Kakaobönor är en viktig råvara eftersom dessa är nyckeln till choklad, en marknad som har ett årligt marknadsvärde på cirka 8 miljarder USD.

Kakao handlas bland annat på ICE Futures US, Intercontinental Exchange, och denna råvara behöver klassificeras för att de som köper terminskontrakten skall kunna vara säkra på att de får vad de förväntar sig. Det finns för närvarande (mars 2014) 24 certifierade kakaograderare, men antalet kan snart krympa på grund av pensionering. Kraven för att släppas in i graderingsrummet på ICE Futures US är höga, det sägs att det är fyra gånger svårare att få sin examen som graderare än vad det är att klara av att få sin advokattitel i staten New York i USA.

De flesta graderare har andra arbeten, de arbetar ofta på råvaruhandelsföretag eller inom livsmedelssektorn. De rings in när det kommer leveranser av kakaobönor till börsen, vilket gör att de arbetar i genomsnitt fyra dagar per månad som graderare. I snitt ligger lönen på cirka 21 USD per tiotonsleverans av kakaobönor, eller 350 USD per session. Det är emellertid i första hand inte lönen som får graderare att söka sig till yrket. Genom att de har licensierats som kakaograderare av börsen har de en fördel gentemot andra företag eftersom deras kunder vet att de får korrekta råvaror som är korrekt bedömda.

En kakaograderare måste kunna identifiera vilket land bönorna kommer ifrån bara genom att lukta och känna på dem. Tänk på en vinprovare som efter bara ha smakat på en sipp vin och känt dess doft, på samma sätt skall en kakaograderare kunna avgöra hur kakaobönorna har torkats och identifiera de eventuella dofter som bönorna kan ha absorberat.

Endast några kvarter från New York Stock Exchange går det att se hur en liten grupp män sitter kring ett långt rektangulärt bord under ett fluorescerande ljus där de delar upp kakaobönor dem emellan, precis som de förberedde sig för att spela poker. Även om det endast är en mindre del av all världens kakao som handlas genom råvarubörserna så måste börser som till exempel ICE, the Intercontinental Exchange, försäkra sig om att kvalitén på kakaobönorna håller en kommersiell kvalité så att de som köper terminer på kakao för leverans kan vara säkra på att de kan få leverans av kakao av den kvalité som förväntar sig.

För att kunna arbeta som graderare så krävs det att personen kan skilja de olika bönorna och deras ursprungsland, men också kunna identifiera brister bland bönorna som mögel och insektsangrepp. De skall även kunna skilja kakaons arom åt, är denna rökig kan detta tyda på att kakaobönorna har torkats över en eld och inte i solen. Då kakaobönor lätt absorberar lukter kan detta leda till att bönorna får en rökig smak. De graderare vi talat med nämnde till exempel att kakao från Ecuador sägs ha en svag doft av vin, medan de nigerianska bönorna har mörkare höljen.

Kakao, kvalitetskontroll och betygssättning

Vikten av att hålla en genomgående hög kvalité på kakaobönorna kan inte nog betonas eftersom choklad är en produkt som är mycket konkurrensutsatt. Om kvalitén på kakaobönorna är dålig så leder detta till en sämre slutprodukt vilket i sin tur kan drabba hela konfektyrbranschen eftersom det finns en betydande risk att konsumenterna slutar köpa dess produkter.

Hela livsmedelsindustrin, och med denna också metoderna för kvalitetskontroll vid kakaoodlingen, har förändrats genom införandet av god jordbrukssed, Good Agricultural Practices, (GAP). Genom GAP påbörjas kontrollen av kakaobönorna långt innan de kommer fram till graderarna på ICE.

Ghanakakao är högkvalitativ kakao och fungerar som en benchmark eller standard vid graderingen av kakaobönor världen över. Av den anledningen är Ghana Cocoa Board fast besluten att upprätthålla kvalitén på den kakao som landet exporterar.

Genom upprättandet av ett speciellt dotterbolag med ansvar för kvalitetskontrollen har Ghana Cocoa Board satt en standard för kakao. I dag kan kakaobönorna erhålla en av gradering som infattas av en av tre olika klasser, nämligen Grade II, Grade II eller sub-grade.

Under tiden kakaon lagras utsätts den för omfattande kontroller, till exempel

• Lastnings- och lossningskontroller
• Kontroll av kakaons vikt och kvantitet
• Lagerkontroller och övervakning
• Certifiering av kvalité och kvantitet
• Laboratorietester

Verifiering av kakaon

Innan kakaobönorna får förpackas i säckar kontrollerar inspektörerna varje säck. Säckarna med kakaobönorna kontrolleras och verifieras därefter före lastning för att fastställa kakaons tillstånd och säkerställa de säckar den förpackats i. Genom kontroll av slumpvis utvalda säckar säkerställer kontrollanterna att de håller stipulerad vikt, att förpackningarna är torra, rena och på alla sätt lämpade för att transportera kakaobönor i.

Test av renheten

Det är viktigt att kakaoprodukter håller hög standard för att chokladen skall bli ren och hälsosam. Av detta följer att kakaobönorna inte får innehålla föroreningar som kan vara skadliga för konsumenternas hälsa. De viktigaste källorna till föroreningar är:

1. Rester av bekämpningsmedel
2. Mikroorganismer
3. Insektsangrepp
4. Främmande föremål
5. Tungmetaller

Kvalitetskrav

Kakaobönor skall

• Vara ordentligt jästa och torkade hela frön av det träd som botaniskt är känt som Theobroma cacao Linné.
• Hålla en någorlunda enhetlig form och storlek.
• Vara relativt fria från förekomster av trasiga bönor, fragment och små bitar.
• Utan förekomst av främmande föremål.
• Vara fria från bönor med onormal lukt och smak.
• Vara fria från förekomsten av andra sorters frön och orenheter.
• De torkade bönorna bör ha en fukthalt mellan 6 – 7 procent. Över 8 procent gör att bönorna blir mögliga och under 5 procent att de blir för spröda.
• Uppfylla bestämmelserna enligt artiklarna 57, 57a och 65 Prevention of Food Adulteration Rules från 1955 för metallisk förorening, föroreningar grödor och rester av bekämpningsmedel.

Gradering och bedömning av kakaobönorna

Kakaobönor graderas bland annat enligt andelen defekta bönor.

Grade I, kakao som är helt torr, fri från främmande ämnen, rökiga bönor och tecken på förfalskning/påverkan. Kakao får maximalt innehålla tre (3) procent mögliga bönor, maximalt tre (3) procent ”skiffriga” bönor och inte mer än tre (3) procent av bönorna får vara defekta på annat sätt vid genomräkning.

Grade II, kakao som är helt torr, fri från främmande ämnen, rökiga bönor och tecken på förfalskning/påverkan. Kakao får maximalt innehålla fyra (4) procent mögliga bönor, maximalt sex (6) procent ”skiffriga” bönor och inte mer än tre (3) procent av bönorna får vara defekta på annat sätt vid genomräkning.

Sub Grade: Detta är kakao som inte uppfyller kraven för att kunna klassificieras som Grade II. Kakao av denna kvalité köps inte av Ghana Cocoa Board som endast köper och betalar marknadspris för kakao av Grade I och Grade II.

Mögel

Mögliga bönor har beskrivits som den allra värsta defekten hos kakaobönor då mögel har en förmåga att sätta sig på chokladens smak. Den smak som mögel förorsakar kan inte tas bort med normala produktionsmetoder. Övriga negativa effekter som orsakas av mögel är det ökar frigörandet av fettsyrornas halter i kakaosmöret och tillväxten hos vissa mögersorter kan leda till en produktion av mykotoxiner.

Skiffer

”Skiffriga” eller ofermenterade bönor utgör en allvarlig defekt eftersom dessa bönor inte kan användas för att producera choklad. Chokladens smak är beroende av två processer, jäsning och rostning. Utan dessa framträder inte chokladens smak.

Defekta bönor

Mögliga bönor: en böna där mögel är synligt för blotta ögat.

Skiffriga bönor: en böna med en grå eller purpuraktig ton över mer än halva ytan.

Insektsangripna bönor: bönor vars inre delar innehåller insekter i någon form, eller som har angripits av insekter som orsakat skador som är synliga för blotta ögat.

Spirande bönor: En böna var skal har hål, slitits upp eller brutits av växande groddar.

Platta bönor: En böna där de två groddbladen är så tunna att det inte är möjligt att erhålla ett hjärtblad genom att dela dem.

Rökiga bönor: en böna som har en bränd smak eller doft eller visar tecken på att ha utsatts för rök.

Trasiga bönor: En böna i vilken det saknas fragment. Den saknade delen är ekvivalent till mindre än hälften av bönan.

Främmande föremål: Alla typer av föremål annat än kakao, till exempel trä, sten eller kol.

Avfall: Kakaobönor får inte innehålla platta bönor, fragment, delar av skal, torkad placenta och torkade massa.

Kvalitetskontroll

Före skörd

Klimatförhållanden, till exempel kan regn påverka skidornas utveckling som kan leda till bönor av mindre storlekar. Det är även bevisat att temperaturen har betydelse. Studier från Brasilien visar på att kakaosmöret från bönor som fått växa under de kallare månaderna innehåller mer omättade fettsyror och det är därför mjukare.

Tiden för skörd kan påverka bönor kvalitet varför de bör skördas i intervall på 1-2 veckor. Det är därefter viktigt att de skördade skidorna inte lämnas någon längre tid eftersom de kan komma att börja gro med en gång, något som minskar kakaons kvalité.

Efter skörden

För lång jäsning och för snabb torkning kan leda till att kakaon får en överdrivet sur smak. På samma sätt kan bristen på jäsning leda till en överdriven bitterhet och strävhet. Tumregeln är därför att inte torka för mer än jäsning såvida det inte nödvändigt.

Förhindra mögel och kontrollera den långvariga jäsningen. Kakaon får inte förvaras i allt för fuktig miljö eller utsättas för rök när den torkas. Den skall istället förvaras i en ren och torr miljö, staplade på pallar.