Följ oss

Nyheter

Hur råvaruhandel och firmorna aktiva på marknaden fungerar

Publicerat

den

Marknad, handel med råvaror

The Economics of Commodity Trading FirmsNu har rapporten kommit som du måste läsa om du vill förstå hur marknaden för råvaruhandel fungerar och firmorna som är aktiva på den. En white paper kallad The Economics of Commodity Trading Firms skriven av professor Craig Pirrong på uppdrag av råvaruhandelsfirman Trafigura.

Handeln med råvaror som förändlas till den mat vi äter, den energi vi använder för transport, värme och ljus och de metaller som finns i alla de prylar vi dagligen använder är en av de äldsta ekonomiska aktiviteterna. Men trots detta så är råvaruhandeln missförstådd och som en konsekvens av detta uppstår ofta kontroverser.

Rapporten finns att läsa och ladda hem gratis hos Trafigura.

Rapporten inleds med en sammanfattning bestående av elva slutsatser.

  • Commodity trading firms are all essentially in the business of transforming commodities in space (logistics), in time (storage), and in form (processing). Their basic function is to perform physical “arbitrages” which enhance value through these various transformations.
  • Although all commodity traders engage in transformation activities, they are tremendously diverse. They vary in size, the commodities they trade and transform, the types of transformations they undertake, their financing, and their form of ownership.
  • In engaging in these transformation activities, commodity traders face a wide array of risks, some of which can be managed by hedging, insurance, or diversification, but face others that must be borne by the firms’ owners.
  • Crucially, most commodity trading firms do not speculate on movements in the levels of commodity prices. Instead, as a rule they hedge these “flat price” risks, and bear risks related to price differences and spreads—basis risks.
  • Risk management is an integral part of the operations of commodity trading firms. Some major risks are transferred to the financial markets, through hedging in derivatives or the purchase of insurance. Other risks are mitigated by diversification across commodities traded, and across the kinds of transformations that firms undertake. Remaining risks are borne by equity holders, and controlled by policies, procedures, and managerial oversight.
  • Commodity trading firms utilize a variety of means to fund their transformation activities. Different commodity traders use different funding strategies involving different mixes of types of debt and debt maturities, and these funding strategies are aligned with the types of transformations firms undertake, and the types of assets they use to undertake them. Short-term assets like inventories are funded with short-term debt, and long-term assets are funded with longer-term debt.
  • Commodity trading firms provide various forms of financing and risk management services to their customers. Sometimes commodity marketing, financing, and risk management services are bundled in structured transactions with commodity trading firms’ customers. Offering these services to customers exploits trading firms’ expertise in merchandising and risk management, utilizes the information commodity trading firms have, and provides better incentives to customers.
  • Some commodity trading firms are public companies, whereas some are private. The private ownership model is well-adapted to traditional, “asset light” transformation activities, but as economic forces are leading to increasing investments in physical assets by all types of trading firms, the private ownership model is coming under pressure. Some major traders have already gone public; others are considering it; and still others are implementing hybrid strategies that allow them to retain some of the benefits of private ownership while tapping the public capital markets (sometimes including the equity markets) to fund some investments.
  • Commodity trading firms exhibit considerable diversity in their investments in physical assets, with some firms being relatively asset intensive, and others being very asset light. These firms also exhibit diverse trends in asset intensity. Within both categories (asset heavy and asset light), some firms are becoming more asset intensive, and others less (or remaining relatively constant).
  • What economists refer to as “transactions costs economics” provides considerable insight on what kinds of assets commodity traders own, and why these ownership and investment patterns have changed over time. Most notably, these transactions costs economics considerations imply that commodity traders have strong reasons to own “midstream” assets including storage facilities and terminals. Changes in commodity trading patterns in the last decade have created needs for increased investments in such midstream assets, and commodity trading firms have responded by building them.
  • Although it has been suggested that commodity trading firms are potential sources of systemic risk, as are banks, and hence should be regulated in ways similar to banks, they are in fact unlikely to be a source of systemic risk. That is, commodity trading firms are not too big to fail. Not only are they substantially smaller than truly systemically risky financial institutions, they do not engage in the kinds of maturity transformations that make banks vulnerable to runs; nor are they highly leveraged; nor are they major sources of credit; and the assets of a firm that experiences financial distress can be transferred to others.

Nyheter

Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina

Publicerat

den

Kinesisk guldtacka

Under 2024 har guldpriset nått rekordnivåer, delvis på grund av ökad efterfrågan från både centralbanker och konsumenter, särskilt i Kina. Kinas centralbank har köpt stora mängder guld för att diversifiera sina reserver från amerikanska dollar, mot bakgrund av ökade spänningar med USA och oro för potentiella sanktioner. Samtidigt har kinesiska konsumenter, pressade av en svag ekonomi och en krisdrabbad fastighetsmarknad, sökt guld som en trygg investering och symbol för rikedom.

Denna efterfrågan har drivit upp priserna, vilket i sin tur har lett till en mättnad på marknaden för guldsmycken i Kina, där försäljningen minskade kraftigt under hösten 2024. Även om guldpriset förblir nära rekordnivåer, har detta lett till att investerare i allt högre grad köper fysiska guldtackor och mynt, trots kostnader för förvaring.

Framtiden för guldpriserna påverkas av globala osäkerheter, inklusive potentiella amerikanska tullar mot Kina under Trumps nya administration och fortsatta geopolitiska spänningar. Guld förblir en attraktiv tillgång i tider av ekonomisk instabilitet och oro.

Bloomberg går igenom vad prisuppgången på guld säger om Kina.
Fortsätt läsa

Nyheter

Ingen vill bygga vindkraft till havs i Danmark

Publicerat

den

Vindkraftverk till havs, med en dansk flagga i bakgrunden

Idag gick tidsfristen för att lägga bud på rättigheterna att bygga vindkraft till havs i Danmark ut. Det handlade om de första 3 GW av totalt 6 GW i Nordsjön, där vinnarna har rätt att bygga upp till totalt 10 GW. Den danska energimyndigheten fick inte ett enda bud för något av de tre delområdena (North Sea I A1, A2 and A3). Danmark har idag 2,7 GW havsvindkraft.

Ministern för energi nu bett Energimyndigheten att inleda en dialog med marknaden för att identifiera varför inga bud har lämnats in.

Danska elkonsumenter har tidigare betalat för den instabilitet som de danska elbolagen orsakar med sin vindkraft. Tidigare i år infördes att elbolagen själva måste betala för kostnaderna de orsakar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Supercykel för skog och skogsägare

Publicerat

den

Christian Kopfer

Den svenska marknaden för skogsråvara är i en supercykel. Det innebär goda utsikter för skogsägare, enligt Handelsbankens nya Skogsrapport.

”Råvaror generellt och skogsråvaror i synnerhet är väl positionerade för en fortsatt återhämtning under 2025”, säger Christian Kopfer, aktieanalytiker för skog och råvaror Handelsbanken.

Den svenska marknaden för skogsråvara är gynnsam för skogsägare. Handelsbankens experter bedömer att råvaror generellt är tillbaka efter de senaste årens berg-och dalbana.

”Råvaror är väl positionerade för en någorlunda normal konjunkturell återhämtning i slutet av första halvåret 2025”, säger Christian Kopfer.

Stora prisskillnader på skogsmark

Efter en prisnedgång på skogsmark, framför allt i norra Sverige, är prisskillnaderna stora inom landet. Enligt fastighetskonsultföretaget Svefas statistik rapporterades begränsade nedgångar inom flera län, och faktiska prisuppgångar i Östergötland, Kalmar, Södermanland och Stockholm.

”Vi bedömer att skogsmarkspriserna kommer att stiga generellt nästa år, eftersom vi nu befinner oss i ett lägre ränteläge samtidigt som efterfrågan överstiger utbudet på skogsråvara under en lång tid framöver”, säger Jesper Forsman, segmentsansvarig skog i Handelsbanken.

Allt som allt räknar Handelsbankens experter med att svensk skogsmark som helhet kommer stiga i värde igen under 2025.

Nya intäktsmöjligheter för skogsägare

Exakt hur nya policyinitiativ i EU och på global nivå kommer påverka hur skogen brukas i framtiden är fortfarande osäkert, där nationella beslut kring implementering har stor inverkan på effekter. Sammantaget görs ändå bedömningen att det blir svårt att öka avverkningsnivåer framöver om Sverige ska leverera på sina miljö- och klimatåtaganden. Hur regelverken kommer att påverka skogsägare beror bland annat på eventuell ersättning för koldioxidinlagring eller skydd av mark. Ett ökat fokus på skogens klimat-och miljörelaterade fördelar kan skapa nya möjliga intäkter, utöver inkomster från försäljning av virke.

I Sverige är marknader för kolkrediter och biokrediter i sin linda, även om det pågår arbete med att utveckla standarder för att främja marknadernas effektivitet och trovärdighet.

”Marknader för både kolkrediter och biokrediter ser ut att kunna växa framöver och skapa nya möjligheter för den som äger skog”, säger Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken.

Efterfrågan på skogsindustriella produkter ökar 2025

En normal konjunkturell återhämtning väntas för skogsindustriella produkter, som till exempel pappersmassa. Andra varor, exempelvis sågade trävaror och förpackningsmaterial, har varit betydligt senare ut ur startblocken.

”Vi förväntar oss att den underliggande efterfrågan på till exempel sågade trävaror och förpackningsmaterial också kommer förbättras generellt under nästa år”, säger Christian Kopfer.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära