Nyheter
Volvo fortsätter att utveckla förbränningsmotorn med vätgas
Personbilar är enkla att elektrifiera med batterier, men de tunga fordon som Volvo-koncernen tillverkar är en större utmaning. Bolaget har redan ellastbilar med batterier och satsar på ellastbilar med bränsleceller som drivs av vätgas. Det finns dock även en annan kombination för att uppnå att utsläppen är kolodioxidneutrala, nämligen att använda vätgas i en förbränningsmotor. Det är den senare lösningen som Volvo nu meddelar att man gör en ny satsning på.
Volvo påskyndar forskning om vätgas genom doktorandstipendier för förbränningsmotorteknik
Volvokoncernen fortsätter att utveckla förbränningsmotorn med vätgas som framdrivningsteknik genom att inrätta doktorandstipendier fokuserade på vätgasteknik för förbränningsmotorer. Två utvalda doktorander kommer att bedriva sin forskning vid Chalmers tekniska högskola och vid LTH, Lunds tekniska högskola, samtidigt som de har sin anställning inom Volvokoncernen. Rekryteringen påbörjas under första kvartalet 2024.
Volvokoncernen använder den senaste framdrivningstekniken i sin ambition att utveckla produkter, lösningar och tjänster som möjliggör nettonollutsläpp av växthusgaser till 2040. Volvo erbjuder redan batterielektriska lösningar och satsar stort på vätgas – både för bränslecellsapplikationer och som förnybart bränsle för förbränningsmotorer.
Volvokoncernen är ett av få företag i fordonsindustrin som förespråkar fortsatt forskning och utveckling av förbränningsmotorn för att bidra till att nå nettonoll för lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner och marina och industriella lösningar. Motortekniken har kontinuerligt utvecklats och förfinats genom Volvos historia och är fortfarande relevant i dagens och morgondagens landskap, tillsammans med nya tekniker.
– Vi tror att framtiden kommer att kräva olika tekniker och applikationer för att möta våra kunders behov och miljökrav. Det är därför vi har en tredelad strategi. Vi ser förbränningsmotorn som drivs med förnybara bränslen, exempelvis grön vätgas, som ytterligare en högintressant lösning som vi just nu testar i våra motorlabb och provfordon, säger Lars Stenqvist, Chief Technology Officer Volvokoncernen.
Volvokoncernen etablerar doktorandstipendiet som går under namnet VICE scholarship (Volvo Internal Combustion Engine) för att säkra fortsatt kompetens inom förbränningsmotorteknik, mot bakgrund av minskad offentlig finansiering av akademisk forskning för detta teknikområde och därmed även minskat intresse bland studenter.
– Vätgasforskningen på Chalmers, inte minst med centret TechForH2, är en vital miljö som i och med det nya doktorandstipendiet berikas ytterligare, säger Martin Nilsson Jacobi, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola. Den teknologi som utvecklas innebär ytterligare steg i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Vätgasförbränningen kan skapa robusthet och därigenom hjälpa oss klara många globala omställningsscenarier.
– Sedan några år har anslag till forskning om förbränningsmotorer minskat och nationella kompetenscenter försvunnit, säger Annika Olsson, rektor vid Lunds tekniska högskola. Men för att bidra till minskat beroende av fossilbaserade bränslen och samtidigt öka tillväxten för svenska företag behöver vi stark utbildning och forskning kring framtidens motorteknologier, i nära samarbete mellan industri och akademi. Vätgas från överskottsel är ett exempel på område där vi tillsammans har chans att åstadkomma ett tekniksprång till nytta för klimatet.
De rekryterade kandidaterna blir industridoktorander och kommer att genomföra sin forskning under 2024–2029. Studenterna anställs av Volvokoncernen som också kommer att finansiera forskning, handledning och kostnader för experiment.
– Stipendiet är ett initiativ för att inte bara säkra forskarutbildningen utan också för att stödja övergången till hållbara transporter med en av Volvokoncernens tre omställningsteknologier för framdrivning. Vi värnar om ett starkt partnerskap mellan industrin och akademin och välkomnar fler initiativ för att säkra fortsatt långsiktig kunskap om förbränningsmotorn, säger Lars Stenqvist.
Nyheter
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige
Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.
Nyheter
Tuffa tider för stål i Europa
Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.
Nyheter
LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa
LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.
– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.
Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.
– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.
Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.
– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.
Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.
Fakta om LKAB och kritiska mineral
- LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
- Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
- Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
- EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
- Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
- Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
- LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Analys2 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key
-
Nyheter4 veckor sedan
Ytterligare tolv stora industriföretag ansluter till Industrikraft för bygga ny elproduktion i Sverige