Följ oss

Nyheter

Problem i paradiset

Publicerat

den

Friska apelsiner uppskurna

Friska apelsiner uppskurnaEn citrussjukdom utan botemedel härjar nu i den amerikanska delstaten Florida som är en av världens största producenter av citrusfrukter, främst apelsiner som utgör grunden till frozen concentrated orange juice. Floridas citrusodlare brottas just nu med det allvarligaste hotet de någonsin stått inför, en bakteriell sjukdom utan botemedel som har smittat samtliga de 31 länen i vilka det odlas apelsiner och citroner.

Sjukdomen som kallas för Citrus Greening, Huanglongbing, HLB och Gula drakens sjuka, upptäcktes första gången i Florida 2005, men årets förluster på apelsinskörden är de i särklass mest omfattande. Bakterierna får frukterna att bli bittra och lossna från träden innan dess att de är mogna. Sjukdomen påverkar alla typer av citrusfrukter, men har hittills varit mest förödande för apelsiner som är den mest odlade grödan.

USDA nedgraderar skörden för femte månaden i rad

Nu har Floridas apelsinskörd påverkats i en så pass stor utsträckning att det amerikanska jordbruksdepartementet, USDA, för femte månaden i rad har nedgraderat sina prognoser för årets produktion. Det är en ganska extraordinär händelse, men det finns skäl att anta att USDA kommer fortsätta nedgradera sina prognoser ytterligare, eftersom skörden ännu så länge är långt från färdig och redan spås den komma in minst tio procent lägre än de ursprungliga prognoserna.

Federalt stöd till forskningen

Citrusodlingen blev synonym med Florida när apelsinjuice blev en stapelvara som återfanns på nästan vartenda amerikanskt frukostbord. De skador som denna citrussjukdom redan lett till har gjort myndigheterna oroade, varför mer än 11 miljoner dollar av federala medel avsatts i syfte att hjälpa forskarna att finna ett botemedel. Utan en sådant kan sjukdomen slå ut hela citrusindustrin i Florida.

Sjukdomen migrerar från de södra till de norra delarna av Florida och har nu även börjat få fotfäste utanför delstatens gränser, något som oroar både apelsinjuiceprocessorer, investerare, odlare och lagstiftare. Näst Brasilien är Florida världens största producent av apelsinjuice som omsätter p miljarder dollar och sysselsätter fler än 75 000 personer. Citrusodlarna är ett hårt prövat släkte, under åren har de prövats av svamp, röta, frost och fler orkaner än någon kan hålla reda på, men citrus greening har fått fler än en odlare att upphöra med sin verksamhet.

Apelsinproduktion i världen

Med en andel om 13,8 procent av den globala apelsinproduktionen är USA, i första hand Florida, världens näst största producent av apelsiner.

Sprids av insekter

Sjukdomen, som kan ligga vilande i två till fem år, sprids av den asiatiska citrus psylliden, en insekt som inte är större än ett knappnålshuvud. Insekten lever av citrusträden och lämnar efter sig bakterier som gradvis gör att träden svälter ut då de inte får tillräckligt med näring. Psylliden flyger från träd till träd och lämnar efter sig ett spår av infektionen.

Hittills har citrusodlarna och forskare till en kostnad av miljontals dollar försökt att samordna sina insatser för att bekämpa denna sjukdom, men utan framgång. Sjukdomens framfart har förvärrats under det senaste årets ovanliga klimatcykel som bland annat omfattade en mycket torr vinter.

Ett dödshot mot citrusodlingen

Flera citrusodlare hävdar att citrus greening är det allvarligaste problemet de ställts inför genom tiderna. Redan till dags dato har sjukdomen belastat den hårt drabbade citrusindustrin med förluster och ökade kostnader. Då citrusodlandet under de senaste femton åren redan varit på tillbakagående är det allvarligt. I en rapport som publicerades 2012 av University of Floridas agrikulturella avdelning konstaterade forskarna att mellan åren 2006 och 2012 har citrus greening kostat Floridas ekonomi 4,5 miljarder dollar och fler än 8 000 arbetstillfällen.

Vissa apelsinförpackningsföretag och flera små och medelstora odlare har sålt sina fruktträdgårdar, låtit rasera dem och sålt marken till fastighetsutvecklare eller har helt enkelt övergivit dem eftersom de inte längre ser en framtid i citrusindustrin.

Andra har skjutit på att plantera om och förnya sina träd eftersom det tar fem år för en citrusplanta att mogna. De väljer istället att avvakta och hoppas på att ett botemedel hittas.

Många fler, inklusive de största odlarna, gör vad de kan för att överleva och hoppas att de skall kunna hålla näsan över vattenytan tillräckligt länge för att kunna räddas av att forskarna hittar ett botemedel.

Apelsiner drabbade av Citrus Greening

Bilden ovan visar hur pass hårt citrus greening har slagit mot apelsinodlingen i Florida, samtliga län där det sker odling av apelsiner har drabbats av sjukdomen. Värre är att pesten nu sprids till resten av de delstater i vilka det odlas apelsiner och andra sorters citrusfrukter. Förutom Florida är Kalifornien, Louisiana. South Carolina, Georgia och Texas citrusindustri drabbad.

Vad som emellertid inte varit lika känt är att även Brasilien, Kuba, Belize och de södra delarna av Mexiko är drabbade av denna sjukdom.

Stater i risk att drabbas av citrus greening

Citrus greening upptäcktes i Brasilien 2004, alltså ett år innan dess att det första fallet rapporterades i Florida, men sjukdomen tros ha förekommit i över ett århundrande i Asien.

Bakterien har visat sig vara svår att kategorisera och kartlägga, men går under namnet Candidatus Liberibacter. Att den heter Candidatus visar att den ännu så länge inte är tillräckligt definierad av forskarna, men de tror att det globalt sett rör sig om tre olika varianter av bakterien, Candidatus L. asiaticus i Florida, Candidatus L. africanus i Afrika och den nyligen beskrivna Candidatus L. americanus från Brasilien.

Olika sorters angrepp

De olika bakterierna behöver olika typer av förutsättningar för att överleva och skada värdplantorna, africanus utvecklas bäst under kalla förhållanden medan asiaticus förekommer i både varm och kall temperatur. Americanus däremot behöver värme för att kunna utvecklas. Citrus greening angriper samtliga citrusarter och hybrider vilket gör att de infekterade trädens blad drabbas och gulnar och utvecklar oregelbundna fläckar. Infekterade träd kan också visa brist på framförallt zink och mangan. Plantan blir sedan tunn med skeva frukter som innehåller aborterade frön och en juice av oacceptabel låg kvalité.

Apelsin angripen av Citrus GreeningCitrus greening sprids genom olika typer av insekter beroende på vilken variant av sjukdomen det är frågan om. Diaphorina citri sprider sjukdomen i Asien, i USA och i Brasilien medan den afrikanska formen av bakterien överförs från en annan psyllid, Trioza erytreae. Dessa insekter kan bidra till att sprida sjukdomen hela sin livstid.

Symtomatiska träd kan identifieras av utbildade personer. Även olika laboratorieförfaranden finns för att upptäcka spridningen. Problemet är att citrus greening kan ligga latent under väldigt lång tid varför det är svårt att upptäcka sjukdomens spridning i god tid. En ojämn fördelning av bakterierna kräver upprepade provtagningar från ett träd – speciellt träd som används för förökning av plantskoleträd.

Citrus greening utgör en begränsande faktor för citrusindustrin eftersom det är önskvärt att de träd som har smittats av sjukdomen utrotas, och ett absolut måste för stater som Texas, Arizona och Kalifornien. Strategier för tidig och förbättrad produktion av frukt måste utforskas för att motverka effekterna av denna lilla bakterie som hotar hela citrusindustrin. Citrus greening har emellertid visat sig vara ett betydligt svårare hot än andra sjukdomar som till exempel tristeza virus och bakteriell kräfta. Inte heller den asiatiska varianten av citrus greening som upptäcktes för 60 år sedan i Brasilien har visat sig vara ett lika stort problem.

Sjukdomen sprider sig

Utanför Florida, har citrus greening hittats i Louisiana, Georgia och South Carolina, men också i länder som Belize, Jamaica, Mexiko och Kuba. Citrus greening har tillsammans med orkaner och en nedgång i den amerikanska ekonomin resulterat i att det i dag odlas citrus på 100 000 färre tunnland än vad det gjordes för tio år sedan.

Citrus greening är ett utmärkt exempel på hur ett oavsiktlig, men olagligt, växtinförande i ett land kan leda till att grödor för flera miljarder dollar förloras, det skapas arbetslöshet och ekonomiska påfrestningar för många familjer.

Hopp för apelsinerna

Det finns emellertid också goda nyheter för den hårt drabbade citrusnäringen. Coca-Cola Company har meddelat att företaget har för avsikt att plantera 25 000 hektar med nya apelsinodlingar. Bolaget äger dessutom juicemärkena Minute Maid och Simply som kommer att köpa frukt från två odlare i Florida – en lokal och det andra ett brasilianskt företag som har investerat i delstaten. Att en så pass dominerande aktör på dryckesmarknaden ökar sina insatser för att apelsinjuicen skall fortsätta ha en framtid i Florida är ett moraliskt uppsving för hela industrin och ett tecken på att det går att hitta ett botemedel.

Frivillig skatt

Medvetna om de potentiella konsekvenserna, har Floridas tusentals odlare agerat kraftfullt för att begränsa sjukdomens spridning. De har bland annat spenderat mer än 60 miljoner USD under sex år i syfte att skapa en forskningsstiftelse som försöker utplåna citrus greening. Dessa pengar kommer i första hand från en självpåtagen skatt som citrusodlarna belagt sig med. Federala Department of Agriculture har emellertid också skjutit till betydande summor i syfte att hitta ett botemedel. Under föregående månad godkände Floridalegislaturen att 8 miljoner USD avsattes till att forska kring citrus greening, en summa som är något av ett rekord.

I den amerikanska kongressen drivs just nu ett lagförslag om att inrätta en forskningsfond som skall betala för studierna kring hur citrus greening kan bekämpas. Enligt lagförslaget skall denna fond finansieras genom en tull på apelsinjuice som importeras till USA. Även i Texas och Kalifornien har citrusindustrin insett allvaret och deltar i kampen för att påskynda forskningen.

30 till 40 procents bortfall

De flesta odlarna är överens om att det kommer ta mellan tre till fem år innan en lösning har hittats – i bästa fall. Under tiden befinner de sig vid en punkt när de måste vara på topp hela tiden, samtidigt som de riskerar att förlora mellan 30 och 40 procent av den årliga produktionen.

I dag arbetar forskare på flera spår, till exempel vill de hindra insektens reproduktiva cykel eller dess förmåga att överföra sjukdomen, men det pågår även forskning i syfte att utveckla resistenta träd som är immuna mot citrus greening. Det kostar emellertid på, i Florida har odlarna fått lära sig att sköta sina träd på ett helt nytt sätt, något som har gjort att de fördubblat sina kostnader under det senaste decenniet.

I dag drivs citrusträden upp i växthus innan de planteras ut. Därefter besprutas fruktlundarna med en kraftfull cocktail av näringsämnen men de får också fler doser insektsmedel än tidigare, allt i syfte att bromsa sjukdomens utveckling. Tidigare försökte många odlare att rasera tunnland planterade med fullvuxna fruktbärande träd i hopp om att utrota sjukdomen. Dessa försök misslyckades emellertid eftersom psyllids bara flög över från närliggande odlingar som var antingen övergivna eller inte följde samma kostsamma regim av gödsel och insektsmedel.

Vi har tidigare skrivit om att en svamp kallad royas, eller kaffebladsrost, påverkar kaffeskörden. Missväxt, skadedjur och klimatförändringar är faktorer som alla har en stor påverkan på priset på de grödor som handlas på råvarubörserna. Just handeln i frusen apelsinjuice betraktas ofta som ett sätt att agera på de olika typer av utbudsstörningar som dessa faktorer kan komma att skapa. Kan apelsinjuice bli en bristvara i framtiden? Risken finns, i alla fall om inte tillräckligt med resurser läggs på att finna ett botemedel mot denna sjukdom.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

LKAB redovisar hittills största ökningen av mineraltillgångar

Publicerat

den

Geolog Alexander Coope vid prospekteringsborrigg utanför Gällivare.

LKAB har efter prospektering under 2023 ökat den totala mängden mineralreserver och mineraltillgångar till 5,7 miljarder ton. Jämfört med 2022 har mineraltillgångarna ökat med 43 procent.

Per Geijer-fyndigheten i Kiruna närmar sig nu 1 miljard ton av de totala mineraltillgångarna, inklusive 1,7 miljoner ton in situ REE-oxider, vilket gör den till den största fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller som har rapporterats i Europa.

I slutet av 2023 hade LKAB identifierat mineralreserver på mer än 1,1 miljarder ton och mineraltillgångar på cirka 4,6 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna (inklusive Per Geijer). Sedan starten 1890 har LKAB brutit totalt cirka 2 miljarder ton. Utöver järnmalm innehåller alla LKAB:s malmer mineral från vilka de kritiska materialen fosfor och sällsynta jordartsmetaller kan utvinnas.

– Dessa betydande mineraltillgångar speglar LKAB:s starka prospekteringsarbete de senaste åren. Potentialen är stor för att garantera Sveriges järnmalmsförsörjning, liksom fosfor och sällsynta jordartsmetaller, under många decennier framöver, säger Ian Cope, områdeschef för prospektering på LKAB.

– Tillgången till kritiska råvaror kommer att vara avgörande för den gröna omställningen. Europa saknar idag brytning av sällsynta jordartsmetaller samtidigt som efterfrågan ökar i takt med elektrifieringen av våra samhällen. Här kan LKAB på allvar vara med och bidra samtidigt som det ökar självförsörjningen av kritiska mineral inom EU. Det är dock beroende av effektiva tillståndsprocesser och även att järnvägens kapacitet utökas för att säkra våra intäkter för de investeringar som behövs, och för att kunna leverera produkterna till våra kunder, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.

Mineralreserverna av järnmalm i Kiruna har minskat i takt med gruvproduktionen, medan mineralreserverna vid Malmbergetsgruvan totalt sett har ökat med 11 procent på grund av en uppgradering av befintliga resurser. Mineralreserverna i Leveäniemigruvan i Svappavaara har minskat med cirka 6 procent till 91 miljoner ton. Mineraltillgångarna i Kiruna har ökat marginellt till 815 miljoner ton, medan Malmbergets gruva rapporterar en betydande ökning med 49 procent till nästan 1,8 miljarder ton. I Svappavaara har mineraltillgångarna vid Gruvberget mer än fördubblats till 836 miljoner ton.

Prospektering vid Per Geijer har fortsatt att öka mineraltillgångarna, nu till 956 miljoner ton järnmalm och fosfor. Samma ökade tonnage innehåller också en antagen mineraltillgång av sällsynta jordartsmetalloxider, i kvaliteter som är mycket rikare än de som finns i LKAB:s andra fyndigheter.

Fakta om mineraltillgångar och mineralreserver

Som mineraltillgångar klassas fyndigheter där prospektering bevisat förekomst och halt, men där det ännu inte gjorts en djupare teknisk och ekonomisk analys. När en sådan gjorts kan en fyndighet klassas upp till mineralreserv, om den bedöms som brytvärd.

Mineraltillgångar och mineralreserver utgör grunden för ett gruvbolags verksamhet och kräver lyckosam och kontinuerlig prospektering. LKAB rapporterar sina mineraltillgångar och mineralreserver i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2021.

Fakta om LKAB:s planerade utvinning av kritiska mineral

LKAB har som mål att öka resurseffektivitet och värdeskapande genom att producera kritiska råmaterial från det som idag är gruvavfall. EU klassificerar råmaterial som kritiska på grund av högt importberoende och stor betydelse för vår ekonomi och den gröna transformationen; här ingår fosfor och sällsynta jordartselement som finns i LKAB:s malmer. Fosfor används primärt för produktion av mineralgödsel vilket idag möjliggör hälften av världens matproduktion, men har även andra användningsområden som livsmedel, foder och batterier. Europa är importberoende till 90 procent, Kina, Marocko och Ryssland är stora producenter. Sällsynta jordartsmetaller används framförallt i permanentmagneter i motorer för elbilar och generatorer för vindkraftverk. Kina dominerar värdekedjan för sällsynta jordartsmetaller, Europa har ingen utvinning alls och blygsam förädling.

Pan-European Reserves & Resources Reporting Committee (PERC) Reporting Standard

LKAB sammanställer årligen sina mineraltillgångar och mineralreserver. LKAB:s redovisningsmetod följer PERC Reporting Standard 2021 som syftar till en balanserad bedömning av värdet av LKAB:s gruvor och fyndigheter. 2021 års upplaga av PERC Reporting Standard är anpassad till november 2019-versionen av CRIRSCO International Reporting Template (Committee for Mineral Reserves International Reporting Standards). Denna rapport omfattar rapporteringsperioden från 1 januari 2023 till 31 december 2023.

Mineralresursuppskattningarna gjordes under överinseende av Howard Baker FAusIMM(CP), verkställande direktör och resursgeolog, Baker Geological Services Ltd (BGS) som är en ”Competent Person” enligt definitionen i PERC Reporting Standard 2021. Howard Baker har granskat och godkände den vetenskapliga och tekniska informationen i denna rapport och har bekräftat att: ”Vid den offentliga rapportens ikraftträdandedatum innehåller den offentliga rapporten all vetenskaplig och teknisk information som krävs för att publiceras för att göra den offentliga rapporten icke vilseledande”.

Uppskattningarna av mineralreserverna gjordes under överinseende av Tim McGurk CEng FIMMM (QMR), Corporate Consultant (Mining Engineering) med SRK Consulting (UK) Ltd som är en ”Competent Person” enligt definitionen i PERC Reporting Standard 2021. Tim McGurk har granskat och godkänt den vetenskapliga och tekniska informationen i detta pressmeddelande och har bekräftat att: ”Vid den offentliga rapportens ikraftträdandedatum innehåller den offentliga rapporten all vetenskaplig och teknisk information som krävs för att publiceras för att göra den offentliga rapporten icke vilseledande”.

Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB vill pausa persontrafiken för att tömma lagret med järnmalm

Publicerat

den

LKABs tåg på malmbanan

Det senaste halvårets två urspårningar på malmbanan har lämnat LKAB med stora lager järnmalm. Företaget vill bland annat se att persontrafiken på malmbanan kan pausas för att lagret med järnmalm, motsvarande 600 fullastade tåg, kan tömmas. LKAB:s presschef Anders Lindberg förstår att det kan påverka besöksnäringen och vill att en sträckan på sikt blir tvåspårig.

Fortsätt läsa

Nyheter

Lundin Mining får köprekommendation av BMO

Publicerat

den

Lundin Mining får en höjd rekommendation av BMO, som höjer till outperform från tidigare market perform. Riktkursen för aktien är 16 kanadensiska dollar, motsvarande 125 kronor, vilket kan jämföras med att aktien stängde på 103,40 kronor igår.

Lundin Mining-aktien är upp 74,6 procent på ett års sikt och 17,0 % på tre års sikt. Men det har varit en resa, hösten 2022 var aktien nere på riktigt låga nivåer.

Graf över Lundin Minings aktiekurs under de tre senaste åren.
Fortsätt läsa

Populära