Nyheter
Havre – ogräset som blev en eftertraktad råvara
Havre (Avena sativa) är en ettårig stråväxt med flerblommiga ax som sitter samlade i en vippa. Växten blommar under högsommaren och är självbefruktande.
Havre går bra att odla på mager jord långt norrut och dess korn innehåller mer fett än andra sädesslag, vilket gör den lämplig som foder åt framför allt hästar. Havre används också som livsmedel, framförallt till gryn och mjöl.
Havre har odlats i minst 2000 år och spår av tidiga odlingar har hittats i Medelhavsområdet. Näst efter vallväxter är havre den vanligaste odlingsgrödan i Sverige. Det engelska ordet för havre är oat. Men notera att i Skottland händer det ibland att havre kallas för corn, som alltså inte skall förväxlas med majs som på engelska kallas för just corn. Det skall inte heller förväxlas med det vi på svenska kallar korn, vilket handlas på råvarubörserna under namnet Barley.
Global produktion 2005
Den vilda förfadern till Avena sativa och den närbesläktade mindre odlade A. byzantina, är vildhavren A. sterilis. Det finns genetiska bevis för våra förfäders odling av A. sterilis i det område som brukar benämnas ”den bördiga halvmånen” i Mellanöstern. Havre förefaller ha börjat odlas relativt sent, först i bronsålderns Europa. Havre, precis som råg, brukar anses som en sekundär gröda, det vill säga det härrör från ett ogräs av de primära spannmålsorterna vete och korn. I takt med att dessa grödor spred sig västerut in i svalare, fuktigare områden, kan detta ha gynnat detta ogräs, vilket lett till havrens slutliga domesticering.
Producentländer
Havre odlas framförallt i tempererade zoner, då det har ett lägre krav på sommarvärme och högre tolerans för regn än andra spannmål, som vete, råg eller korn. Havre är därför vanligt i områden med svala, fuktiga somrar, som nordvästra Europa. Intressant är att havre även odlas framgångsrikt så pass långt norrut ut som på Island. Havre är en ettårig växt, och kan sås antingen på hösten, vilket ger en sensommarskörd eller på våren, vilket ger en tidig höstskörd.
I Skottland betraktades, och fortfarande betraktas, havre som en stöttepelare i den nationella kosten.
Användningsområden
Havre har många användningsområden inom livsmedelsindustrin, oftast är havrekornen rullade eller krossade och kan då användas till havregryn, eller så mals de till fint havremjöl. Havremjöl äts huvudsakligen som gröt, men kan också användas i en mängd olika bakverk, såsom kakor, havregryn och havrebröd. Havre är också en ingrediens i många kalla flingor, särskilt müsli. Havre kan också konsumeras rå, och kakor med rå havre har blivit populära på vissa platser runt om i världen.
Havre används ibland i flera olika drycker. I Storbritannien används de för att brygga öl. Havremjöls-stout är en sorts öl som bryggs med hjälp av en procentandel av havre istället för vört. Den mer sällan använda havremalten producerades av Thomas Fawcett & Sons Maltings, och användes i Maclay havre-Malt Stout innan Maclays Brewery upphörde som ett oberoende bryggeri. En kall, söt dryck gjord på havre och mjölk är en populär förfriskning i hela Latinamerika. Oatmeal Caudle, gjord av ale och havregrynsgröt med kryddor, var en traditionell brittisk drink och en av Oliver Cromwells favoritdrycker.
I Skottland finns det en maträtt som kallas sowans som görs genom att blötlägga fröskidorna från havre i en vecka så att den fina, mjölig del av dessa blev kvar som sediment att tillreda, koka och äta. Havre, tillrett på olika sätt används också allmänt som ett förtjockningsmedel i soppor och grytor, precis som korn eller ris används i andra länder.
Havre används ofta som foder till hästar – som skårade eller havregryn eller som del av blandade pellets. Havren måste krossas för att hästen ska kunna smälta spannmålen. Nötkreatur brukar också matas med havre, antingen hel eller efter att den har malts till ett grovt mjöl.
Havrehalm är uppskattad av uppfödare av nötkreatur och hästar som strö, på grund av dess mjuka, relativt dammfria, och absorberande natur. Denna halm kan också användas för att göra majshäckar. Inbunden i ett tunt muslintyg var havrehalm historiskt sett vanligt som mjukgörare i badvattnet.
Olika typer av havreextrakt kan också användas mot hudsjukdomar. Havregräs har traditionellt använts för medicinska ändamål, bland annat för att utjämna menstruationscykeln, behandla dysmenorré och mot urinvägsinfektioner.
Agronomi
Havre sås vanligen tidigt på våren eller försommaren, så snart jorden kan bearbetas. En tidig start är avgörande för en god skörd, eftersom havre vilar under sommaren värme. I varmare områden sås havre på sensommaren eller tidig höst. Havre är tolerant mot kyla och påverkas inte av sen frost eller snö.
Normalt sås mellan 125 och 175 kilogram havre per hektar, motsvarande 2,75 till 3,25 hektoliter per hektar. Den lägre mängden utsäde används när havre odlas tillsammans med baljväxter, medan högre mängder används på mycket bra jordmån eller då det finns problem med ogräs. Överdriven sådd kommer att leda till problem och kan minska avkastningen.
Vinterhavre kan odlas som en marktäckare under lågsäsong och därefter plöjas ned under våren som ett grönt gödningsmedel, som vinterfoder, eller skördas i början av sommaren.
Sjukdomar
Havre är relativt fritt från sjukdomar och skadedjur, med undantag för bladsjukdomar, såsom bladrost och svartrost. Några fjärilslarver livnär sig på växten, men dessa utgör sällan några större problem.
Skörd
Modern skördeteknik är en fråga om tillgänglig utrustning, lokala traditioner och prioriteringar. Jordbrukare som söker den högsta skörden väljer att skörda denna när kärnorna har nått 35 % fuktighet, eller när de grönaste kärnorna börjar få en krämaktig färgning. Därefter sveps och klipps plantorna cirka 10 centimeter ovanför markens yta.
Förvaring
Efter skörden transporteras havren till en silo för förvaring. Ibland, när det inte finns tillräckligt utrymme kan havren förvaras i mobila enheter, eller direkt på marken eftersom havre kan lagras i en luftfuktighet upp till 12 procent utan att den tar skada. Vid högre luftfuktighet än så måste den torkas.
Skörd och kvalité
I USA väger No. 1 Havre 42 pounds per bushel, cirka 2,2 kilo per 35,2391 liter. No.3 havre måste väga minst 38 pounds per bushel, och överstiger vikten 36 pounds per bushel klassificeras den som No- 4 Havre. Understiger vikten 36 pounds per bushel klassas den som ”lätt”. I Kanada motsvarar en bushel havre alltid 34 pounds per bushel.
På råvarubörserna, där handeln i havre sker standardiserat, anses en bushel alltid vara lika stor, och följa de amerikanska måtten.
Havre avkastar i intervallet 60 till 80 hektoliter per hektar på olönsam mark och 100 till 150 hektoliter per hektar på högproducerande mark. Den genomsnittliga produktionen är 100 hektoliter per hektar, eller 3,5 ton per hektar, vilket skall ställas mot det utsäde som läggs ned, 2,75 till 3,25 hektoliter havre per hektar.
Terminshandel i havre
Terminskontrakt på havre handlas på Chicago Board of Trade, under symbolen O, där havren prissätts i enheten cent per bushel. I den elektroniska handeln används symbolen ZO.
Leveransdatum
Havre går till leverans årligen i mars, maj, juli, september och december.
*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern OK2 avser leverans av havre i maj 2012.
Kontraktstorlek
På Chicago Board of Trade (CBOT) avser ett futureskontrakt på havre 5.000 bushels.
Daglig prisavvikelse
0,20 USD per bushel, som kan utökas till 0,30 USD per bushel eller 0,45 USD om handeln stänger på endera köp eller säljkursen. Det finns inga givna begränsningar i handeln efter det att den första handelsdagen i leveransmånaden har avslutats.
Sista handelsdagen
Handeln i havre-futures på Chicago Board of Trade (CBOT) upphör i slutet av den handelsdag som föregår den femtonde kalenderdagen i lösenmånaden.
Leveranskvalité
Leveransbar havre på terminskontrakt på Chicago Board of Trade är:
- Nr 2 Heavy och nr 1 till par,
- Nr 1 Extra Heavy med ett premium om 7 cent per bushel över avtalade priset
- Nr 2 Extra Heavy med ett premium på 4 cent per bushel över avtalade priset
- Nr 1 Heavy med ett premium på 3 cent per bushel över avtalade priset
- Nr 2 (36 pounds totalt minsta godkända testvikten) med en rabatt på 3 cent per bushel under kontraktspris och
- Nr 2 (34 pounds totalt minsta godkända testvikt) med en rabatt om 6 cent per bushel under kontraktspriset.
Nyheter
Viscariagruvan får strategisk status av EU
EU-kommissionen har utsett Viscariagruvan i Kiruna, som planeras öppna 2028, till ett strategiskt projekt enligt Critical Raw Materials Act (CRMA). Beslutet bekräftar gruvans betydelse för Europas försörjning av koppar.
Statusen innebär ett formellt erkännande av Viscariagruvans betydelse för EU:s råvaruförsörjning och kan bidra till effektivare myndighetsprocesser och bättre förutsättningar för projektutveckling.
”Att Viscaria utses till ett strategiskt projekt är ett tydligt erkännande av gruvans betydelse för Europas kopparförsörjning. Beslutet stärker vår position i arbetet med att återöppna gruvan och etablera en modern kopparproduktion i Sverige. Vi bedömer att det faktum att gruvan är välfinansierad och planeras att öppna 2028 har bidragit till beslutet. Med InfraVia som strategisk investerare har vi dessutom en långsiktig och finansiellt stark partner som delar vår ambition att utveckla Viscaria till en betydande europeisk kopparproducent”, säger Jörgen Olsson, vd för Viscaria.
CRMA ska stärka Europas försörjning av kritiska råvaror genom att främja projekt av betydelse för EU:s industriella konkurrenskraft, elektrifiering och energiomställning. Koppar är särskilt viktig för utbyggnaden av elnät och förnybar energi samt för samhällets elektrifiering.
Nyheter
Miljöpartiet i England slutar vara motståndare till kärnkraft
Miljöpartiet i England och Wales slutar vara motståndare till kärnkraft, detta efter en omröstning bland medlemmar. Det är en kraftig omsvängning för partiet. Man är inte entusiastiska anhängare av kärnkraft nu, men man har prioriterat upp hur viktigt man tycker det är att begränsa koldioxidutsläpp. Partiet anser att befintlig kärnkraft är rimlig i den relationen och man är villig att titta på ny kärnkraft från fall till fall, och framför allt är det nu fritt fram för partiets parlamentsmedlemmar att ha åsikter och ta beslut i frågan.
Storbritannien har över åren minskat sin elproduktion kraftigt, utvecklingen är mer lik ett Ukraina i krig än något annat land.
Elpriserna i Storbritannien är nu höga, både ur ett historiskt perspektiv och jämfört med andra länder. Delvis hanterar landet situationen genom att importera mer elektricitet. Men i det stora hela så går det inte att bygga elintensiva industrier och datacenter i stor skala i landet, sådant måste man till stor del överlåta till andra länder i världen.
Nyheter
Kanada vill få fart på oljesanden igen
Kanadas premiärminister Mark Carney och Albertas premiärminister Danielle Smith vill skapa förutsättningar för en ny period av tillväxt i landets oljesandsindustri. Ett centralt steg är den planerade Pacific Link-pipelinen, som ska kunna transportera omkring en miljon fat olja per dag från Alberta till en exportterminal på Kanadas västkust.
Carney deklarerade i veckan att projektet ligger i Kanadas nationella intresse. Det innebär att det får en snabbare och mer samordnad prövning genom den federala myndighet som hanterar stora infrastrukturprojekt.
Målet är att ge oljesandsproducenterna bättre tillgång till exportmarknader, inte minst i Asien. Samtidigt har flera energipolitiska förändringar som infördes under den tidigare regeringen tagits bort, vilket regeringen menar förbättrar förutsättningarna för investeringar.
Kanada vill dock undvika att upprepa problemen från den stora oljesandsboomen under 2000-talet och början av 2010-talet. Då ledde kraftigt ökade investeringar till bland annat stigande kostnader, arbetskraftsbrist och bostadsbrist i Fort McMurray.
Den här gången vill regeringarna i stället åstadkomma hållbar tillväxt genom effektivare produktion, ny teknik och bättre planering av infrastrukturen. Bland annat används autonoma lastbilar redan inom oljesand, vilket kan öka produktionen utan samma behov av inflyttad arbetskraft.
För Kanada handlar satsningen inte bara om att bygga en pipeline. Ambitionen är att skapa förutsättningar för ökade investeringar i oljesanden och samtidigt bygga ut vägar, annan infrastruktur och arbetskraftskapacitet i en takt som industrin och samhällena klarar av.
-
Nyheter4 veckor sedanPriset på diesel når sin högsta nivå någonsin i USA
-
Nyheter4 veckor sedanBrentolja med fysisk leverans i närtid kostar nu 120 USD per fat
-
Nyheter3 veckor sedanÅr 2035 kan datacenter i USA förbruka mer naturgas än Japan och Tyskland tillsammans
-
Nyheter4 veckor sedanSvenska gurkor växer flexibelt med tillgången på elektricitet
-
Nyheter3 veckor sedanVarför det en gång så mäktiga OPEC förlorar inflytande
-
Nyheter4 veckor sedanDieselpriset i USA passerade idag upp över 200 USD per fat
-
Nyheter7 dagar sedanKanada vill få fart på oljesanden igen
-
Analys1 vecka sedanOil prices are rising, but a picture of the future ME order may start to emerge





