Följ oss

Nyheter

Vattenfall Eldistribution utforskar elbilens roll i framtidens elnät

Publicerat

den

Dubbelriktad laddning av elbilar

I en framtid med kraftigt ökat elbehov är förhoppningen att det växande antalet elbilar kan bidra till mer flexibilitet och kapacitet i elnätet. Tekniken som möjliggör detta, vehicle-to-grid, har enorm potential och kan ändra förutsättningarna för elsystemet och konsumenter. Vattenfall Eldistribution har därför en långvarig ambition att vara i framkant av utvecklingen av denna teknik. 

Samhällets elektrifiering ökar behovet av el rejält och ett sätt att täcka upp behovet utan att bygga ut kapaciteten är att utnyttja den omfattande batterikapacitet som utgörs av elfordonsflottans samlade batterier. 

Vehicle-to-grid (fordon till elnät) är en teknik det pratats om länge med anledning av de stora möjligheter det skapar, inte minst förmågan att stabilisera elsystemet. Det fungerar genom dubbelriktad laddning – att elbilens batteri inte bara tar emot el vid laddning utan också lagrar och levererar energi tillbaka till elnätet. 

Tekniken skapar möjligheter för flexibel energilagring och till reservkraft. När bilen står parkerad, vilket är 80-90 procent av tiden, och är uppkopplad kan den lagrade energin matas in i elnätet och därmed bidra till att öka stabiliteten och kapaciteten i elnätet. Förutom nyttan för elnätet tjänar elbilsägaren pengar på att sälja elen.

Än så länge är tekniken med dubbelriktad laddning i pilotstadiet men vägen till kommersialisering börjar ta form.

Vattenfall Eldistribution har under en längre tid arbetat med att utforska vehicle-to-grid och de utmaningar och möjligheter det medför. Niklas Sjöberg, Senior Innovation & Affärsstrateg på Vattenfall Eldistribution, leder det arbetet och han tror att tekniken har potential att förändra elsystemet.

– Det är en teknik som kommer att få stor påverkan på hur vi bygger elnät och möjliggör energiomställningen.   Vi är därför högst involverade i utvecklingen, säger Niklas Sjöberg.

Vattenfall Eldistribution ingår i ett forskningsprojekt tillsammans med elbilstillverkaren Polestar, laddningsleverantören Easee, Göteborg Energi, Svenska kraftnät, Chalmers tekniska högskola och Vattenfall R&D. Ett treårigt pilotprojekt är i full gång och under våren pågår tester med elbilar i Göteborg i liten skala. Projektet ska utforska teknik och samverkan mellan elfordon och elnät, nödvändiga affärsmodeller samt samhällslösningar som kan möjliggöra den nya tekniken. 

En central del av det arbetet är att få standarder och tydligare regelverk på plats, samt att utreda hur tekniken ska anslutas till elnätet, hur det påverkar elnätet och vad det innebär för elnätsföretag. 

Så ska tekniken anslutas till elnätet

Vattenfall Eldistributions arbetsgrupp har nu sammanställt en första rapport kring hur tekniken ska anslutas till elnätet. En grundläggande fråga har varit kravställningen på kommunikation mellan nätoperatören och aggregatorn av V2G-bilar.  

– Vi ser att  elnätets förutsättningar för den anslutningspunkt där det vehicle-to-grid-kompatibla fordonet ansluts bör vara det som sätter kraven för hur bilen får agera, säger Jonas Sandbäck, chef Produktion och Kapacitet på Vattenfall Eldistribution.  

Rapporten fastställer att den fasta anslutningen det vill säga den fysiska installationen till elnätet bör vara det som säkerställer en smidig integration av fordonet mot elnätet. Laddboxen måste kunna ställa in och kommunicera standarder för säkerhet, tillförlitlighet, nätstabilitet, interoperabilitet, regelkrav och hantering av data till fordonet. Fordonet måste sedan följa de uppsatta kraven som laddboxen föreskriver.    

Det är viktigt att elen håller hög kvalitet och för att förstå hur den nya tekniken påverkar elkvaliteten kommer den mätas i anslutningen under pilotprojektets testfas. 

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

– Vi kommer också att testa ut hur vi kan kommunicera med denna typ av teknik för att stötta elnätet, men också undersöka hur tekniken kommer att påverka våra lokalnät, säger Niklas Sjöberg.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära