Nyheter
Havre – ogräset som blev en eftertraktad råvara
Havre (Avena sativa) är en ettårig stråväxt med flerblommiga ax som sitter samlade i en vippa. Växten blommar under högsommaren och är självbefruktande.
Havre går bra att odla på mager jord långt norrut och dess korn innehåller mer fett än andra sädesslag, vilket gör den lämplig som foder åt framför allt hästar. Havre används också som livsmedel, framförallt till gryn och mjöl.
Havre har odlats i minst 2000 år och spår av tidiga odlingar har hittats i Medelhavsområdet. Näst efter vallväxter är havre den vanligaste odlingsgrödan i Sverige. Det engelska ordet för havre är oat. Men notera att i Skottland händer det ibland att havre kallas för corn, som alltså inte skall förväxlas med majs som på engelska kallas för just corn. Det skall inte heller förväxlas med det vi på svenska kallar korn, vilket handlas på råvarubörserna under namnet Barley.
Global produktion 2005
Den vilda förfadern till Avena sativa och den närbesläktade mindre odlade A. byzantina, är vildhavren A. sterilis. Det finns genetiska bevis för våra förfäders odling av A. sterilis i det område som brukar benämnas ”den bördiga halvmånen” i Mellanöstern. Havre förefaller ha börjat odlas relativt sent, först i bronsålderns Europa. Havre, precis som råg, brukar anses som en sekundär gröda, det vill säga det härrör från ett ogräs av de primära spannmålsorterna vete och korn. I takt med att dessa grödor spred sig västerut in i svalare, fuktigare områden, kan detta ha gynnat detta ogräs, vilket lett till havrens slutliga domesticering.
Producentländer
Havre odlas framförallt i tempererade zoner, då det har ett lägre krav på sommarvärme och högre tolerans för regn än andra spannmål, som vete, råg eller korn. Havre är därför vanligt i områden med svala, fuktiga somrar, som nordvästra Europa. Intressant är att havre även odlas framgångsrikt så pass långt norrut ut som på Island. Havre är en ettårig växt, och kan sås antingen på hösten, vilket ger en sensommarskörd eller på våren, vilket ger en tidig höstskörd.
I Skottland betraktades, och fortfarande betraktas, havre som en stöttepelare i den nationella kosten.
Användningsområden
Havre har många användningsområden inom livsmedelsindustrin, oftast är havrekornen rullade eller krossade och kan då användas till havregryn, eller så mals de till fint havremjöl. Havremjöl äts huvudsakligen som gröt, men kan också användas i en mängd olika bakverk, såsom kakor, havregryn och havrebröd. Havre är också en ingrediens i många kalla flingor, särskilt müsli. Havre kan också konsumeras rå, och kakor med rå havre har blivit populära på vissa platser runt om i världen.
Havre används ibland i flera olika drycker. I Storbritannien används de för att brygga öl. Havremjöls-stout är en sorts öl som bryggs med hjälp av en procentandel av havre istället för vört. Den mer sällan använda havremalten producerades av Thomas Fawcett & Sons Maltings, och användes i Maclay havre-Malt Stout innan Maclays Brewery upphörde som ett oberoende bryggeri. En kall, söt dryck gjord på havre och mjölk är en populär förfriskning i hela Latinamerika. Oatmeal Caudle, gjord av ale och havregrynsgröt med kryddor, var en traditionell brittisk drink och en av Oliver Cromwells favoritdrycker.
I Skottland finns det en maträtt som kallas sowans som görs genom att blötlägga fröskidorna från havre i en vecka så att den fina, mjölig del av dessa blev kvar som sediment att tillreda, koka och äta. Havre, tillrett på olika sätt används också allmänt som ett förtjockningsmedel i soppor och grytor, precis som korn eller ris används i andra länder.
Havre används ofta som foder till hästar – som skårade eller havregryn eller som del av blandade pellets. Havren måste krossas för att hästen ska kunna smälta spannmålen. Nötkreatur brukar också matas med havre, antingen hel eller efter att den har malts till ett grovt mjöl.
Havrehalm är uppskattad av uppfödare av nötkreatur och hästar som strö, på grund av dess mjuka, relativt dammfria, och absorberande natur. Denna halm kan också användas för att göra majshäckar. Inbunden i ett tunt muslintyg var havrehalm historiskt sett vanligt som mjukgörare i badvattnet.
Olika typer av havreextrakt kan också användas mot hudsjukdomar. Havregräs har traditionellt använts för medicinska ändamål, bland annat för att utjämna menstruationscykeln, behandla dysmenorré och mot urinvägsinfektioner.
Agronomi
Havre sås vanligen tidigt på våren eller försommaren, så snart jorden kan bearbetas. En tidig start är avgörande för en god skörd, eftersom havre vilar under sommaren värme. I varmare områden sås havre på sensommaren eller tidig höst. Havre är tolerant mot kyla och påverkas inte av sen frost eller snö.
Normalt sås mellan 125 och 175 kilogram havre per hektar, motsvarande 2,75 till 3,25 hektoliter per hektar. Den lägre mängden utsäde används när havre odlas tillsammans med baljväxter, medan högre mängder används på mycket bra jordmån eller då det finns problem med ogräs. Överdriven sådd kommer att leda till problem och kan minska avkastningen.
Vinterhavre kan odlas som en marktäckare under lågsäsong och därefter plöjas ned under våren som ett grönt gödningsmedel, som vinterfoder, eller skördas i början av sommaren.
Sjukdomar
Havre är relativt fritt från sjukdomar och skadedjur, med undantag för bladsjukdomar, såsom bladrost och svartrost. Några fjärilslarver livnär sig på växten, men dessa utgör sällan några större problem.
Skörd
Modern skördeteknik är en fråga om tillgänglig utrustning, lokala traditioner och prioriteringar. Jordbrukare som söker den högsta skörden väljer att skörda denna när kärnorna har nått 35 % fuktighet, eller när de grönaste kärnorna börjar få en krämaktig färgning. Därefter sveps och klipps plantorna cirka 10 centimeter ovanför markens yta.
Förvaring
Efter skörden transporteras havren till en silo för förvaring. Ibland, när det inte finns tillräckligt utrymme kan havren förvaras i mobila enheter, eller direkt på marken eftersom havre kan lagras i en luftfuktighet upp till 12 procent utan att den tar skada. Vid högre luftfuktighet än så måste den torkas.
Skörd och kvalité
I USA väger No. 1 Havre 42 pounds per bushel, cirka 2,2 kilo per 35,2391 liter. No.3 havre måste väga minst 38 pounds per bushel, och överstiger vikten 36 pounds per bushel klassificeras den som No- 4 Havre. Understiger vikten 36 pounds per bushel klassas den som ”lätt”. I Kanada motsvarar en bushel havre alltid 34 pounds per bushel.
På råvarubörserna, där handeln i havre sker standardiserat, anses en bushel alltid vara lika stor, och följa de amerikanska måtten.
Havre avkastar i intervallet 60 till 80 hektoliter per hektar på olönsam mark och 100 till 150 hektoliter per hektar på högproducerande mark. Den genomsnittliga produktionen är 100 hektoliter per hektar, eller 3,5 ton per hektar, vilket skall ställas mot det utsäde som läggs ned, 2,75 till 3,25 hektoliter havre per hektar.
Terminshandel i havre
Terminskontrakt på havre handlas på Chicago Board of Trade, under symbolen O, där havren prissätts i enheten cent per bushel. I den elektroniska handeln används symbolen ZO.
Leveransdatum
Havre går till leverans årligen i mars, maj, juli, september och december.
*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern OK2 avser leverans av havre i maj 2012.
Kontraktstorlek
På Chicago Board of Trade (CBOT) avser ett futureskontrakt på havre 5.000 bushels.
Daglig prisavvikelse
0,20 USD per bushel, som kan utökas till 0,30 USD per bushel eller 0,45 USD om handeln stänger på endera köp eller säljkursen. Det finns inga givna begränsningar i handeln efter det att den första handelsdagen i leveransmånaden har avslutats.
Sista handelsdagen
Handeln i havre-futures på Chicago Board of Trade (CBOT) upphör i slutet av den handelsdag som föregår den femtonde kalenderdagen i lösenmånaden.
Leveranskvalité
Leveransbar havre på terminskontrakt på Chicago Board of Trade är:
- Nr 2 Heavy och nr 1 till par,
- Nr 1 Extra Heavy med ett premium om 7 cent per bushel över avtalade priset
- Nr 2 Extra Heavy med ett premium på 4 cent per bushel över avtalade priset
- Nr 1 Heavy med ett premium på 3 cent per bushel över avtalade priset
- Nr 2 (36 pounds totalt minsta godkända testvikten) med en rabatt på 3 cent per bushel under kontraktspris och
- Nr 2 (34 pounds totalt minsta godkända testvikt) med en rabatt om 6 cent per bushel under kontraktspriset.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Analys4 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys3 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter3 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter3 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter3 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna





