Nyheter
Problem även i Kopparberg Mineral

Få aktieplacerare har undgått att notera att gruvföretaget Northland Resources har problem med sin verksamhet och behöver fylla på kassan. Även Dannemora Mineral har meddelat att de behöver fylla på kassan, och nu noterar vi att det förekommer problem även hos Kopparberg Mineral.
Goda resultat i Håkansboda, men vad hjälper det?
Den 19 februari 2013 meddelade Kopparberg Mineral att bolaget erhållit och utvärderat de första resultaten från sin kärnborrningskampanj i Håkansboda. Att säga att dessa var bra är för litet sagt, resultaten från utvärderingen pekar på att mineraliseringarna i området kan vara större än vad som tidigare beräknats. Kortare kärnsektioner innehåller över 13 procent zink och mer än 3 procent koppar och kopparhalten i en 14 meters-sektion är mer än 1 procent. Detta verifierar resultaten från kaxborrningarna under hösten 2012.
För aktieägarna i Kopparberg Mineral är detta glädjande eftersom Håkansboda är ett av Kopparberg Minerals mest prioriterade projekt. I december 2012 ansökte Kopparberg Mineral om bearbetningskoncession för mineraliseringarna i den centrala delen av Håkansbodafältet
Baserat på tidigare undersökningar och den under 2011 gjorda kärnborrningen uppskattas de indikerade mineraltillgångarna till 629 Kton med 1,4 % koppar, 14,3 g/ton silver och 0,4 g/ton guld samt de antagna mineraltillgångarna till 1 485 Kton med 1,5 % koppar, 11,3 g/ton silver och 0,3 g/ton guld.
Bergsstaten avslår ansökan
Den 22 februari 2013 kommunicerade Kopparberg Mineral i ett pressmeddelande att Bergsstaten avslår bolagets ansökan om en bearbetningskoncession för Håkansboda. I pressmeddelandet säger bolagets VD, Per Storm, att Kopparberg Mineral är mycket förvånade över Bergsstatens beslut då bolaget har haft undersökningstillstånd och fått dessa förlängda i området i många år utan att frågan om fyndighetens belägenhet och art kommit upp. Han säger också att de i Kopparberg Mineral således har svårt att förstå myndighetens tolkning.
Avslaget är emellertid ett solklart fall enligt Minerallagen. Håkansbodafyndigheten ligger helt inom den skyddszon om en (1) kilometer som omger den nu producerande Lovisagruvan. Enligt Minerallagen skall/kan därför inte Bergsstaten bevilja koncession till Kopparberg Mineral.
I och med att Lovisagruvan började producera blev det en skyddszon som då täckte över Kopparbergs undersökningstillstånd för just Håkansboda-mineraliseringen. Den som läser Minerallagen inser snabbt hur detta hänger ihop, och det borde Kopparberg Mineral och dess VD Per Storm också förstått.
Kassan krymper snabbt
Under det fjärde kvartalet 2012 genomförde Kopparberg Mineral en övertecknad nyemission, men frågan är om det inte snart är dags igen. Vid början av 2012 upppgick Kopparberg Minerals kassa till 12,3 Mkr. Genom nyemissionen under Q4 2012 tillfördes ytterligare 14,7 Mkr till kassan, som vid slutet av året uppgick till 6,2 Mkr. Pengarna försvinner således snabbt ut ur Kopparberg Mineral. Det förefaller som Kopparberg Mineral därför snarast måste påbörja arbetet med ännu en nyemission, då till en lägre kurs än den förra. Sannolikheten att denna skall gå igenom minskade betydligt i samband med att Bergsstaten sade nej till en bearbetningskoncession för Håkansboda och därmed raderade värdet på detta projekt för Kopparberg Mineral och bolagets aktieägare.
Det finns emellertid en annan chans för att Kopparberg Mineral få in de pengar som behövs. I samband med nyemissionen som gjordes under hösten 2012 erhöll de som tecknade sig för aktier både tecknings- och köpoptioner.
- Teckningsoptionen TO3B har teckningstid mellan 1 november 2013 fram tills 31 januari 2014, teckningskursen är 4,50 SEK och det krävs en option för att teckna en ny aktie.
- Köpoptionen KO1 har teckningstid mellan 15 januari 2013 fram tills 30 april 2013, teckningskursen är 25 SEK och det krävs sex optioner för att förvärva en ny aktie i Nordic Iron Ore AB.
Som mest kan ca 24 MSEK komma att tillföras Kopparberg Mineral AB från teckningar avseende TO3B, samt som mest ca 22 MSEK avseende utnyttjande av köpoptionen KO1. Som synes är det köpoptionen i det onoterade Nordic Iron Ore AB som ligger först på tur, och vad värdet är på detta företag är osäkert. Tidigare har Nordic Iron Ore AB gjort ett försök att lista sin egen aktie, men misslyckades efter ett alltför svagt intresse från allmänheten att teckna dessa aktier.
Teckningsoptionerna har en bra bit kvar till sin lösenkurs och kan inte utnyttjas innan den 1 november. Vår syn på Kopparberg Mineral är därför negativ, vi tror inte att aktien kommer att kunna göra en resa norrut med de förutsättningar som finns i dag.
Framtiden för Håkansboda är nu avhängigt av Lovisagruvan, och det betyder att detta företag kommer att ha ett mycket gott förhandlingsläge gentemot Kopparberg Mineral.
Nyheter
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.
Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.
Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.
Nyheter
Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.
”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.
Bygger vidare på East Frigg
Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.
Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.
Tekniska rekord
Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.
Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.
Partnerskap i projektet
Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.
Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.
Nyheter
Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.
Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.
– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Torr sommar gynnar vattenkraften
Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.
Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2. Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.
– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.
Låg vindkraftsproduktion gav andrum
Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.
– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare höst än väntat
När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.
– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.
-
Nyheter3 veckor sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter3 veckor sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter3 veckor sedan
Stargate Norway, AI-datacenter på upp till 520 MW etableras i Narvik
-
Nyheter3 veckor sedan
Mängden M1-pengar ökar kraftigt
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan
-
Nyheter2 veckor sedan
Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen
-
Nyheter2 veckor sedan
Alkane Resources och Mandalay Resources har gått samman, aktör inom guld och antimon
-
Nyheter1 vecka sedan
Omgående mångmiljardfiasko för Equinors satsning på Ørsted och vindkraft