Nyheter
Guld, råvara eller valuta?

Under de senaste tio åren har guldpriset stigit mer eller mindre konstant. En av effekterna av detta är att vi nu ser hur det dyker upp företag som köper guld och hur guldrushfester har ersatt förortens Tupparware-partyn, men också hur en helt ny kategori av människor köper guld som aldrig förr. Vi har också sett hur antalet ”gold bugs” som tidigare predikade ädelmetallernas förträfflighet i det tysta nu har fått en betydligt större uppmärksamhet.
Det finns ett antal fraser som oftast används av dem som anser att guld alltid kommer att öka i pris. Det är bland annat
- Guld har alltid haft ett värde
- Under kristider kommer guld alltid att behålla sitt värde
- Alla investerare bör ha ett innehav av guld som en hedge
Till grund för alla dessa antaganden ligger att när domedagen väl kommer så kommer alla människor att vilja ha guld. Logiken fungerar dock inte alltid. För närvarande prissätts guld i förhållande till valuta, men om eller när domedagen väl kommer, vad kommer då guldet att vara värt? I en tid av kris där valutorna har förlorat ett betydande värde, kommer guld att värdas i förhållande till andra varor.
I dag är guldpriset cirka 1700 USD per troy ounce men om det uppstår en komplett kris som gör att valutorna tappar allt värde kommer värdet på guld att prissättas mot råvaror som sädesslag, industrimetaller, boskap, jordbruksmark etcetera.
Så varför köpa guld när du kan köpa dessa varor? I en tid av kris är det sannolikt att anta att folk kommer att ägna sig åt byteshandel och att de kommer att köpa de råvaror som är av störst betydelse för deras överlevnad för sitt guld. I dag kommer den största efterfrågan på guld från smyckesindustrin, en mycket konjunkturkänslig bransch som har en hög korrelation till aktiemarknaden. Det enda verkliga värdet guld har kommer från efterfrågan på smycken och ett fåtal industriella tillämpningar, det har föga verkligt värde.
De så kallade ”gold bugs” säger att guld inte har de risker som FIAT-valutorna har eftersom det inte finns någon regering som kan manipulera denna metall, något som är fallet med en valuta. Detta är delvis sant, värdet på guld bestäms inte av någon centralbank, utan det bestäms av marknaden. Människor kommer alltid att värdesätta mat och bostäder högre än en gul metall.
Genom denna logik kan inte priset på guld öka snabbare än priset på jordbruksmark, olja, naturgas, boskap, sädesslag och andra typer av reella varor. Dessa verkliga varor har en ständigt lika stor exponering till inflationen och upprätthåller en mycket oelastisk efterfrågekurva.
Det är därmed inte sagt att guldpriset inte kan komma att stiga till 10.000 USD per troy ounce i framtiden som vissa ”gold bugs” förutsäger. Det finns ett gammalt talesätt som lyder ”marknaden kan stanna irrationellt längre än du kan hålla dig solvent”. Varje rationell investerare som intresserar sig för guld bör emellertid bedöma den risk som de tar när de väljer att köpa ”världens säkraste valuta”.
Se Marc Faber diskutera huruvida guld är en valuta eller en råvara. Videoklippet är från mars 2011, och även om det är gammalt så anser vi att det är relevant.
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
Nyheter
Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter2 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet