar därav. Ett sådant utfall vore marknadspositivt pga. minskad osäkerhet.

Bernanke har lugnat marknaderna, som sondmatats med lätt hökiga signaler från de senaste protokollen. Bernanke sade att ”en signifikant majoritet” bland röstande ledamöterna är för nuvarande penningpolitik. Han tonade även ned riskerna med den lätta penningpolitiken, vidhöll att Fed kan hålla köpta obligationer till förfall och att det inte är aktuellt att sänka köptakten ännu.

SHB Råvaruindex (USD) den 15 mars 2013

Basmetallerna

Kina ökar produktionstakten

Kineserna har dragit upp produktionstakten på såväl basmetaller som stål visar färsk statistik. 2.21 miljoner ton stål per dag produceras och All-time-high vilket vittnar om god efterfrågan från både transport- och fastighetssektorn. Kina har ytterligare 35 procent i installerad kapacitet, ca 970 miljoner ton, som man inte kör utan målet är att hålla produktionstakten i nivå med efterfrågan kring ca 700 miljoner ton.

På Aluminium har produktionstakten ökat med 15 procent YoY till och betydande smältkapacitet installeras nu i de Nordvästra provinserna. Oroande kan tyckas om man ser till överskottet på Aluminium men intressant när även på Kopparproduktionen ökar kraftigt (+11.9% YoY) så trenden tycks bekräfta en stor förändring i mönstret på Kinas import av råvaror. Från import av färdiga varor (raffinerad koppar exempelvis) till att i större utsträckning kontrollera förädlingen (import av koncentrat). Landet är fortfarande långt ifrån självförsörjande när det gäller raffinerad metall och den kinesiska importen kommer att förbli en stor del av den globala handeln, men inte nödvändigtvis i samma utsträckning som historiskt varit fallet. Detta kommer naturligtvis också pressa marginalerna för smält- och raffinaderier ytterligare. Vårt Basmetallindex stiger 1 procent under veckan efter att ha fallit med 6 procent under februari och vi bedömer att detta ger möjlighet att kliva in i metaller på bra nivåer.

Nedan finner du en graf ser du hur Handelsbankens Basmetallindex (rött) rört sig i förhållande till Råvaruindex (blått) och OMX 30 (grönt).

Handelsbankens Basmetallindex, råvaruindex och OMX 30

Trots nedgången under veckan tror vi på högre priser på basmetaller och ser istället möjlighet till ”buy on dip”. Vi tror på: BASMET H

Ädelmetaller

Vi behåller vår negativa syn på guldet

Sedan förra veckan har guldet knappt rört sig, varken upp eller ner. Vi behåller dock vår negativa – väldigt negativa – syn på guldet, och ägnar veckans spalt åt att fördjupa resonemanget bakom vår vy. Under nästa vecka hoppas vi kunna titta närmare på guldprisets utveckling under 70-talet, vilken åtföljdes av en halvering av priset, och se om det finns likheter med det läge vi befinner oss i nu.

Det absolut viktigaste skälet till vår negativa syn är att guld inte behövs. Alla överlever vi utan guld – till skillnad från spannmål – och vi behöver inte guld vare sig när vi bygger hus, broar, bilar eller mobiltelefoner. Många av oss vill ha guld, men ingen behöver guld. Detta faktum gör att guldets dynamik är väsensskild från övriga råvaror. Vi köper guld som en värdebevarare, som inflationsskydd, eller som en ren spekulation. Och naturligtvis för att det är en vacker utsmyckare och statussymbol att bära synligt.

Problemet med allt detta är att det krävs fantastiskt mycket nya köpare bara för att hindra guldet från att falla i pris. Det produceras guld för runt 170 miljarder dollar varje år, guld som måste köpas av de som hoppas kunna sälja det till ett ännu högre pris till någon annan. Eller sätta det på fingret eller runt halsen. För allt guld som någonsin producerats finns fortfarande, så man kan säga att lagernivån är god.

Så, glöm resonemang om att det är tilltagande riskaptit som kommer att sänka värdet på guld, det är bara triggern till att priset nu börjat falla. Det är guldets totala brist på nytta som kommer att sätta rätt värde i slutändan.

Guldprisets utveckling 2012 - 2013

Starkare dollar och högre räntor blir utmanande för guldet samtidigt som inflationen väntas vara låg under året. Vi tror på: GULD S H

Energi

Oljan finner stöd

Oljan återhämtar sig mot slutet av veckan efter positiva amerikanska arbetslöshetssiffror och en svagare dollarutveckling. Samtidigt som Sudan meddelat att man beordrat alla utländska oljebolag och operatörer att återuppta oljeproduktionen (350kbpd) efter avmilitarisering i området kring gränsen mot södra Sudan, finner oljan fortsatt stöd från risk för produktionsbortfall. President Obama besöker Israel nästa vecka och diskussioner kring Iran´s kärnvapen och en förlängning av sanktionerna är självklart en intressant punkt på agendan. OPEC har dock signalerat att man är beredd att skruva upp produktionen med ytterligare 300kb (+1.2%) under de kommande veckorna för att täcka upp efterfrågan så fundamentalt är det svårt att motivera köp på dessa nivåer. Däremot verkar oljan finna stöd på strax under 110 så vi bedömer att potential just nu finns på uppsidan. Lägg därtill en fortsatt backwardation (avdrag) på Brentterminerna om ca 6 procent 1 år ut vilket gynnar ett innehav.

Elen oförändrad över veckan, samtidigt som kalla och torra prognoser verkar för uppsidan backar energikol (-2%) och utsläppsrätterna tillbaka vilket resulterar i en stillastående marknad. Så länge vi inte får en kraftigt förändrad energibalans (förväntas vara -11.5 TWh mot slutet av nästa vecka) eller brytpris på kol är det svårt att vara annat än neutral.

Vad gäller utsläppsrätterna anordnade man i veckan en icke bindande testomröstning inom EU Parlamentet (vilken för övrigt gick igenom) och det är i dagsläget väldigt osäkert när den officiella omröstningen sker, senaste datum är angivet till den 15e april. Därefter inleder man diskussionerna kring strukturen för hela systemet. Mer information för den som är intresserad finns att läsa på EU Kommissionens hemsida.

Brent-terminen, råolja maj 2013

Den råvarugrupp som är mest beroende av den globala konjunkturen är Energi och med en starkare konjunktur ser vi positivt på utvecklingen för denna sektor. Vi tror på: ENERGI H

Livsmedel

Ökad europeisk veteproduktion

Terminspriserna på vete noteras upp sedan förra veckan i både Chicago och Paris. Uppgången är delvis en följd av något torrare och varmare väderlek för det amerikanska höstvetet, vilket inte gynnar grödan inför våren. Större amerikansk export än väntat har även det bidragit till prisuppgången.

I EU har nederbörd i söder saktat upp vårbruket i en del regioner samtidigt som klart kyligare väder och en del snö fördröjer vårbruket i norra Europa. EU-kommissionen spår den högsta europeiska veteskörden på fem år med 140 miljoner ton, upp 6,2 procent från förra året. I dagsläget upplevs bara problem i Storbritannien och norra Frankrike som båda fått för mycket regn. I Ukraina har det fallit regn eller snö i de centrala och norra delarna vilket fördröjer vårbruket, landets södra delar är dock mildare och torrare. Andelen utvintring uppskattas till omkring 9 procent, klart lägre än förra årets 25 procent. Ryssland är med tanke på begränsat snötäcke i en del sydliga regioner något för kallt. Förutom torrt väder för höstvetet i USA och än så länge relativt små problem i EU finns det i dagsläget inte mycket som oroar och all anledning att tro på en ökad global veteproduktion. Även för den amerikanska majsen, vilken har stor påverkan på vetet, har situationen förbättrats. Givet inga större väderproblem bör vi kunna vänta oss fortsatt lägre priser lite längre fram på året.

På kaffemarknaden väntas rekordskördar i Brasilien där produktionen beräknas öka från 47 till 48 miljoner bags (1 bag = 60 kg) för säsongen 2013/-14. Kaffe är en varannan-år-råvara och efter ett år (2012) med rekordskördar brukar normalt året efter innebära ett produktionsbortfall med omkring 30 procent. Men med bättre beskärningsteknik och ökat antal planterade träd per hektar har man i år lyckats minska produktionsbortfallet till omkring 10 procent. Vi har med anledning av detta noterat fallande priser efter en svajig tid med delvis stigande priser som följd av oroligheterna kring svampsjukdomar i Centralamerika. Juice är en av råvarorna som stigit mest i år, upp 18 procent sedan årsskiftet.

Torkan i Florida fortsätter drabba apelsinodlingen och torrare väder väntas de kommande två veckorna. Regnsäsongen drar i gång i juni men mycket mer regn behövs. I förra veckan sänkte det amerikanska jordbruksdepartementet, USDA sin prognos för apelsinproduktionen i Florida med 1,8 procent vilket fått priset på apelsinterminen att skjuta i höjden.

Handelsbankens livsmedelsindex samt juicepriset

Vi behåller vår negativa syn för soja, majs och vete, trots riskerna för torrt väder i USA. Normal väderlek bör ge press på spannmålspriserna. Vi tror på: LIVSMEDEL S H

Handelsbankens Råvaruindex

Handelsbankens råvaruindex 15 mars 2013

Handelsbankens råvaruindex består av de underliggande indexen för respektive råvara. Vikterna är bestämda till hälften från värdet av global produktion och till hälften från likviditeten i terminskontrakten.

SHB Råvarubrevet är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Top