Nyheter
Var kommer platina från?


Platina är en sällsynt råvara som endast förekommer på några få platser på jorden. Det kan inte utvinnas på ett enkelt sätt. Platina är trettio gånger sällsyntare än guld, och förekommer i mycket låga koncentrationer i jordskorpan. Det finns bara fyra länder i världen som har platinagruvdrift av någon betydelse och av dessa har Sydafrika de överlägset största platinafyndigheterna.
Ungefär 6 moz (190 ton) platina utvinns över hela världen varje år, jämfört med 108 miljoner ton guld. Av dessa kommer 72 procent av den årliga platinaproduktionen från Sydafrika. Resten kommer från: Ryssland (11 procent), Zimbabwe (8 procent) och Nordamerika (6 procent). Övriga mindre producenter, inklusive Kina, Colombia och Finland, producerar resterande tre procent.
Inte lätt att utvinna
Förutom sin sällsynthet är platina inte lätt att utvinna. Medan över 70 procent av all mineralutvinning globalt genereras från ytgruvning, innebär geologin och lokaliseringen av världens platinareserver att platinautvinningen huvudsakligen sker under jord. Huvudundantaget för detta är Mogalakwena i Sydafrika, som är den största platinagruvan i världen som producerar cirka 8 procent av den årliga platinatillförseln.
Jämfört med guld- och silvergruvindustrin framhävs platinas sällsynthet ytterligare. I 2018 var den minskade produktionen av silver, guld och platina 860 moz, 108 moz respektive 6m oz.
Varje år tillkommer ytterligare 2 moz (60 ton) platina från huvudsakligen fordonskatalysator och återvinning av smycken.
PGM-korgen
Sydafrikas Merensky-malmkropp har historiskt dominerat den globala platinaproduktionen. Här har platina den högsta koncentrationen, 50-60 procent. Platinas systrar i metallgruppen Platinum Group Metals (PGM) – palladium, rodium, ruthenium, iridium och osmium – förekommer också, tillsammans med basmetaller som nickel och koppar samt guld och silver.
Detta innebär att en platinagruva, som är etablerad för att möta den framtida tillväxten i den globala efterfrågan på platina, producerar en korg med PGM och andra metaller för varje uns platina som utvinns, raffineras och säljs. Det pris som ett gruvbolag mottar från försäljningen av platina och andra metaller, som är beroende av priset på den enskilda metallen på den globala råvarumarknaden, kallat the basket price.
Beroende på sammansättningen av malmen som extraheras kan platina klassas som antingen den primära eller sekundära metallen som produceras. I Sydafrika och Zimbabwe bryts platina som en primärmetall, medan i Ryssland produceras platina främst som en biprodukt till nickel. I Nordamerika produceras platina som en biprodukt till palladium.
Nyheter
Kina slår nytt rekord i produktion av kol

Energianalytikern John Kemp rapporterar, baserat på Kinas officiella statistik, att landet slagit ett nytt rekord i produktion av kol. I mars producerade man 441 miljoner ton. Grafen nedan visar hur perioden januari-mars varit per år och där har produktionen gått upp till 1203 miljoner ton från 1106 miljoner ton för samma period föregående år.
Kina använder spektakulära mängder kol, det man också gradvis gör är att ersätta importerad kol med egen produktion. Det är en säkerhetsfråga att man vill vara mindre beroende av omvärlden för energi. Fördelen med importerade kol är att den kan levereras med lastfartyg till de energislukande kustregionerna. Men Kina har med tiden byggt energislukande industri vid sina kolgruvor, vilket delvis minskar behovet av att frakta kolen.

Nyheter
Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden

Det är stormiga tider på råvarumarknaden där oljepriset leder nedgången. Guld klarar sig däremot hyggligt väl, berättar Lars Henriksson på råvarufonden Centaur. Han tar vidare upp aluminium och koppar. Han säger även att den värld med en global råvarumarknad nu kanske kommer att förändras där vi i stället kan få se en mer segmenterad marknad där det handlas utanför och inom USA. Prisutvecklingen för olika råvaror skiljer sig kraftigt åt, jordbruksråvaror som vete klarar sig ganska bra, priserna var redan låga.
Nästa gäst är Maria Sunér från Svemin som diskuterar marknaden ur andra perspektiv, så som satsningar på försvar och grön energi samt hur de påverkar efterfrågan på råvaror.

Nyheter
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.
USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.
Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion
Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.
Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Ticking higher as tariff-panic eases. Demand growth and OPEC+ will be key
-
Analys4 veckor sedan
Crude prices hold gains amid fresh tariff threats
-
Nyheter4 veckor sedan
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier
-
Nyheter3 veckor sedan
Tysklands SEFE skriver avtal om att köpa 1,5 miljarder ton LNG per år från Delfin i USA
-
Nyheter4 veckor sedan
700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft
-
Nyheter3 veckor sedan
Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet
-
Analys3 veckor sedan
Brent Edges Lower After Resisting Equity Slump – Sanctions, Saudi Pricing in Focus
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer