Nyheter
Eurozonen i farozonen
År 2013 närmar sig sitt slut och det det är nu viktigare än någonsin tidigare att sammanfatta krisen hos Eurozonen för att få en överblick över problembilden. Situationen ter sig allt mer ohållbar och frågan är om bilden av ett ekonomiskt förenat Europa är realistisk på sikt. I den här artikeln (del 1) belyser vi krissituationen, och i del 2, som publiceras nästa månad, kommer vi att diskutera potentiella konsekvenser för guldet i anknytning till olika framtidsscenarion.
En karta över eurozonen
Lån bygger på ett förtroende att låntagaren kan betala tillbaka lånat belopp inom uppsatt tid och riskaspekten avspeglas vanligen i räntesatsen. Detta gäller emellertid inte riktigt för ECB:s räddningspaket, som måste vara snällt utformande för att Grekland ska ha en rimlig chans att hamna på fötter igen.
På natten till tisdagen 27:e november kunde ECB och IMF efter månader av ihärdigt överläggande komma överens om ett omfattande stödpaket till Grekland. Efter tre år med stapplande steg har en långsiktig lösning äntligen hittats för, lät det i pressen. Det paket som klubbades genom ger ett startlån på 34,4 miljarder euro, gratis ränta i tio år och möjlighet för den grekiska staten att köpa tillbaka stadsobligationer billigt. Målsättningen är att Grekland ska kunna minska skulden till 124% år 2020. I generella och grova termer brukar en skuldnivå över 90% av GDP betraktas som en problematisk skuld.
De attraktiva lånevillkoren kommer inte utan krav. För att Grekland ska få de billiga krediterna tvingas landet leva under tuffa ekonomiska tyglar där staten får begränsat manövreringsutrymme. Frågan alla ställer sig är om Grekland har vad som krävs för att genomföra dessa reformer, eller om landet kommer behöva gå sin väg och kapitaliseras på fria villkor med en ny valuta. En sådan ekonomisk omställning riskerar emellertid att utlösa en dominoeffekt av finansiell kollaps med en global recession som följd, där investerare går ur sina positioner och stoppar pengarna i säkra, tyska banker.
Tyskland har dock ingenting att vinna på att pengar flockas till tyska banker då eurozonen är huvudorsaken till Tysklands starka exportindustri. Avskaffas eurozonen drabbar den först och främst Tyskland och därför har också tyskarna varit drivande i frågan om att hålla ihop eurozonen. Hade det funnits ett smärtfritt sätt att bli kvitt Grekland hade detta alternativ genomförts för länge sedan.
Situationen i dagens skuldkris kan nästan liknas vid den konstpaus som inträffar då tecknade figurer går ut för ett stup. ECB försöker förgäves att motverka den negativa gravitation som uppstått i en obalans mellan produktion och konsumtion, och det återstår att se om ECB och IMF klarar av att mjuklanda drabbade ekonomier utan kraschlandning.
En verklig möjlighet som sällan tas upp, är att länder frivilligt kan gå ur eurozonen, även om det inte är helt klart i EMU:s regelverk hur detta går till. Det är inte bara Grekland som funderar på att gå ur euron till följd av politisk och ekonomisk turbulens; Italien resonerar i samma banor och kan till skillnad från Grekland göra en relativt städad utgång, enligt tidigare premiärminister Silvio Berlusconi. En egen, svagare valuta skulle gynna landets konkurrenskraft och stimulera tillväxten. För Tyskland kommer ett sådant uttalande som en både oväntad och ovälkommen nyhet. Till skillnad från Grekland är Italien en central spelare inom den europeiska ekonomin med den tredje största GDP:n inom EU. Grekland får gärna vara offerlammet så länge eurozonen fortlever, men utan Italien är eurozonen allvarligt hotad – och det vore ödesdigert för eurons förtroende om eurozonen börjar ses som en hotellobby med en svängdörr.
Problemet med PIGS-länderna bör egentligen inte beskrivas som en ekonomisk kris, utan snarare en brist på ekonomi överhuvudtaget. När ett land levt över sina tillgångar över en längre tid, anpassas samhället till en ny standard. Detta skapar en ond cirkel där ytterligare lånekapital krävs för att upprätthålla det samhällsklimat som uppstått till följd av denna överkonsumtion, där billiga krediter är en förutsättning för ekonomins fortlevnad. Att vända den här trenden kräver extraordinära sparåtgärder, en verklighet som dessa länder kan få svårt att anpassa sig till utan att gå in i allvarliga recessioner. Eurosamarbetet lever på en skör tråd.
I USA är det framförallt politikernas utmaning att lösa problemet med det fiskala stupet (fiscal cliff), vilket syftar till USAs budgetunderskott som kräver åtstramningar och höjda skatter för att gå ihop. USA har dock inget val än att fortsätta spendera i hög takt för att behålla tillväxten i landet, vilket gör att vi sannolikt kommer att få se ett ökat tempo i FED:s köp av stadsobligationer framöver för att undvika deflation och recession. Problemet är bara att landets nettoskuld fortsätter att växa, och skuldtaket höjs därefter.
En intressant bild som visar på korrelationen mellan guldpriset och USA:s skuldtak. Källa: www.wealthson.com
I nästa artikel kommer vi att diskutera guldets roll i anknytning till ett antal olika utfall för eurons framtid, och hur priset påverkas av de olika scenarion som kan komma att uppstå.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter4 veckor sedan
Stor uppsida i Lappland Guldprospekterings aktie enligt analys
-
Nyheter4 veckor sedan
Silverpriset släpar efter guldets utveckling, har mer uppsida
-
Nyheter3 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter2 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Analys3 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter2 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras