Följ oss

Nyheter

Eurozonen i farozonen

Publicerat

den

Guldcentralen - Investera i guldÅr 2013 närmar sig sitt slut och det det är nu viktigare än någonsin tidigare att sammanfatta krisen hos Eurozonen för att få en överblick över problembilden. Situationen ter sig allt mer ohållbar och frågan är om bilden av ett ekonomiskt förenat Europa är realistisk på sikt. I den här artikeln (del 1) belyser vi krissituationen, och i del 2, som publiceras nästa månad, kommer vi att diskutera potentiella konsekvenser för guldet i anknytning till olika framtidsscenarion.

Karta över eurozonen - Europa

En karta över eurozonen

Lån bygger på ett förtroende att låntagaren kan betala tillbaka lånat belopp inom uppsatt tid och riskaspekten avspeglas vanligen i räntesatsen. Detta gäller emellertid inte riktigt för ECB:s räddningspaket, som måste vara snällt utformande för att Grekland ska ha en rimlig chans att hamna på fötter igen.

På natten till tisdagen 27:e november kunde ECB och IMF efter månader av ihärdigt överläggande komma överens om ett omfattande stödpaket till Grekland. Efter tre år med stapplande steg har en långsiktig lösning äntligen hittats för, lät det i pressen. Det paket som klubbades genom ger ett startlån på 34,4 miljarder euro, gratis ränta i tio år och möjlighet för den grekiska staten att köpa tillbaka stadsobligationer billigt. Målsättningen är att Grekland ska kunna minska skulden till 124% år 2020. I generella och grova termer brukar en skuldnivå över 90% av GDP betraktas som en problematisk skuld.

De attraktiva lånevillkoren kommer inte utan krav. För att Grekland ska få de billiga krediterna tvingas landet leva under tuffa ekonomiska tyglar där staten får begränsat manövreringsutrymme. Frågan alla ställer sig är om Grekland har vad som krävs för att genomföra dessa reformer, eller om landet kommer behöva gå sin väg och kapitaliseras på fria villkor med en ny valuta. En sådan ekonomisk omställning riskerar emellertid att utlösa en dominoeffekt av finansiell kollaps med en global recession som följd, där investerare går ur sina positioner och stoppar pengarna i säkra, tyska banker.

Tyskland har dock ingenting att vinna på att pengar flockas till tyska banker då eurozonen är huvudorsaken till Tysklands starka exportindustri. Avskaffas eurozonen drabbar den först och främst Tyskland och därför har också tyskarna varit drivande i frågan om att hålla ihop eurozonen. Hade det funnits ett smärtfritt sätt att bli kvitt Grekland hade detta alternativ genomförts för länge sedan.

Tyskland och Grekland i krisen

Situationen i dagens skuldkris kan nästan liknas vid den konstpaus som inträffar då tecknade figurer går ut för ett stup. ECB försöker förgäves att motverka den negativa gravitation som uppstått i en obalans mellan produktion och konsumtion, och det återstår att se om ECB och IMF klarar av att mjuklanda drabbade ekonomier utan kraschlandning.

En verklig möjlighet som sällan tas upp, är att länder frivilligt kan gå ur eurozonen, även om det inte är helt klart i EMU:s regelverk hur detta går till. Det är inte bara Grekland som funderar på att gå ur euron till följd av politisk och ekonomisk turbulens; Italien resonerar i samma banor och kan till skillnad från Grekland göra en relativt städad utgång, enligt tidigare premiärminister Silvio Berlusconi. En egen, svagare valuta skulle gynna landets konkurrenskraft och stimulera tillväxten. För Tyskland kommer ett sådant uttalande som en både oväntad och ovälkommen nyhet. Till skillnad från Grekland är Italien en central spelare inom den europeiska ekonomin med den tredje största GDP:n inom EU. Grekland får gärna vara offerlammet så länge eurozonen fortlever, men utan Italien är eurozonen allvarligt hotad – och det vore ödesdigert för eurons förtroende om eurozonen börjar ses som en hotellobby med en svängdörr.

Problemet med PIGS-länderna bör egentligen inte beskrivas som en ekonomisk kris, utan snarare en brist på ekonomi överhuvudtaget. När ett land levt över sina tillgångar över en längre tid, anpassas samhället till en ny standard. Detta skapar en ond cirkel där ytterligare lånekapital krävs för att upprätthålla det samhällsklimat som uppstått till följd av denna överkonsumtion, där billiga krediter är en förutsättning för ekonomins fortlevnad. Att vända den här trenden kräver extraordinära sparåtgärder, en verklighet som dessa länder kan få svårt att anpassa sig till utan att gå in i allvarliga recessioner. Eurosamarbetet lever på en skör tråd.

I USA är det framförallt politikernas utmaning att lösa problemet med det fiskala stupet (fiscal cliff), vilket syftar till USAs budgetunderskott som kräver åtstramningar och höjda skatter för att gå ihop. USA har dock inget val än att fortsätta spendera i hög takt för att behålla tillväxten i landet, vilket gör att vi sannolikt kommer att få se ett ökat tempo i FED:s köp av stadsobligationer framöver för att undvika deflation och recession. Problemet är bara att landets nettoskuld fortsätter att växa, och skuldtaket höjs därefter.

Korrelation mellan guldpriset och USAs skuldtak

En intressant bild som visar på korrelationen mellan guldpriset och USA:s skuldtak. Källa: www.wealthson.com

I nästa artikel kommer vi att diskutera guldets roll i anknytning till ett antal olika utfall för eurons framtid, och hur priset påverkas av de olika scenarion som kan komma att uppstå.

[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Fortsätt läsa
Annons
3 Kommentarer

3 Comments

  1. Goldfinger

    12 december, 2012 vid 13:24

    Skrämmande att media inte tar upp sådant här på samma sätt som Guldcentralen gör. Vi som följer vad Guldcentralen skriver får en enorm uppsida här eftersom vi kan agera det kan inte allmänheten

  2. Electra

    30 december, 2012 vid 14:14

    Vad händer med del två i den här serien? Jag gillar Guldcentralens texter, enkla att förstå men dom behandlar viktiga saker

    • Redaktionen

      30 december, 2012 vid 15:45

      Del 2 kommmer nog om 1-2 veckor, Guldcentralens texter brukar komma med en månads mellanrum.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Chile vill öka antalet litiumprojekt i landet med 200 procent till år 2026

Publicerat

den

Litium-tillgångar hos Albemarle

För närvarande är det bara SQM och Albemarle som producerar litium i Chile, ett land som har betydande tillgångar. Bloomberg rapporterar att Chiles finansminister under lördagen berättade att landets regering hoppas att tre till fyra nya litiumprojekt ska vara igång vid 2026.

Chile har infört en modell för strategiska råvaror, där litium ingår, som går ut på att det statliga företaget Codelco förhandlar fram individuella avtal med externa företag som vill vara verksamma i landet. Målet är att hitta en balans där landet får ut ordentligt med värde samtidigt som villkoren fortfarande är attraktiva för externa företag.

För tillfället är USA:s finansminister Janet Yellen i Chile då USA vill öka sin närvaro i värdekedjan för råvaror, både inom USA och med länder som USA har frihandelsavtal med. Hon besökte även Albemarles litiumprojekt tillsammans med Mario Marcel, Chiles finansminister.

Fortsätt läsa

Nyheter

Upprörda känslor när Ghana godkänner import av 3500 ton kakao

Publicerat

den

Kakao i närbild

Ett brev från Ghana Cocoa Board (COCOBOD) som godkänner importen av kakaobönor har väckt uppståndelse i världens näst största kakaoproducerande land. I brevet daterat den 25 januari 2024 godkänner ledningen för COCOBOD Afrotropic Cocoa Processing Company import av totalt 3 500 ton kakaobönor från Elfenbenskusten och Nigeria.

Även om brevet inte anger orsakerna bakom importen, vände sig den ghanesiska befolkningen till sociala medier för att beklaga utvecklingen. Reaktioner påstod generellt en möjlig kollaps av kakaoproduktionen i Ghana, en sektor som anses vara ryggraden i den västafrikanska statens ekonomi.

På sociala medier förutspåddes att detta skulle leda till en möjlig kollap av kakaoproduktionen i Ghana, en sektor som anses vara ryggraden i den västafrikanska landets ekonomi. Vilket uppenbart är obegripligt med tanke på att priserna är rekordhöga och bristen stor.

Men enligt branschexperter är import av kakaobönor från andra länder ingenting nytt. En källa sa att Ghanas kakaoregulator i flera år har godkänt importen av vissa kvantiteter av varan för användning av kakaoförädlingsföretag. Det finns tolv kakaoförädlingsföretag verksamma i Ghana, med en sammanlagd installerad kapacitet på cirka 500 000 ton.

De inkluderar bland annat Barry Callebaut, Niche Cocoa, Cocoa Touton, Cargill, Chocomac, Olam, Afrotropic, WAMCO och CPC. Alla dessa förädlare har en klausul i sitt kakaoleveransavtal med COCOBOD som tillåter dem att importera kakaobönor med förhandsgodkännande.

COCOBOD-uttalande

Ett uttalande från COCOBODs Public Affairs-enhet betonade att utvecklingen var en branschpraxis. Det sa att detta förfarande ”har funnits i över 20 år för att tillåta fabriker att importera från andra länder, inklusive Elfenbenskusten, Togo, Nigeria och Ecuador.”

”Ghanas kakao är en premiumkakao, och som en del av kostnadshantering och operativ strategi blandar företag ofta premium Ghana kakao med kakaobönor från andra producerande länder som inte håller lika hög standard” förklarade Cocobod. ”Ingen konfektyr- eller chokladtillverkare i Europa, Japan eller USA har råd att tillverka produkter med 100 procent premiumkakao från Ghana och förbli i branschen”

Till exempel är vissa europeiska chokladtillverkare kända för att importera 100 procent halvfabrikat av premiumkakaoprodukter från Ghana blanda dem med liknande produkter från andra håll i sina fabriker för att uppnå vissa receptstandarder.

Fortsätt läsa

Nyheter

Mjölkpriset till Arlabönderna höjs i mars

Publicerat

den

Mjölk-splash

Från och med den 1 mars 2023 får bönderna inom Arla mer betalt för sin mjölk. Priset höjs med 11,1 öre både för konventionell och ekologisk mjölk. Det är den andra gången i år som Arla höjer mjölkpriset till bönderna.

Efter att ha lämnat priset oförändrat i februari, höjer nu Arla kilopriset med 11,1 öre för både konventionell och ekologisk mjölk. Det betyder att det så kallade a contopriset i mars blir 494,6 öre per kilo för konventionell mjölk och 561,6 öre per kilo för ekologisk.

De globala mjölvolymerna fortsätter att minska, men ökar i vissa regioner. Mjölkvolymerna inom EU väntas öka mot bakgrund av de förväntade säsongsökningarna under våren.

Marknadsöversikt

Invägd mjölkråvara: De globala mjölkvolymerna fortsätter att minska, men ökar i vissa delar av världen. Nedgången i EU och Storbritannien var större än väntat i november. Produktionen sjönk med 1,7 procent jämfört med samma månad förra året. I USA ökade invägningen i december med 0,6 procent, och på Nya Zeeland med 2,6 procent jämfört med i fjol.

Ost: Marknaden för hårdost är stabil. 

Mjölkpulver: Priserna på mjölkpulver går åt olika håll i olika delar av världen. På Nya Zeeland pekar trenden uppåt för både helmjölks- och skummjölkspulver, i takt med att volymerna minskar säsongsmässigt och El Niño börjar påverka betesmarkerna. I Europa har priserna däremot gått ner lite på senare tid, eftersom högsäsongen snart börjar.

Smör: Smörpriserna fortsätter att vara volatila. Ett mycket starkt resultat vid det senaste handelstillfället på Global Dairy Trade, GDT, gav Oceanien förstaplatsen med det dyraste smöret i världen.

Fortsätt läsa

Populära