Nyheter
Argentina styr priset på sojabönor

Sojabönsmarknaden 2018 har varit en period där typiska utbuds- och efterfrågekoncept och väderförhållandena spelat en betydligt mindre roll för priset för oljeväxter. Nu är det Argentina som styr priset på sojabönor på mer än ett sätt. Processorer krossar de råa sojabönorna i två produkter som konsumenter runt om i världen behöver dagligen. Sojabönolja är en matolja som är mycket populär i Asien. Oljan är också en ingrediens i många livsmedelsprodukter, allt från salladsdressing till majonnäs. Sojamjöl är en stabil och väsentlig ingrediens i produktionen av djurfoder som ges till kor, svin, kycklingar och kalkoner.
USA är världens ledande producent och exportör av sojabönor, men Brasilien och Argentina växer och exporterar betydande mängder oljeväxtfrön. Tillsammans konkurrerar produktionen från de två sydamerikanska länderna med mängden sojabönor som växer på den bördiga amerikanska slätten under ett skördeår. Skörden 2018 i USA är klar och lagren har ökat på grund av handelskonflikten mellan USA och Kina. Tvisten har eskalerat sedan senvåren och det finns faktorer på horisonten som kan eskalera den till ett fullskaligt handelskrig mellan länderna som har världens högsta BNP. Detta gör att terminsmarknaden kan komma att uppleva ökad volatilitet.
Handelsfrågor pressar priset på sojabönor
När USA införde tullar på kinesiska varor tidigare i år, och Kina svarade, sjönk priset på sojabönor. Tariffer och subventioner tenderar att snedvrida råvarupriserna eftersom de skapar överutbudsbetingelser i vissa delar av världen och underskott i andra. Kinas vedergällning drabbar nu de amerikanska bönodlarna. Under de senaste åren har Kina vanligen köpt en fjärdedel av USAs årlig skörd av sojabönor. Handelskonflikten ledde till att kineserna avbröt alla inköp av oljeväxtfrön från USA 2018 och 2019. Jordbrukarna i USA planterade mer sojabönor än majs under år 2018, eftersom ekonomin gynnade oljeväxtfrön.
När Kina avbröt sina oljeväxtköp för 2018 och 2019 befann sig bönderna i en situation där en av fjärdedel av produktion inte hade en köpare. Svaghet på marknaden för sojabönor har hållit priset på en nivå under 9 dollar per bushel under de senaste månaderna.
Nu vänder sig Kina istället till andra leverantörer. Världens mest folkrika nation avbröt sina sojabönköp från USA, men det betyder inte att deras behov av oljeväxten är lägre än tidigare. Kina vände sig därför till Brasilien och Argentina för att fylla tomrummet när det gäller efterfrågan på sojabönor. Samtidigt resulterade det senaste valet i Brasilien i att landet fick en ny ledare i form av Jair Bolsonaro. Han är en mycket affärsvänlig kandidat som vann valet på en anti-korruptionskampanj.
Ett eko av Trump
Under kampanjen var Bolsonaro ett eko av USA:s president Donald Trump när det gäller Kinas handelspraxis. Han varnade för att Kina inte bara köpte brasilianska produkter, men att deras investeringar gjorde att delar av Brasiliens ekonomi hamnat i Kinas händer. Bolsonaro sa, ”Kina köper Brasilien”. Som en följd av detta sker sannolikt en större del av köpen av sojabönor från Argentina.
Prisutvecklingen på sojabönor sedan mitten av september har återspeglat optimismen att ledarna för de nationer som är involverade i handelskrisen ska lösa den. Dessa måste nu komma fram till ett avtal som undviker ett långvarigt handelskrig. Handelskonflikten har drabbat sojabönsmarknaden hårt, så en upplösning skulle sannolikt leda till en betydande prisåterhämtning om kinesiska köpare började köpa amerikanska oljeväxter än en gång.
Det kommande mötet i Argentina
Det kommande mötet i Argentina kommer att vara en viktig faktor för att bestämma vägen för det minsta motståndet för priset på sojabönor. En överenskommelse skulle sannolikt lyfta priserna en bra bit över dagens prisnivåer. En besvikelse och en eskalering av tvisten skulle kunna driva priset till nya bottnar.
Samtidigt spelar vädret alltid en betydande roll i prisriktningen för sojabönor. En torka eller någon annan väderrelaterad händelse kan orsaka prisvolatilitet under de kommande veckorna och månaderna. Sojabönsmarknaden fungerar som en barometer för handel mellan USA och Kina och vädret i Brasilien och Argentina dessa dagar. Kombinationen av problem kan skapa flyktiga förhållanden under de kommande dagarna och veckorna.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter4 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter4 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Analys4 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter2 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Analys3 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter2 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering