Följ oss

Nyheter

Vad är substitutionseffekten?

Publicerat

den

Alla som har läst nationalekonomi kommer med säkerhet ihåg substitutionseffekten. Denna har emellertid också betydelse på råvarumarknaderna.

Substitutionseffekten är den ekonomiska förståelsen att när priserna stiger eller inkomsterna minskar så kommer konsumenterna att ersätta dyrare varor med billigare alternativ. Omvänt tenderar motsatsen att vara den motsatta. När individens inkomster ökar, tenderar det att vara sant, eftersom lägre prissatta råvaror ersätts av dyrare varor och tjänster av högre kvalitet. Detta är känt som inkomsteffekten. Även om det är fördelaktigt för vissa företag som rabattvaruhus, är substitutionseffekten generellt mycket negativ inom en ekonomi, eftersom den begränsar konsument- och producentval.

En vidare titt på substitutionseffekt

Substitutionseffekten är avsedd för att representera förändringen i makroekonomiska konsumtionsmönster som uppstår på grund av en förändring av det relativa priset på råvaror. Konsumenterna har en tendens att ersätta ”lyxvaror” med billigare alternativ när inkomsterna minskar eller priserna ökar. Samma konsumenter tenderar att ersätta billiga alternativ med dyrare produkter när intäkterna ökar eller när priset på lyxvaror minskar.

Till exempel, när priset på rött kött blir dyrare än priset på kyckling, är konsumenterna mer benägna att ersätta rött kött med kyckling. Efterfrågan på rött kött minskar därefter, och efterfrågan på kyckling ökar. I det här fallet är kycklingen en ersättningsvara.

Kan vara sämre råvaror

Vissa alternativa varor kan också betraktas som ersättningsvaror. En ersättningsvara är en produkt som ökar efterfrågan när det relativa priset på en annan råvara ökar. Busskort, till exempel, kommer att öka i efterfrågan när det relativa priset på bilar ökar. Därför skulle ett busskort vara både en substitutionsvara och en ersättningsvara. När de relativa priserna minskar eller inkomsterna ökar minskar efterfrågan på ersättningsvaror.

Ersättningsvaror ska inte förväxlas med kompletterande varor, som kräver att kopplingar till en annan liknande vara finns. En kompletterande vara skulle kunna vara en kycklingmarinad som ökar efterfrågan när efterfrågan på kyckling ökar.

Efterfrågekurva för substitutionseffekten

Substitutionseffekten avbildas med ett standarddiagram med ”enheter av produkt A” på Y-axeln och ”enheter av produkt B” på X-axeln. Efterfrågekurvan mellan de två produkterna är konkav, vilket innebär att den har en hög nedåtgående sluttning initialt och en allt mindre lutning som enheterna av produkt B ökar längs X-axeln.

En priskänslig konsument kan till exempel sluta att konsumera fem enheter av produkten A och bara ersätta den med en enhet av produkt B. Allt eftersom konsumenten fortsätter att ersätta mer av produkt A med produkt B, är emellertid den mängd som krävs för varje Enhet B ökar i förhållande till en enskild enhet av produkt A, vilket minskar konsumtionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Publicerat

den

Olika råvaror

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära