Följ oss

Nyheter

Problem i paradiset

Publicerat

den

Friska apelsiner uppskurna

Friska apelsiner uppskurnaEn citrussjukdom utan botemedel härjar nu i den amerikanska delstaten Florida som är en av världens största producenter av citrusfrukter, främst apelsiner som utgör grunden till frozen concentrated orange juice. Floridas citrusodlare brottas just nu med det allvarligaste hotet de någonsin stått inför, en bakteriell sjukdom utan botemedel som har smittat samtliga de 31 länen i vilka det odlas apelsiner och citroner.

Sjukdomen som kallas för Citrus Greening, Huanglongbing, HLB och Gula drakens sjuka, upptäcktes första gången i Florida 2005, men årets förluster på apelsinskörden är de i särklass mest omfattande. Bakterierna får frukterna att bli bittra och lossna från träden innan dess att de är mogna. Sjukdomen påverkar alla typer av citrusfrukter, men har hittills varit mest förödande för apelsiner som är den mest odlade grödan.

USDA nedgraderar skörden för femte månaden i rad

Nu har Floridas apelsinskörd påverkats i en så pass stor utsträckning att det amerikanska jordbruksdepartementet, USDA, för femte månaden i rad har nedgraderat sina prognoser för årets produktion. Det är en ganska extraordinär händelse, men det finns skäl att anta att USDA kommer fortsätta nedgradera sina prognoser ytterligare, eftersom skörden ännu så länge är långt från färdig och redan spås den komma in minst tio procent lägre än de ursprungliga prognoserna.

Federalt stöd till forskningen

Citrusodlingen blev synonym med Florida när apelsinjuice blev en stapelvara som återfanns på nästan vartenda amerikanskt frukostbord. De skador som denna citrussjukdom redan lett till har gjort myndigheterna oroade, varför mer än 11 miljoner dollar av federala medel avsatts i syfte att hjälpa forskarna att finna ett botemedel. Utan en sådant kan sjukdomen slå ut hela citrusindustrin i Florida.

Sjukdomen migrerar från de södra till de norra delarna av Florida och har nu även börjat få fotfäste utanför delstatens gränser, något som oroar både apelsinjuiceprocessorer, investerare, odlare och lagstiftare. Näst Brasilien är Florida världens största producent av apelsinjuice som omsätter p miljarder dollar och sysselsätter fler än 75 000 personer. Citrusodlarna är ett hårt prövat släkte, under åren har de prövats av svamp, röta, frost och fler orkaner än någon kan hålla reda på, men citrus greening har fått fler än en odlare att upphöra med sin verksamhet.

Apelsinproduktion i världen

Med en andel om 13,8 procent av den globala apelsinproduktionen är USA, i första hand Florida, världens näst största producent av apelsiner.

Sprids av insekter

Sjukdomen, som kan ligga vilande i två till fem år, sprids av den asiatiska citrus psylliden, en insekt som inte är större än ett knappnålshuvud. Insekten lever av citrusträden och lämnar efter sig bakterier som gradvis gör att träden svälter ut då de inte får tillräckligt med näring. Psylliden flyger från träd till träd och lämnar efter sig ett spår av infektionen.

Hittills har citrusodlarna och forskare till en kostnad av miljontals dollar försökt att samordna sina insatser för att bekämpa denna sjukdom, men utan framgång. Sjukdomens framfart har förvärrats under det senaste årets ovanliga klimatcykel som bland annat omfattade en mycket torr vinter.

Ett dödshot mot citrusodlingen

Flera citrusodlare hävdar att citrus greening är det allvarligaste problemet de ställts inför genom tiderna. Redan till dags dato har sjukdomen belastat den hårt drabbade citrusindustrin med förluster och ökade kostnader. Då citrusodlandet under de senaste femton åren redan varit på tillbakagående är det allvarligt. I en rapport som publicerades 2012 av University of Floridas agrikulturella avdelning konstaterade forskarna att mellan åren 2006 och 2012 har citrus greening kostat Floridas ekonomi 4,5 miljarder dollar och fler än 8 000 arbetstillfällen.

Vissa apelsinförpackningsföretag och flera små och medelstora odlare har sålt sina fruktträdgårdar, låtit rasera dem och sålt marken till fastighetsutvecklare eller har helt enkelt övergivit dem eftersom de inte längre ser en framtid i citrusindustrin.

Andra har skjutit på att plantera om och förnya sina träd eftersom det tar fem år för en citrusplanta att mogna. De väljer istället att avvakta och hoppas på att ett botemedel hittas.

Många fler, inklusive de största odlarna, gör vad de kan för att överleva och hoppas att de skall kunna hålla näsan över vattenytan tillräckligt länge för att kunna räddas av att forskarna hittar ett botemedel.

Apelsiner drabbade av Citrus Greening

Bilden ovan visar hur pass hårt citrus greening har slagit mot apelsinodlingen i Florida, samtliga län där det sker odling av apelsiner har drabbats av sjukdomen. Värre är att pesten nu sprids till resten av de delstater i vilka det odlas apelsiner och andra sorters citrusfrukter. Förutom Florida är Kalifornien, Louisiana. South Carolina, Georgia och Texas citrusindustri drabbad.

Vad som emellertid inte varit lika känt är att även Brasilien, Kuba, Belize och de södra delarna av Mexiko är drabbade av denna sjukdom.

Stater i risk att drabbas av citrus greening

Citrus greening upptäcktes i Brasilien 2004, alltså ett år innan dess att det första fallet rapporterades i Florida, men sjukdomen tros ha förekommit i över ett århundrande i Asien.

Bakterien har visat sig vara svår att kategorisera och kartlägga, men går under namnet Candidatus Liberibacter. Att den heter Candidatus visar att den ännu så länge inte är tillräckligt definierad av forskarna, men de tror att det globalt sett rör sig om tre olika varianter av bakterien, Candidatus L. asiaticus i Florida, Candidatus L. africanus i Afrika och den nyligen beskrivna Candidatus L. americanus från Brasilien.

Olika sorters angrepp

De olika bakterierna behöver olika typer av förutsättningar för att överleva och skada värdplantorna, africanus utvecklas bäst under kalla förhållanden medan asiaticus förekommer i både varm och kall temperatur. Americanus däremot behöver värme för att kunna utvecklas. Citrus greening angriper samtliga citrusarter och hybrider vilket gör att de infekterade trädens blad drabbas och gulnar och utvecklar oregelbundna fläckar. Infekterade träd kan också visa brist på framförallt zink och mangan. Plantan blir sedan tunn med skeva frukter som innehåller aborterade frön och en juice av oacceptabel låg kvalité.

Apelsin angripen av Citrus GreeningCitrus greening sprids genom olika typer av insekter beroende på vilken variant av sjukdomen det är frågan om. Diaphorina citri sprider sjukdomen i Asien, i USA och i Brasilien medan den afrikanska formen av bakterien överförs från en annan psyllid, Trioza erytreae. Dessa insekter kan bidra till att sprida sjukdomen hela sin livstid.

Symtomatiska träd kan identifieras av utbildade personer. Även olika laboratorieförfaranden finns för att upptäcka spridningen. Problemet är att citrus greening kan ligga latent under väldigt lång tid varför det är svårt att upptäcka sjukdomens spridning i god tid. En ojämn fördelning av bakterierna kräver upprepade provtagningar från ett träd – speciellt träd som används för förökning av plantskoleträd.

Citrus greening utgör en begränsande faktor för citrusindustrin eftersom det är önskvärt att de träd som har smittats av sjukdomen utrotas, och ett absolut måste för stater som Texas, Arizona och Kalifornien. Strategier för tidig och förbättrad produktion av frukt måste utforskas för att motverka effekterna av denna lilla bakterie som hotar hela citrusindustrin. Citrus greening har emellertid visat sig vara ett betydligt svårare hot än andra sjukdomar som till exempel tristeza virus och bakteriell kräfta. Inte heller den asiatiska varianten av citrus greening som upptäcktes för 60 år sedan i Brasilien har visat sig vara ett lika stort problem.

Sjukdomen sprider sig

Utanför Florida, har citrus greening hittats i Louisiana, Georgia och South Carolina, men också i länder som Belize, Jamaica, Mexiko och Kuba. Citrus greening har tillsammans med orkaner och en nedgång i den amerikanska ekonomin resulterat i att det i dag odlas citrus på 100 000 färre tunnland än vad det gjordes för tio år sedan.

Citrus greening är ett utmärkt exempel på hur ett oavsiktlig, men olagligt, växtinförande i ett land kan leda till att grödor för flera miljarder dollar förloras, det skapas arbetslöshet och ekonomiska påfrestningar för många familjer.

Hopp för apelsinerna

Det finns emellertid också goda nyheter för den hårt drabbade citrusnäringen. Coca-Cola Company har meddelat att företaget har för avsikt att plantera 25 000 hektar med nya apelsinodlingar. Bolaget äger dessutom juicemärkena Minute Maid och Simply som kommer att köpa frukt från två odlare i Florida – en lokal och det andra ett brasilianskt företag som har investerat i delstaten. Att en så pass dominerande aktör på dryckesmarknaden ökar sina insatser för att apelsinjuicen skall fortsätta ha en framtid i Florida är ett moraliskt uppsving för hela industrin och ett tecken på att det går att hitta ett botemedel.

Frivillig skatt

Medvetna om de potentiella konsekvenserna, har Floridas tusentals odlare agerat kraftfullt för att begränsa sjukdomens spridning. De har bland annat spenderat mer än 60 miljoner USD under sex år i syfte att skapa en forskningsstiftelse som försöker utplåna citrus greening. Dessa pengar kommer i första hand från en självpåtagen skatt som citrusodlarna belagt sig med. Federala Department of Agriculture har emellertid också skjutit till betydande summor i syfte att hitta ett botemedel. Under föregående månad godkände Floridalegislaturen att 8 miljoner USD avsattes till att forska kring citrus greening, en summa som är något av ett rekord.

I den amerikanska kongressen drivs just nu ett lagförslag om att inrätta en forskningsfond som skall betala för studierna kring hur citrus greening kan bekämpas. Enligt lagförslaget skall denna fond finansieras genom en tull på apelsinjuice som importeras till USA. Även i Texas och Kalifornien har citrusindustrin insett allvaret och deltar i kampen för att påskynda forskningen.

30 till 40 procents bortfall

De flesta odlarna är överens om att det kommer ta mellan tre till fem år innan en lösning har hittats – i bästa fall. Under tiden befinner de sig vid en punkt när de måste vara på topp hela tiden, samtidigt som de riskerar att förlora mellan 30 och 40 procent av den årliga produktionen.

I dag arbetar forskare på flera spår, till exempel vill de hindra insektens reproduktiva cykel eller dess förmåga att överföra sjukdomen, men det pågår även forskning i syfte att utveckla resistenta träd som är immuna mot citrus greening. Det kostar emellertid på, i Florida har odlarna fått lära sig att sköta sina träd på ett helt nytt sätt, något som har gjort att de fördubblat sina kostnader under det senaste decenniet.

I dag drivs citrusträden upp i växthus innan de planteras ut. Därefter besprutas fruktlundarna med en kraftfull cocktail av näringsämnen men de får också fler doser insektsmedel än tidigare, allt i syfte att bromsa sjukdomens utveckling. Tidigare försökte många odlare att rasera tunnland planterade med fullvuxna fruktbärande träd i hopp om att utrota sjukdomen. Dessa försök misslyckades emellertid eftersom psyllids bara flög över från närliggande odlingar som var antingen övergivna eller inte följde samma kostsamma regim av gödsel och insektsmedel.

Vi har tidigare skrivit om att en svamp kallad royas, eller kaffebladsrost, påverkar kaffeskörden. Missväxt, skadedjur och klimatförändringar är faktorer som alla har en stor påverkan på priset på de grödor som handlas på råvarubörserna. Just handeln i frusen apelsinjuice betraktas ofta som ett sätt att agera på de olika typer av utbudsstörningar som dessa faktorer kan komma att skapa. Kan apelsinjuice bli en bristvara i framtiden? Risken finns, i alla fall om inte tillräckligt med resurser läggs på att finna ett botemedel mot denna sjukdom.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Populära