Nyheter
Hur råvaruhandel och firmorna aktiva på marknaden fungerar

Nu har rapporten kommit som du måste läsa om du vill förstå hur marknaden för råvaruhandel fungerar och firmorna som är aktiva på den. En white paper kallad The Economics of Commodity Trading Firms skriven av professor Craig Pirrong på uppdrag av råvaruhandelsfirman Trafigura.
Handeln med råvaror som förändlas till den mat vi äter, den energi vi använder för transport, värme och ljus och de metaller som finns i alla de prylar vi dagligen använder är en av de äldsta ekonomiska aktiviteterna. Men trots detta så är råvaruhandeln missförstådd och som en konsekvens av detta uppstår ofta kontroverser.
Rapporten finns att läsa och ladda hem gratis hos Trafigura.
Rapporten inleds med en sammanfattning bestående av elva slutsatser.
- Commodity trading firms are all essentially in the business of transforming commodities in space (logistics), in time (storage), and in form (processing). Their basic function is to perform physical “arbitrages” which enhance value through these various transformations.
- Although all commodity traders engage in transformation activities, they are tremendously diverse. They vary in size, the commodities they trade and transform, the types of transformations they undertake, their financing, and their form of ownership.
- In engaging in these transformation activities, commodity traders face a wide array of risks, some of which can be managed by hedging, insurance, or diversification, but face others that must be borne by the firms’ owners.
- Crucially, most commodity trading firms do not speculate on movements in the levels of commodity prices. Instead, as a rule they hedge these “flat price” risks, and bear risks related to price differences and spreads—basis risks.
- Risk management is an integral part of the operations of commodity trading firms. Some major risks are transferred to the financial markets, through hedging in derivatives or the purchase of insurance. Other risks are mitigated by diversification across commodities traded, and across the kinds of transformations that firms undertake. Remaining risks are borne by equity holders, and controlled by policies, procedures, and managerial oversight.
- Commodity trading firms utilize a variety of means to fund their transformation activities. Different commodity traders use different funding strategies involving different mixes of types of debt and debt maturities, and these funding strategies are aligned with the types of transformations firms undertake, and the types of assets they use to undertake them. Short-term assets like inventories are funded with short-term debt, and long-term assets are funded with longer-term debt.
- Commodity trading firms provide various forms of financing and risk management services to their customers. Sometimes commodity marketing, financing, and risk management services are bundled in structured transactions with commodity trading firms’ customers. Offering these services to customers exploits trading firms’ expertise in merchandising and risk management, utilizes the information commodity trading firms have, and provides better incentives to customers.
- Some commodity trading firms are public companies, whereas some are private. The private ownership model is well-adapted to traditional, “asset light” transformation activities, but as economic forces are leading to increasing investments in physical assets by all types of trading firms, the private ownership model is coming under pressure. Some major traders have already gone public; others are considering it; and still others are implementing hybrid strategies that allow them to retain some of the benefits of private ownership while tapping the public capital markets (sometimes including the equity markets) to fund some investments.
- Commodity trading firms exhibit considerable diversity in their investments in physical assets, with some firms being relatively asset intensive, and others being very asset light. These firms also exhibit diverse trends in asset intensity. Within both categories (asset heavy and asset light), some firms are becoming more asset intensive, and others less (or remaining relatively constant).
- What economists refer to as “transactions costs economics” provides considerable insight on what kinds of assets commodity traders own, and why these ownership and investment patterns have changed over time. Most notably, these transactions costs economics considerations imply that commodity traders have strong reasons to own “midstream” assets including storage facilities and terminals. Changes in commodity trading patterns in the last decade have created needs for increased investments in such midstream assets, and commodity trading firms have responded by building them.
- Although it has been suggested that commodity trading firms are potential sources of systemic risk, as are banks, and hence should be regulated in ways similar to banks, they are in fact unlikely to be a source of systemic risk. That is, commodity trading firms are not too big to fail. Not only are they substantially smaller than truly systemically risky financial institutions, they do not engage in the kinds of maturity transformations that make banks vulnerable to runs; nor are they highly leveraged; nor are they major sources of credit; and the assets of a firm that experiences financial distress can be transferred to others.
Nyheter
Stigande kakaopriser får bönderna i Latinamerika att byta gröda

Produktionen av den kakao expanderar utanför det huvudsakliga odlingsområdet i Västafrika, eftersom bönder på platser som Brasilien, Ecuador och Colombia ser potential i grödan. Stigande kakaopriser får bönderna att byta gröda. Att allt mer kakao nu kommer odlas innebär att denna gröda kommer tillbaka till sitt ursprung eftersom det var i dessa länder som kakao först odlades. Prisuppgången till den högsta nivån på nästan 50 år stärker den trenden, vilket kan lindra den rådande låga utbudet på den globala kakaomarknaden. Det utgör också ett hot mot försörjningen för småbönder i Afrika eftersom nyligen planterade fruktträdgårdar som de i Sydamerika är mer produktiva, vilket minskar den totala produktionskostnaden.
När miljöhänsyn ökar globalt gör det faktum att kakao är en inhemsk art från Amazonas att plantera den i Sydamerika till en typ av återplantering av skog, medan inhemska skogar i Afrika raseras till öppna utrymmen för kakaoträdgårdar.
Brasilien, den främsta globala exportören av soja, majs, kaffe och socker, har sett kakaoplantager spridas över förstörda betesmarker i Amazonasregionen, såväl som på stora gårdar i det högutvecklade spannmålsbältet.
Landet var en gång näst störst efter Elfenbenskusten i kakaoproduktion, men en förödande svamp på 1980-talet känd som Witches’ Broom minskade produktionen kraftigt. Nästan fyra decennier senare återhämtar sig skördarna.
Brasiliens regering prognostisterar att produktionen kan växa till 300 000 ton år 2025 och till 400 000 ton år 2030, från cirka 200 000 ton för närvarande, vilket skulle göra landet från en nettoimportör till en exportör av råvaran.
I Ecuador har den årliga produktionen stigit till mellan 400 000 och 430 000 ton under 2022-2023 (okt-sept) från 287 000 ton för fem år sedan, enligt uppskattningar från Internationella kakaoorganisationen (ICCO) och Ecuadors exportgrupp Anecacao.
Ecuador har blivit den tredje största globala odlaren, efter Ghana som producerar cirka 750 000 ton. Toppodlaren är Elfenbenskusten med 2,2 miljoner ton.
Anecacao uppskattar att produktionen kan fortsätta att växa till så mycket som 800 000 ton år 2030.
Nyheter
Citigroup sticker ut hakan – tror Brentoljan sjunker till strax över 70 USD nästa år

Priset på Brentolja är 93 USD efter att ha sett en uppgång då OPEC+ under en längre tid har begränsat utbudet. Det har fått många, som ofta fäster sig vid att Kina börjar återhämta sig från sin ekonomiska nedgång, att prata om ett oljepris på 100 USD. Spekulanter är också till största del positionerade för ett högt och stigande oljepris.
Citigroup vågar dock sticka ut hakan och skriver i en analysuppdatering att man förväntar sig att Brentoljan sjunker tillbaka till strax över 70 USD under 2024. Banken förväntar sig att utbudet kommer att öka så att marknaden blir välförsedd. ”Högre priser på kort sikt kan skapa mer nedsida för priserna nästa år” skriver Ed Morse och övriga analytiker i teamet.
Nyheter
Den globala sockerbristen är på väg att lätta tack vare ett ökat utbud av majs

Den sockerkris som drev sockerpriset till den högsta nivån på elva år ser ut att gå mot sitt slut. Orsaken är ett ökat utbud av majs, en gröda som vid första anblicken förefaller helt orelaterad till socker. Det har under senare tid kommit nyheter som visar att produktionen av majs ökar i Brasilien, vilket gör det mer lönsamt att använda denna gröda för att producera etanol.
Fallande sockerpriser skulle vara en välkommen respit för konsumenter som kämpar mot den skenande matinflationen.
Majs tar en större andel av etanolmarknaden i Brasilien, som näst efter USA är den största producenten av biobränsle. Etanol från majs kommer att stå för nästan en femtedel av all produktion av bränslet denna säsong, från att ha varit nästan noll för fem år sedan. År 2033 kan dess andel stiga till så mycket som en tredjedel av det totala utbudet, förutspår konsultföretaget Datagro.
En stigande majsproduktion i Brasilien möjliggör större vinster från etanol eftersom försäljningen av biprodukter som djurfoder till största delen täcker kostnaden för spannmålen. Sockerbruken däremot, ser krympande marginaler från etanol. Kostnaden för att tillverka etanol från majs var 16 procent lägre jämfört med att producera biobränsle från sockerrör under de senaste två åren, sa analytikerna på banken BTG Pactual i en rapport.
Efterfrågan på etanol har dock släpat efter eftersom förare föredragit den billigare bensinen. Priserna för biobränslet kan sjunka till så lågt som 65 till 68 procent av priset på bensin på lång sikt, enligt Willian Hernandes, en partner på konsultföretaget FG/A. Ett fall under 70 procent kommer enligt honom att övertyga fler förare att byta till etanol, men det kommer också att begränsa kvarnarnas vinster från att tillverka biobränslet.
Sockerindustrins djupa politiska band i Brasilien kan dock i slutändan bidra till att öka dess etanolmarginaler. President Lula da Silvas regering stöder ett lagförslag som kommer att öka andelen etanol som blandas med bensin.
Majsbaserad etanol står också inför vissa hinder. Bruk som använder majs förlitar sig mest på biomassa från flis som energikälla. Jus nu minskar virkesförsörjningen i Brasilien i takt med en växande massa- och pappersproduktion. Det kan innebära minskade incitament att odla majs till etanolförsörjning utöver vad som redan är planerat, säger Ana Zancaner, analytiker på Czapp, som ägs av råvaruhandlaren Czarnikow Group.
Men konsensus är att majsetanol kommer att se ytterligare några år av expansion. Brasilien har åtta majsetanolfabriker som lägger till kapacitet, medan andra sju nya kvarnar är under uppbyggnad, skrev analytiker vid Itau BBA i sin septemberrapport. Tillgången på råvaran är också riklig. Analytikerna uppskattar att Brasilien kommer att konsumera rekordstora 13 miljoner ton majs för att producera etanol denna säsong, ungefär en tiondel av det totala utbudet.
-
Nyheter2 veckor sedan
Africa Oil har fokus på offshore-tillgångar i Nigeria
-
Nyheter4 veckor sedan
EnQuest ska avnotera sina aktier från Nasdaq Stockholm
-
Nyheter4 veckor sedan
Kyawthuite – världens mest sällsynta mineral
-
Nyheter4 veckor sedan
Sveriges största elektrolysanläggning invigs idag
-
Nyheter3 veckor sedan
Tre bra aktier inom olja och gas
-
Nyheter2 veckor sedan
Christian Kopfer om olja, diesel, koppar och andra råvaror
-
Nyheter3 veckor sedan
Colombias kokainproduktion når sin högsta nivå någonsin
-
Nyheter4 veckor sedan
Nytt produktionsrekord av olja och andra flytande bränslen i USA