Följ oss

Nyheter

WASDE visar på ökade spannmålslager och minskad konsumtion

Publicerat

den

Jordbruk i solnedgång

När det amerikanska jordbruksverket, USDA, publicerade siffrorna för utbud och efterfrågan på spannmålsmarknaderna, den så kallade WASDE-rapporten, bjöds det på få överraskningar. Siffrorna visar på att USDA vidhåller de baissade utsikterna i motsats till den mer haussartade syn som många handlare på spannmålsmarknaderna har (vi är mer negativa till hur priserna kommer att utvecklas framgent).

WASDE-siffror

Majs, utbudet ökar

Den viktigaste punkten i denna rapport var vad USDA skulle ha för åsikt om nya grödor i slutet av maj. Rapporten visar på en ökning om 10 miljoner bushels, vilket ökar kvoten lager/användning till 15,4 procent jämfört med siffran 15,2 procent som kommunicerades i juni.

Det totala utbudet hade ökat med 10 mb, justerat för export. Detta gjorde emellertid innevarande skörd diskutabel då det fortfarande rådde osäkerhet om 10.780 miljoner bushel.

Efterfrågan på majs steg med 50 mb till 4,45 bb, vilket ökade den totala efterfrågan till samma nivå och minskade lagren till 729 mb. De minskade bestånden rullades framåt, men hjälptes upp något av importen som fick lagren att stiga med 5 mb till 30 mb. Sedan kom produktionsökningen, som alla förväntat sig skulle vara 14 bb in på 13,95 bb vilket gav en genomsnittsavkastning på 156,5 bushels per acre. Detta illustrerar olika synsätt hos de amerikanska myndigheterna eftersom USDAs egna veckovisa studier av grödorna som visade på förbättringar helt ignorerades. Den totala efterfrågan sjönk med 100 mb då både exporten och efterfrågan på foder minskade med 50 mb.

Slutresultatet visar en officiell syn på fundamenta som fortfarande är negativ vilket fick marknaden att reagera med en omedelbar utförsäljning innan priserna åter studsade tillbaka till nästan oförändrat en halvtimme innan börsen stängde.

Sojabönor, den andra stora frågan

Den andra stora frågan var hur USDA skulle komma att hantera den allt hårdare försörjningssituationen i sojabönor. Svaret kom i traditionell USDA-anda, ”låt oss ignorera problemet och hoppas att det försvunnit av sig själv när skörden börjar i höst”.

Marknadens bedömning om storleken på de gamla lagren i kombination med en historisk övertygelse om att de inhemska leveranserna är högre än vad USDA uppskattade i juni fortsätter. Alla kategorier av utbud och efterfrågan på innevarande lager var oförändrande, men exporten steg med 5 procent.

Vad gäller de inhemska nya grödorna ökade lagren oförklarligt till 30 mb till sammanlagt 295 mb på grund av ett hopp i produktionen. USDA tillämpat den nya skördearealen 76,9 mA, vilket egentligen är den enda förklaringen till förändringarna i utbud och efterfrågan. Att de utgående lagren stoppade på nästan 300 mb och kvoten lager/användning på 9,0 procent är diametralt motsatt till den mer haussartade synen som marknaden visar baserat på terminskurvan från november 2013 till augusti 2014.

Avkastningen för amerikanska sojabönor 2013/14 var oförändrad jämfört med förra månaden och uppgick till 44,5 bushels per acre. Det beräknade genomsnittliga prisintervallet för 2013/14 var $ 9,75 $ 11,75 per bushel, oförändrat från förra månaden.

De ingående vetelagren justeras

Förändringar i vete började med en justering av ingående lagren om 28 mb, en förändring som i sin tur består av ett antal mindre ändringar där den mest iögonfallande är den ökade efterfrågan på 3 mb utsäde och 28 mb i fråga om foder.

Prognosen för den amerikanska veteskörden för 2013/2014 höjdes denna månad till 46,2 bushels per acre, en ökning om 1,6 bushel från föregående rapport. Den inhemska veteproduktionen i USA steg med 34 miljoner bushels på grund av förväntningar om större skördar. De utgående lagren sänktes från 659 miljoner bushels till 576 miljoner bushels. Det genomsnittliga vetepriset för 2013/14 uppskattades till $ 6,45 till $ 7,75 per skäppa, en ökning om 20 cent i båda ändarna av spannet.

När det gäller nya grödor, oavsett vetesort, steg prognosen till 34 mb under juni månad, en ökning om 2,08 bb på grund av bättre skörd än väntat för höstvetet. Resultatet blev en 6 mb ökning av de totala leveranserna.

Efterfrågan på vete steg med 89 mb i kombination med att exporten steg med 100 mb till 1 075 bb och en minskad efterfrågan om 10 mb vad gäller fodervete. Slutresultatet blir att lagren minskar till 576 mb, 83 mb mindre än vad som beräknades i juni.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Outlook

Rapportens påverkan var kortare än den tid som det tagit att skriva denna marknadskommentar, vid middagstid, en timme efter offentliggörandet av rapporten, hade priserna på majs och sojabönor utsatts för kraftiga utförsäljningar innan dessa spannmål vände uppåt igen. Vetepriset höll sig hela sessionen och handlades på dagshögsta eller nästintill. Spontant sett verkar det som fler och fler råvaruhandlare fokuserar mer på väderleken och allt mindre på statliga rapporter.

Planteringssäsongen av 2013 gröda kommer att bli ihågkommen som en av de sämsta säsongerna på länge, men USDA uppskattar ändå fortsättningsvis en rekordskörd av majs.

Med den historiskt sena skörden kommer pollineringssäsongen att vara av yttersta vikt, och det är vad som kommer att ange tonen för 2013 majsskörd.

Ending stocks jordbruksprodukter

Nyheter

Kina slår nytt rekord i produktion av kol

Publicerat

den

Kol

Energianalytikern John Kemp rapporterar, baserat på Kinas officiella statistik, att landet slagit ett nytt rekord i produktion av kol. I mars producerade man 441 miljoner ton. Grafen nedan visar hur perioden januari-mars varit per år och där har produktionen gått upp till 1203 miljoner ton från 1106 miljoner ton för samma period föregående år.

Kina använder spektakulära mängder kol, det man också gradvis gör är att ersätta importerad kol med egen produktion. Det är en säkerhetsfråga att man vill vara mindre beroende av omvärlden för energi. Fördelen med importerade kol är att den kan levereras med lastfartyg till de energislukande kustregionerna. Men Kina har med tiden byggt energislukande industri vid sina kolgruvor, vilket delvis minskar behovet av att frakta kolen.

Kinas produktion av kol, januari till mars per år.
Fortsätt läsa

Nyheter

Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden

Publicerat

den

Grafer över råvarupriser

Det är stormiga tider på råvarumarknaden där oljepriset leder nedgången. Guld klarar sig däremot hyggligt väl, berättar Lars Henriksson på råvarufonden Centaur. Han tar vidare upp aluminium och koppar. Han säger även att den värld med en global råvarumarknad nu kanske kommer att förändras där vi i stället kan få se en mer segmenterad marknad där det handlas utanför och inom USA. Prisutvecklingen för olika råvaror skiljer sig kraftigt åt, jordbruksråvaror som vete klarar sig ganska bra, priserna var redan låga.

Nästa gäst är Maria Sunér från Svemin som diskuterar marknaden ur andra perspektiv, så som satsningar på försvar och grön energi samt hur de påverkar efterfrågan på råvaror.

Samtal om råvarumarknaden.
Råvarupriser exklusive energi under 5 år
Index över råvarupriser exklusive energiråvaror. Sett över 5 år är det totala fallet den senaste tiden inte enormt.
Fortsätt läsa

Nyheter

Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Publicerat

den

President i USA vid skrivbord med ett oljefat

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.

USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.

Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion

Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.

Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära