Nyheter
Guldet i en svacka? – Fiatpolitiken fortsätter

Startskottet för guldet efter nyåret blev en konstaterad besvikelse för de som ivrigt väntat på en markant (om än försenad) stegring av guldet. Istället präglades guldets nyårsentré av ett bestämt värderas från fjolårets topp på 1794 USD/uns registrerat under oktober, till februaris bottennotering på 1572 USD/uns; en fluktuation på över +/-220 USD/uns under fyra månaders tid.
En stark börs och en stärkning av dollarn har varit central i dessa händelser och guldet vilar i skrivande stund på stödlinjen 1600 USD/uns, en bekant syn de senaste två åren. Detta har gett upphov till idén om att guldet vilar i en slags skärseld där korrekturen av guldpriset fortfarande är pågående. Här är det förstås lämpligt att presentera några perspektiv med anknytning till dagens händelser som talar starkt för en fortsatt bullmarknad för guldet.
Följdeffekterna av finanskrisen i Cypern – Repatriering av Tysklands guldreserver
Den roll som den cypriotiska bankkrisen får spela i det här dramat är varken obetydligt eller kortvarigt, trots önationens förhållandevis mer kompakta ekonomi. När EU-kommissionen, ECB och IMF presenterade sitt nödlån på 10 miljarder euro för att rädda Cyperns bankväsen presenterades även en plan för redistribution av kapital som skapat stor uppståndelse och ramaskri bland cypriotiska småsparare och utländska kunder (Cypern har länge varit ett finansparadis som framförallt lockat till sig större placeringar från välbärgade ryssar).
Cyperns president stod inför två alternativ när förhandlingarna drog över elfte timmen: Antingen införs en engångsskatt på 10% på samtliga bankkonton – Eller så skonas samtliga kontoinnehavare med placeringar på under 100,000 euro.
Det fanns två hakar för det sistnämnda alternativet; först skulle Cyperns näst största bank, Laiki Bank, avvecklas och de goda tillgångarna föras över till Bank of Cyprus förmån. Sedan skulle konton på över 100,000 euro i båda banker frysas och omplaceras för att ge Bank of Cyprus en kapitalinjektion för att lösa Laiki Banks skulder. Alternativen är förstås synonyma med pest eller kolera då det förstnämnda scenariot skapar bekymmer för småsparare medan det andra kommer att skrämma iväg utländska kunder och köra Cyperns rykte som finansparadise i botten.
Den utdragna förhandlingsprocessen utmynnade emellertid i det andra alternativet. Situationen innebär i verkliga termer att bankens skuldnota betalas av med de frysta placeringarna; surt förvärvade besparingar som nu konfiskerats i vad som kan liknas vid en bolsjevikisk omdistribution av kapital på mandat från den europeiska centralbanken. Vad som gör detta omvända bankrån ännu mer intressant är att många av de större placeringarna tillhör välbärgade ryssar. Rysslands regering har inte snålat med retoriken till följd av utvecklingen i Cyperns bankdrama och det florerar rykten om att Ryssland kan komma att straffa EU på flera sätt; unionen har framförallt ett ensidigt stort behov av rysk naturgas.
Fig.1) En närmare titt på Cyperns skuldkris avslöjar hur önationen hamnade i dessa dystra dagar. (Källa: Eurostat; Wikimedia Foundation)
Risken för en spridningseffekt genom hela eurozonen är påtagligt stor; att ECB, IMF och EU-kommissionen har kunnat mobba sig fram till sådana lånevillkor utan några större hinder bådar inte gott för kontoinnehavare med placeringar inom eurozonen och värre blir det när kontoinnehavare nekas rätten att ta ut sina pengar. För Cypern blev notan för lånevillkoren att snabbt samla 5,8 miljarder euro, vilket ledde till likvideringen av Laiki Bank.
De resterande 4,2 miljarderna skall tydligen tas från bankens större tillgodohavanden. Kontohavare med placeringar över 100,000 euro kan kommer att göra en förlust på mellan 30-90% av sina tillgångar när de nu tvingas till att rädda det som är kvar av Cyperns bankväsen och förhindra inte bara Cyperns utträde från eurozonen utan också en spridningseffekt av ett sådant scenario. För cyprioterna är det här ingen tröst; en bister framtid är att vänta för önationen.
Tyskarna står förstås bakom dessa lånevillkor precis som de tidigare har dikterat lånevillkor åt Grekland. Föga överraskande har Tysklands Bundesbank bestämt att guldet som har lånats ut till amerikanerna och fransoserna nu ska repatrieras till tyska valv till år 2020.
En större guldreserv på plats i Frankfurt skulle onekligen ge ECB mer kött på benen i fråga om låneförhandlingar inom eurozonen, men i själva verket gör tyskarna det som centralbankerna i andra länder redan har gjort (och fortfarande gör):Diversifiera de utländska valutareserverna, dryga ut andelarna i fiatvalutor och ackumulera så mycket guld som möjligt. Nederländerna, som bara har 10% av sina guldreserver inom landets gränser, har följt Tysklands exempel och har också påbörjat repatrieringen av sina guldandelar från valv i London, Ottawa och New York. En allmän brist på tillit för fiatvalutor präglar centralbankernas fortsatt ökande guldinnehav.
Fig.2 resp. 3) Tyskland har, trots ovanstående procentandelar och tonnage av guldreserver den överväldigande majoriteten av sina tillgångar utlånade utomlands; till följd av finanskriserna inom eurozonen är det föga överraskande att Tysklands centralbank vill repatriera guldet till tyska valv. (Källa: www.australian-gold.com)
Guldet är här för att stanna
I bakgrund till dessa händelser måste vi nu återigen förstå dynamiken som har präglat guldpriset sedan 2011. När bail-outs börjar tappa sin styrka för att rädda stater och banker inleds en ny era av krislösning, så kallade bail-ins, där bankens tillgångar – dvs. kontoinnehavarnas besparingar – konverteras till rörligt kapital för att hålla banken flytande. Cypern var först, men förmodligen inte sist.
Till sist vill vi presentera två bilder som visar på utvecklingen hos centralbankernas valutareserver.
Grafen ovan visar ett medelvärde av centralbankernas valutareserver. Vi ser framförallt en minskad andel dollarreserver mot tidigare. Källa: World Gold Council – Central Bank Diversification Strategies)
Graferna ovan visar procentandelarna av centralbankernas valutareserver; i förhållande till föregående graf där guldet har ökat i rent tonnage har procentandelen förblivit densamma. (Källa: World Gold Council – Central Bank Diversification Strategies)
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Venezuelas militära aktivitet väcker frågor om en invasion av oljelandet Guyana

Guyana är det relativt sett mindre landet i Sydamerika som på några få år har gått från att vara relativt fattigt till att gå mot att bli ett av de rikare länderna i världen per capita. Landet ändrade reglerna för oljeprospektering och ganska snabbt hittades stora mängder olja utanför kusten. Vad vi läser så är landet hyggligt rikt även på en uppsjö andra råvaror, men ingenting har blivit i närheten så stort som den olja man nu producerar, där landet på ett fåtal år kommit upp i en oljeproduktion på 0,4 miljoner fat per dag.

Det stora grannlandet Venezuela har i jämförelse megastora råvarutillgångar, bland annat världens största oljereserver. Landet har dock inte lyckats få sin ekonomi att fungera.
Venezuela har dock sedan 1800-talet gjort anspråk på majoriteten av Guyana, det område som kallas Guayana Esequiba. Att Guyana hittade olja och blivit ett rikt land har väckt ilska i grannlandet. Det har pratats om att Venezuela kan komma att invadera Guyana.

Venezuela gör militära förflyttningar
Sedan några dagar tillbaka så har Venezuelas anspråk kommit i fokus då betydande förflyttningar av militär utrustning och personal i östra delen av landet vid gränsen mot Guyana har observerats. Grannlandet Brasilien uppges ha höjt beredskapen för sin militär.
Nyheter
Platinapriserna faller trots prognoser om utbudsunderskott

Trots upprepade prognoser om ett växande utbudsunderskott har platinapriset fallit 15 procent sedan början av 2023. Det har gjort att platina förväntas avsluta året med den sämsta utvecklingen på fem år.
Platina står i kontrast till guld som har stigit med 14 procent i år, tack vare stora köp av centralbanker som har kompenserat utflödet från guldstödda ETFer.
Den senaste kvartalsuppdateringen från World Platinum Investment Council (WPIC) har återigen lyft fram underskottsprognosen för 2023 gällande platina och förutspår ytterligare ett, men mindre, underskott för 2024. Trots detta har priserna på metallen vägrat att röra sig högre.
Rapporten ser ett underskott för den globala platinamarknaden på 1,071 miljoner troy ounce för i år, på grund av en total efterfrågetillväxt på 26 procent till 8,150 miljoner troy ounce på årsbasis och svagt utbud. Det beror på att både gruvdrift och återvinning förväntas ligga långt under nivåerna före covid i år och nästa år. Utbudet sjunker med 3 procent jämfört med föregående år till 7,079 miljoner troy ounce, enligt WPIC-rapporten.
Nyheter
Outokumpu vill bygga egna kärnkraftreaktorer vid sina stålverk

Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från produktionen av rostfritt stål med hjälp av små kärnkraftsreaktorer. Ett alternativ för detta är vid bolagets stålverk i Torneå, dvs precis vid den svenska gränsen.
Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från sin stålproduktion med hjälp av SMR-teknik (Small Modular Reactor, SMR), som är under utveckling. I detta skede är avsikten med förstudien att utreda genomförbarheten av småskalig kärnkraft av detta slag, och eventuella investeringsbeslut fattas först senare. Ett alternativ för placering av en SMR-reaktor skulle kunna vara området kring Outokumpus verksamheter i Torneå.
”En SMR-reaktor (engelska: small modular reactor) är en liten kärnreaktor med modulär konstruktion och i typiska fall med en eleffekt som inte överstiger 300 megawatt. En sådan reaktor kan i stort sett prefabriceras i moduler på en fabrik och transporteras till den aktuella platsen med land- eller till sjötransport. Tack vare prefabrikation går det att sänka byggkostnaderna och göra byggnadstiden kortare. Med en SMR kan man inte endast producera el, utan också fjärrvärme, väte och processvärme”, berättar Kristiina Tiilas, ansvarig för Outokumpus SMR-projekt.
Outokumpu anser att kärnkraft är det bästa alternativet för stabil utsläppsfri energi i industriell skala
Outokumpu, producenten av det rostfria stål som idag har lägst utsläpp i världen, påskyndar den gröna omställningen i stålindustrin genom sina åtgärder. Outokumpu skriver att företaget är den enda producenten av rostfritt stål som har antagit Science-Based Targets-initiativets klimatmål på 1,5°C. Att behålla och öka andelen koldioxidsnål el är viktigt för att nå företagets ambitiösa hållbarhetsmål.
”Outokumpu ligger i framkant när det gäller att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin. Därför är det ett naturligt steg för bolaget att utreda de möjligheter som nya tekniska lösningar som är under utveckling erbjuder bolaget att minska sina koldioxidutsläpp”, berättar Tony Lindström, energiansvarig på Outokumpu.
En förstudie kring tekniken för små modulära reaktorer har inletts. Inom ramen för den utreds bland annat de möjliga tekniska lösningarna, ekonomisk lönsamhet och konsekvenser för miljön. Utifrån förstudien bedömer bolaget huruvida det lönar sig att investera i SMR-teknik, och ett eventuellt investeringsbeslut fattas först efter detta.
Igår höll Outokumpu ett informationsmöte i Haparanda för att berätta om projektet.
-
Nyheter4 veckor sedan
Snart inleds den tredje guldcykeln
-
Nyheter4 veckor sedan
8 bra litium-aktier om man vill investera i batterimetallen
-
Nyheter4 veckor sedan
Priset på levande svin i Kina störtar
-
Nyheter4 veckor sedan
Priset på apelsinjuice såg sin största nedgång på sex veckor
-
Nyheter4 veckor sedan
Två grafer som visar att det finns tillräckligt med litium på marknaden
-
Nyheter3 veckor sedan
Diamantjättarnas insatser för att begränsa utbudet har fått stopp på prisfallen
-
Nyheter4 veckor sedan
Bra energiförutsättningar i Norden trots osäker omvärld
-
Nyheter2 veckor sedan
Christian Kopfer förklarar läget på oljemarknaden