Nyheter
En oljespread att bevaka

WTI (West Texas Intermediate) och Brent (Nordsjöolja) är de två råoljor i vilka handeln är som störst. Det finns emellertid andra typer av råoljor som får allt större betydelse, till exempel Oman Crude Oil (OQD) som handlas på Dubai Mercantile Exchange (DME). En nordamerikansk råolja som blivit allt viktigare är Louisiana Light Sweet, LLS. Fler och fler börjar uppmärksamma denna råolja eftersom den tros bli en av de viktigaste indikatorerna på den nordamerikanska marknaden för off shore-produktion.
Spreaden mellan Brent och WTI borde minska
Det är framförallt omkopplingen av Seaway-pipelinen och de ökade järnvägstransporterna som transporterar råolja till raffinaderierna på de amerikanska Öst- och Gulfkusterna som gjort att flera handlare kommit att förutspå att prisskillnaden mellan de två oljeslagen WTI och Brent borde minska. Av en rad olika orsaker har detta inte skett.
Somliga skyller detta på flaskhalsar i pipelinesystemet, framförallt i Houston, medan andra anser att det är Cushings syndrom som gör att priserna inte närmar sig varandra. Ännu en förklaring är en minskad produktion av Nordsjöolja, så kallad Brent, som gör att oljepriset stannar kvar på en hög nivå.
Ökat intresse för LLS
En intressant trend som vi sett på senare tid är det ökade intresset för spreaden mellan Louisiana Light Sweet, LLS, som produceras utanför Gulfkusten och West Texas Intermediate, WTI.
Spreaden mellan dessa två råoljor är intressant eftersom många är av åsikten att den landbaserade produktionen av råolja i USA och Kanada är den som styr priset på offshore-produktionen vid Gulfkusten. Energy Information Administration – EIA, visade nyligen i en av sina rapporter att importen av olja till USA har fallit med mer än en miljon fat råolja per dag under det senaste året.
Som många redan känner till så kommer omdirigeringen av Seaway-pipelinen, den södra delen av Keystone-pipelinen, att tillsammans med andra rörledningar och ökade järnvägstransporter, leda till att mellan 1,8 och 2,0 miljoner fat råolja (det mesta av typen light sweet) kommer att nå Gulfkusten dagligen innan 2013 är slut. Detta kommer att skapa en betydande förändring i hur priset på råolja sätts globalt.
Historiskt sett har priset på LLS varit starkt korrelerat till det på WTI. Detta förändrades för cirka två år sedan när den amerikanska produktionen av råolja ökade kraftigt samtidigt som logistiska begränsningar drivit ned priset på WTI jämfört med vattentransporterade råoljor.
I och med att ny kapacitet kommer att tillkomma i det amerikanska pipeline-systemet gör många bedömningen att LLS åter kommer att börja handlas i korrelation med WTI och inte längre påverkas lika mycket av priset på Brent-olja. De flesta oljehandlare vi talat med tror att det är en fråga om när – inte om – detta kommer att hända.
Handeln har ökat med över 400 procent
Med ovanstående i åtanke är det inte konstigt att handeln med de LLS-kontrakt (WJ, E5 och XA) som finns på NYMEX, har skjutit i höjden. Historiskt sett har det omsatts mellan 300 och 350 kontrakt per dag, men sedan början av året rapporterar CME Group, som bland annat äger NYMEX och Chicago Mercantile Exchange, att handeln har stigit med mer än 400 procent och nu uppgår till 2 000 kontrakt per dag.
I diagrammet nedan ser vi ett skolboksexempel på hur marknaden bedömt tidpunkten för när utbudet av olja kommer att öka. Frontmånaden visar ingen större förändring, men från maj 2013 ser vi hur priset på Louisiana Light Sweet bryter sig loss från Brenten. För terminskontrakten med förfall i slutet av året ligger skillnaden mellan Louisiana Light Sweet och West Texas Intermediate på cirka 10 USD per fat, vad många anser är en uppskattad marginalkostnad för att transportera råolja från Cushing till raffinaderierna vid Gulfkusten.
Den havsbaserade importen av råolja till USA från Västafrika och Nordsjön kommer att minska i betydelse och omfattning när utbyggnaden av infrastruktur är klar i USA. Eftersom denna utbyggnad gör att det är möjligt att förflytta två miljoner fat per dag till raffinaderierna på de amerikanska Öst- och Gulfkusterna så är det sannolikt att det kommer att leda till att prisskillnaderna mellan olika råoljesorter i huvudsak kommer att styras av skillnader i kvalitet och logistikkostnader.
Nyheter
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.
Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.
Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter2 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet