Nyheter
Vattenfall Eldistribution utforskar elbilens roll i framtidens elnät

I en framtid med kraftigt ökat elbehov är förhoppningen att det växande antalet elbilar kan bidra till mer flexibilitet och kapacitet i elnätet. Tekniken som möjliggör detta, vehicle-to-grid, har enorm potential och kan ändra förutsättningarna för elsystemet och konsumenter. Vattenfall Eldistribution har därför en långvarig ambition att vara i framkant av utvecklingen av denna teknik.
Samhällets elektrifiering ökar behovet av el rejält och ett sätt att täcka upp behovet utan att bygga ut kapaciteten är att utnyttja den omfattande batterikapacitet som utgörs av elfordonsflottans samlade batterier.
Vehicle-to-grid (fordon till elnät) är en teknik det pratats om länge med anledning av de stora möjligheter det skapar, inte minst förmågan att stabilisera elsystemet. Det fungerar genom dubbelriktad laddning – att elbilens batteri inte bara tar emot el vid laddning utan också lagrar och levererar energi tillbaka till elnätet.
Tekniken skapar möjligheter för flexibel energilagring och till reservkraft. När bilen står parkerad, vilket är 80-90 procent av tiden, och är uppkopplad kan den lagrade energin matas in i elnätet och därmed bidra till att öka stabiliteten och kapaciteten i elnätet. Förutom nyttan för elnätet tjänar elbilsägaren pengar på att sälja elen.
Än så länge är tekniken med dubbelriktad laddning i pilotstadiet men vägen till kommersialisering börjar ta form.
Vattenfall Eldistribution har under en längre tid arbetat med att utforska vehicle-to-grid och de utmaningar och möjligheter det medför. Niklas Sjöberg, Senior Innovation & Affärsstrateg på Vattenfall Eldistribution, leder det arbetet och han tror att tekniken har potential att förändra elsystemet.
– Det är en teknik som kommer att få stor påverkan på hur vi bygger elnät och möjliggör energiomställningen. Vi är därför högst involverade i utvecklingen, säger Niklas Sjöberg.
Vattenfall Eldistribution ingår i ett forskningsprojekt tillsammans med elbilstillverkaren Polestar, laddningsleverantören Easee, Göteborg Energi, Svenska kraftnät, Chalmers tekniska högskola och Vattenfall R&D. Ett treårigt pilotprojekt är i full gång och under våren pågår tester med elbilar i Göteborg i liten skala. Projektet ska utforska teknik och samverkan mellan elfordon och elnät, nödvändiga affärsmodeller samt samhällslösningar som kan möjliggöra den nya tekniken.
En central del av det arbetet är att få standarder och tydligare regelverk på plats, samt att utreda hur tekniken ska anslutas till elnätet, hur det påverkar elnätet och vad det innebär för elnätsföretag.
Så ska tekniken anslutas till elnätet
Vattenfall Eldistributions arbetsgrupp har nu sammanställt en första rapport kring hur tekniken ska anslutas till elnätet. En grundläggande fråga har varit kravställningen på kommunikation mellan nätoperatören och aggregatorn av V2G-bilar.
– Vi ser att elnätets förutsättningar för den anslutningspunkt där det vehicle-to-grid-kompatibla fordonet ansluts bör vara det som sätter kraven för hur bilen får agera, säger Jonas Sandbäck, chef Produktion och Kapacitet på Vattenfall Eldistribution.
Rapporten fastställer att den fasta anslutningen det vill säga den fysiska installationen till elnätet bör vara det som säkerställer en smidig integration av fordonet mot elnätet. Laddboxen måste kunna ställa in och kommunicera standarder för säkerhet, tillförlitlighet, nätstabilitet, interoperabilitet, regelkrav och hantering av data till fordonet. Fordonet måste sedan följa de uppsatta kraven som laddboxen föreskriver.
Det är viktigt att elen håller hög kvalitet och för att förstå hur den nya tekniken påverkar elkvaliteten kommer den mätas i anslutningen under pilotprojektets testfas.
– Vi kommer också att testa ut hur vi kan kommunicera med denna typ av teknik för att stötta elnätet, men också undersöka hur tekniken kommer att påverka våra lokalnät, säger Niklas Sjöberg.
Nyheter
Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.
Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.
Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.
Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.
Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.
UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.
För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.
Nyheter
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.
De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.
Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.
Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.
Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.
För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.
Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.
Nyheter
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.
Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.
”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.
San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.
Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.
-
Nyheter4 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Analys4 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering
-
Analys3 veckor sedan
Tightening fundamentals – bullish inventories from DOE
-
Nyheter2 veckor sedan
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter
-
Nyheter2 veckor sedan
Sommarvädret styr elpriset i Sverige