Följ oss

Nyheter

SEB lanserar råvarucertifikatet RAVAROR S

Publicerat

den

Majs ingår i SEB's Råvaruindex och råvarucertifikat RAVAROR S

Majs är en av 19 råvaror som ingår i SEB’s råvaruindex.

Under 2000-talet har råvarupriserna stigit kraftigt vilket har gjort råvaror till ett populärt investeringsalternativ. Nu lanserar SEB ett råvarucertifikat kallat RAVAROR S, som återspeglar utvecklingen i SEB:s breda råvaruindex. Det är ett alternativ om man enkelt vill investera i råvarumarknaden utan att behöva ha åsikter om specifika råvaror.

Historiska studier visar att en placering i råvarumarknaden ofta sänker risken och ökar avkastningen i en portfölj bestående av aktier och räntebärande placeringar. Därför kan det vara bra att diversifiera mellan tillgångsslagen och att addera råvaror till portföljen.

Råvaror har historiskt sett också varit ett bra skydd mot inflation. Råvaror är en tillgång som ofta stiger i värde när inflationen är hög medan aktier och räntebärande placeringar tenderar att förlora i värde.

En placering i råvarumarknaden ger också en möjlighet att ta del av utvecklingen i världens tillväxtmarknader. När människor får det bättre och urbaniseringen ökar, stiger efterfrågan på råvaror. Kina startade den här resan för ca 10 år sedan och har kommit en bra bit på vägen. Men fortfarande har 2,5 miljarder människor i världen precis påbörjat resan. De senaste åren har industrialiseringen i tillväxtländer gjort att råvarumarknadens avkastning ofta överträffat de flesta andra placeringsalternativ.

SEB anser därför att råvaror bör vara en del i varje framgångsrikt, långsiktigt sparande. Banken har utvecklat en sparprodukt för att göra det enkelt att skapa en bred exponering mot råvarumarknaden, även med små belopp. Råvarucertifikat RAVAROR S följer direkt prisutvecklingen i SEB:s Råvaruindex och gör råvaror till ett tillgängligt investeringsalternativ.

SEB:s Råvaruindex – Innehåll anpassat för nordiska investerare

SEB Råvaruindex - Commodity Index Excess Return

Översikt över de ingående råvarornas andelar i SEB:s Råvaruindex. Indexet följer terminskontrakten för respektive råvara genom 19 subindex.

SEB:s Råvaruindex, som har namnet SEB Commodity Index Excess Return, är framtaget av bankens råvaruexperter och följer avkastningen i terminskontrakten för 19 råvaruslag som är anpassade för nordiska investerare. Till skillnad från övriga råvaruindex i marknaden innehåller SEB:s Råvaruindex inte amerikansk naturgas, amerikansk råolja, nötkreatur eller grisar. Detta till förmån för exempelvis råris, raps och nordisk elektricitet. De råvaror som har störst vikt i SEB:s Råvaruindex är brentolja, bensin, gasolja, guld, koppar, nordisk elektricitet och europeiskt vete. Vid bestämningen av vikter har hänsyn tagits till produktionsvärde och likviditet i råvarumarknaden.

I tabellen här intill ser du indexets sammansättning. Varje kvartal återställer SEB råvarornas andel i indexet. Andelarna varierar mellan kvartalen beroende på prisutvecklingen på råvarorna. Eftersom de flesta råvaror handlas i dollar beräknas SEB:s Råvaruindex i dollar.

SEB:s Råvaruindex kan delas in i fyra huvudsakliga sektorer: energiråvaror, industrimetaller, ädelmetaller och jordbruksråvaror. Ur många perspektiv är dessa olika till sin karaktär men det finns också gemensamma drag. Exempelvis påverkas samtliga av den långsiktiga globala tillväxttrenden, konjunktursvängningar, valutakursrörelser och geopolitik, medan väder är den viktigaste källan till prisrörelser för jordbruksprodukter.

Graf över hur RAVAROR S och SEB Commodity Index Excess Return har utvecklats

Grafen visar pro forma-utveckling för SEB Commodity Index Excess Return och certifikatet RAVAROR S sedan indexets start år 2004. Certifikatets värde exkluderar courtage. Källa: SEB.

Avkastning på råvarucertifikat RAVAROR S

Avkastningen som en investerare får vid en placering i RAVAROR S är en avspegling av hur SEB:s Råvaruindex utvecklas. Men det finns även några andra faktorer som påverkar. Du ser en översikt över vilka parametrar som påverkar certifikatet.

Hur värdet på råvarucertifikatet SEB RAVAROR S påverkas

Nyheter

Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

Publicerat

den

Inne i ett datacenter hos Meta

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.

Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.

Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Publicerat

den

Norges flagga

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.

”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.

Bygger vidare på East Frigg

Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.

Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.

Tekniska rekord

Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.

Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.

Partnerskap i projektet

Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.

Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Publicerat

den

Vindkraftverk

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.

Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.

– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Torr sommar gynnar vattenkraften

Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.

Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2.  Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna.  Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Låg vindkraftsproduktion gav andrum

Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.

– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare höst än väntat

När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära