En stor del av råvaruhandeln i Sydamerika sker på Bovespa, aktiebörsen i São Paulo i Brasilien. Bovespa grundades redan den 23 augusti 1890 av Emilio Rangel Pestana under namnet ”Bolsa de Valores de São Paulo” (São Paulos aktiebörs). I dag är det fullständiga namnet på denna marknadsplats BM & F Bovespa, en förkortning på det fullständiga namnet Bolsa de Valores, Mercadorias & Futuros de São Paulo. Med ett sammanlagt marknadsvärde på över en biljon USD är Bovespa en av de största börserna i världen och där bedrivs handel i cirka 400 företags aktier, men också i ett antal olika råvaror.

Sedan maj 2008 bedrivs även handel i råvaror på Bolsa de Valores de São Paulo sedan de gick samman med Brazilian Mercantile and Futures Exchange (BM&F).

Bovespa har tidigt anammat tekniska innovationer

Sedan starten 1890 har Bovespa en lång historia av att tillhandahålla tjänster knutna till den brasilianska aktiemarknaden och ekonomin. Fram till 1960-talet var Bovespa och övriga börser i landet statsägda företag, tätt knutna till landets finansdepartement, som också utsåg mäklarna.

Efter reformeringen av det nationella brasilianska finanssystemet och aktiemarknaden som genomfördes under 1965/1966 kom de brasilianska börserna att anta en mer institutionell roll. 2007 omvandlades Bovespa till ett vinstdrivande företag.

Bovespa är i grunden självreglerande, men står under överinseende av Comissão de Valores Mobiliários (CVM), den brasilianska motsvarigheten till amerikanska SEC, brittiska FSA eller svenska FI.

Sedan 1960-talet har handeln på Bovespa ständigt utvecklats med hjälp av ny teknik. Börsen har alltid varit tidig att ta till sig nya tekniska innovationer, som införandet av datorbaserade system, mobiltelefoner och Internet. Ett exempel på detta är att Bovespa redan 1972 införde ett automatiserat realtidssystem för spridning av information i olika nätverk.

I slutet av 1970-talet införde Bovespa ett system för telefonhandel i Brasilien, ”Sistema Privado de Operações por Telefone” eller ”SPOT” (Private System of Telephone Trading), samtidigt som börsen utvecklade ett system för utbytbar förvaring av värdepapper och ett annat system som erbjöd mäklarfirmorna onlinetjänster.

Sedan 1990 genomförs all handel på Bovespa genom Sistema de Negociação electronica, CATS (Computer Assisted Trading System), som initialt drevs parallellt med det traditionella open outcry-systemet, vilket i Brasilien kallas för ”Pregão Viva Voz”. I dag sker emellertid all handel på Bovespa elektroniskt.

1997 lanserade Bovespa framgångsrikt ett helt nytt system för elektronisk handel, det så kallade Mega Bolsa (Bolsa betyder börs på både spanska och portugisiska). Mega Bolsa gjorde det möjligt för Bovespa att öka den totala volymen information som kunde bearbetas vilket gav börsen möjlighet att öka sin marknadsandel. I syfte att öka tillgängligheten till aktiemarknaderna introducerade Bovespa år 1999 ”Home Broker”, ett internetbaserat handelssystem som gjorde det möjligt för att enskilda investerare att handla aktier genom att exekvera köp- och säljorder på nätet via sina mäklare. Bovespa var således en föregångare även på detta område.

Nya listor ökade intresset från bolagens sida

År 2000 skapade Bovespa tre nya sektioner på börslistan, Novo Mercado (Nya Marknaden), Level 1 och Level 2 Corporate Governance Standards, vilket gjorde det möjligt för företag att frivilligt ansluta sig till en mer krävande grad av styrning och hårdare regler på efterlevnad. De nya listorna förde emellertid en ganska obetydlig tillvaro fram till 2004 då en rad statliga och kommunala företag började listas på Novo Mercado när dessa såldes ut och behövde stärka sina balansräkningar.

Den senaste tidens framgångar för den brasilianska aktiemarknaden tillskrivs den ökade trovärdigheten som blev en följd av de strängare regler som Novo Mercado förde med sig. Under 2007 var det bara i USA och i Kina som det listades fler företag. Detta har också bidragit till framväxten av en väl fungerande private equity-industri, en blomstrande marknad för de företag som arbetar med kapitalförvaltning och en växande bankindustri.

En annan positiv bieffekt av en blomstrande aktiemarknad har varit att den har bidragit med en i det närmaste oändlig tillgång på riskkapital vilket gjort det möjligt för brasilianska företag att expandera. Företag som Vale, Embraer, Gerdau, Brazil Foods, Marfrig Alimentos och JBS har alla förvärvat verksamheter och företag utanför Brasiliens gränser med hjälp av det kapital som dessa emissioner inbringat. Attraktiva värderingar på den brasilianska aktiemarknaden har också lett till att flera internationella företag valt att lista sina dotterbolag på Bovespa. Ett av de mer lysande exemplen är Banco Santander Brasil, dotterbolag till den spanska banken Banco Santander.

Samarbete med andra börser skapar ökad räckvidden i handeln

I maj 2008 meddelade Bovespa Holding, det bolag som driver börsverksamheten, att det hade för avsikt att genomföra en sammanslagning mellan São Paulo-börsen (Bovespa) och den brasilianska Mercantile och Futures Exchange (BM & F).

Redan tidigare under 2008 hade Bovespa Holding genomfört ett ägarbyte med Chicagobaserade CME Group som bland annat driver NYMEX och Chicago Mercantile Exchange. De båda företagen kom därigenom att äga fem procent i varandra. En ytterligare effekt av detta var att det skapades ett elektroniskt ordersystem som styrde handeln mellan de olika börserna vilket ökade likviditen ytterligare.

Öppettider

Bovespa har en förhandel som sträcker sig mellan 09:45 am till 10:00 am, som sedan följs av ett öppethållande som sträcker sig från 10:00 am till 5:00 pm. Efter börsens stängning förekommer efterhandel mellan 5:30 pm till 7:00 pm.

Råvaruhandeln

I dag handlas ett antal olika råvaror på Bovespa. Terminshandeln omfattar, precis som hos Chicago Mercantile Exchange, inte bara råvaror utan även index, valutor och räntor.

• Ibovespa (index)
• USD/BRL, US-dollar mot brasilianska real
• FRC (en typ av forward rate agreement)
• Kaffe
• Live Stock
• Etanol
• Majs
• Sojabönor
• S&P500 (index)

Spothandel

Det förekommer även spothandel i guld och den amerikanska dollarn mot brasilianska real.

Video