Nyheter
Fyra skäl till att guldpriset skall över 2.000 USD

På Råvarumarknaden.se får vi med jämna mellanrum frågor om vad vi tror om den kommande utvecklingen på vissa råvaror. Guldet är antagligen den råvara som lockar till flest frågor, och det finns en rad olika faktorer som pekar på att priset skall stiga ytterligare – det är i alla fall vår uppfattning. Vi avhåller oss emellertid från att komma med rena köp- eller säljrekommendationer i vare sig guld eller andra råvaror, utan hänvisar till att det är upp till var och en att besluta om sina egna investeringar. Vi skriver enbart vad vi tror, och argumenterar för detta.
Guldpriset har under de senaste fem åren stigit med mer än 900 USD per ounce, och handlas nu till cirka 1.540 USD per ounce. Bara det senaste året har guldpriset stigit med mer än 300 USD per ounce. Detta gör att det finns gott om förståsigpåare som anser att uppgången är avslutad, att det nu är dags för ett prisfall och att de som köpt i början av denna uppgång nu kommer att vilja ta hem sina vinster.
Inflationen spås visserligen gå ned, men det finns likväl många faktorer som talar för en uppgång:
1) Svajig återhämtning i ekonomin, vilket ger fortsatt låga räntor. Guld är då en alternativ investering som ser lockande ut.
2) Grekland och andra perifera EMU-länder, till exempel Portugal, fortsätter att tampas med konkurrenskraftsproblem så länge de är kvar i valutaunionen. Oron för att eurozonen ska brytas upp kommer därför att finnas kvar.
3) Världens centralbanker visar fortsatt stort intresse för guld och har de senaste åren gått från att vara säljare till att bli nettoköpare. De senaste månaderna har bland annat centralbankerna i Mexico, Thailand och Ryssland köpt stora mängder guld.
4) Efterfrågan från kinesiska hushåll fortsätter att öka.
Sammantaget ser det således ljust ut, och till detta kan vi addera oron för tillståndet i världsekonomierna och de statliga finanserna. Vi ser också en ökad oro för att den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, kommer att lansera ytterligare program för stödköp av statsobligationer. Sannolikheten för att vi kommer att få se Quantitative Easing 3, eller QE 3, med vars hjälp FED låter tryckpressarna gå varma för att på detta sätt kunna stimulera den amerikanska ekonomin ser vi som ganska stor. Det nuvarande programmet, QE 2, löper ut vid halvårsskiftet och vi har inte sett att detta, trots nollräntor, klarat av att bringa ordning i ekonomins draglok.
FED är numera den störste långivaren i USA, till och med större än vad både Japan och Kina har varit, och det är Quantitative Easing 2, eller QE 2, som med hjälp av tryckpressarna som lett till detta. Mer än 14 procent av den amerikanska statskulden ägs numera av den amerikanska centralbanken FED. Kina, som ofta sagts vara det land som håller USA under armarna äger ”endast” 12 procent eller 1.145 miljarder USD av den amerikanska statskulden.
Nyheter
Guld når sin högsta nivå någonsin, nu även justerat för inflation

Guld har slagit prisrekord efter prisrekord det senaste året och nu har ädelmetallen tagit det hela till en ny nivå. När man mäter priser över längre tid kan det vara relevant att justera för inflation. Inflation kan mätas på många olika sätt, men vad guldet nu har gjort är att passera alla sätt och nå sin högsta nivå någonsin oavsett vad.
Det har varit en pristopp från år 1980 som har varit högre när man justerat för inflation, men även den har alltså nu fått se sig överträffad.
Nyheter
Mahvie Minerals i en guldtrend

Mahvie Minerals är inriktade på guld och med ett guldpris som rusat i höjden och inte visar några tecken på att avta så har företaget hamnat i en trevlig position. VD Per Storm presenterar verksamheten och svarar på frågor.
Nyheter
Det kan bli brist på sand, grus och sten i Sverige och grannländerna

En ny nordisk rapport från NCC visar att Sverige och dess grannländer står inför en brist på ballastmaterial som sand, grus och sten. Materialbristen riskerar att bli en flaskhals för den gröna omställningen och annan viktig framtida samhällsutveckling skriver NCC.
Rapporten, som omfattar hela Norden, visar att länderna tillsammans kan komma att behöva nära tre miljarder ton mer ballast till år 2045 för att möta behoven i enlighet med respektive lands klimat- och utvecklingsmål. Det finns tillräckliga naturresurser, men utvinningen begränsas av ineffektiva tillståndsprocesser, bristande regional planering och låg återvinning.
Efterfrågan på ballast i Sverige förväntas öka med upp till 900 miljoner ton, eller 60 miljoner ton per år fram till år 2045, en mängd som motsvarar att täcka en yta motsvarande Stockholms kommun med ett två meter tjockt grus- och stenlager. Samtidigt har antalet aktiva stenbrott i landet minskat med 39 procent på ett drygt decennium. Denna utveckling kommer, om inga åtgärder vidtas, att leda till materialbrist, förseningar i byggprojekt och ökade klimatutsläpp från transporter.
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet
-
Analys3 veckor sedan
Brent sideways on sanctions and peace talks
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om koppar, kaffe och spannmål
-
Nyheter3 veckor sedan
Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst
-
Analys3 veckor sedan
Brent edges higher as India–Russia oil trade draws U.S. ire and Powell takes the stage at Jackson Hole
-
Nyheter2 veckor sedan
Mahvie Minerals är verksamt i guldrikt område i Finland
-
Analys3 veckor sedan
Increasing risk that OPEC+ will unwind the last 1.65 mb/d of cuts when they meet on 7 September