Nyheter
USDA överraskar spannmålsmarknaden
USDA överraskade råvarumarknaden genom att publicera nyheten om att de amerikanska jordbrukarna planterat två miljoner acres mer majs än vad som prognosticerats. Majspriset i Chicago föll 12 procent jämfört med tidigare vecka. Vetepriset rasade också, medan priset sojabönor ökade på lägre bestånd och lägre odlad areal. Den europeiska marknaden följde efter men hade mindre kursnedgångar.
Tillståndet för majsskörden sjönk för femte veckan i rad
Tillståndet för den amerikanska majsen sjönk för den femte veckan i rad till bara 50 procent bra eller utmärkt jämfört med 67 procent förra året. 70 procent av majsarealen har drabbats av torka, högre än 65 procent föregående vecka.
På andra håll, i Brasilien, har Safrinha-majs skördats till 11 procent, vilket gör ytterligare ett stort veckoframsteg men fortfarande långsammare än förra årets framsteg på 20,4 procent. Första majsskörden är klar till 93,8 procent.
På vetefronten rasade priset i både USA och Europa. USDAs kvartalsrapport för lager och planterad areal visade en veteareal på 49,6 miljoner acres helt i linje med de 49,7 miljoner acres som förväntas av marknaden. Lagren per den 1 juni var 580 miljoner bushels vilket var mycket lägre än väntat och 17 procent lägre än förra året, men detta var inte tillräckligt för att hindra marknaden från att rasa mer än majs.
MARS-bulletinen från EG publicerade en högre än väntad veteskörd i Ryssland med en prognos för vinterveteproduktion på 62,6 miljoner ton med en avkastning på 4,15 ton/hektar vilket över femårsgenomsnittet med 12 procent.
Produktionen av vårvete beräknades till 24 miljoner ton, vilket gör den totala veteproduktionen på 86,6 miljoner ton under de 105 miljoner ton som producerades förra året men över genomsnittet för fem år. Detta är mycket i linje med de 87 miljoner ton som beräknas av det ryska jordbruksministeriet.
Långsam skörd av vintervete i USA
USAs vintervete har skördats till 24 procent vilket är långt under fjolårets takt på 39 procent. Konditionen förbättrades med 2 poäng och är nu 40 procent bra eller utmärkt mycket bättre än förra årets läsning på 30 procent.
Utöver sjunkande priser på grund av förra fredagens USDA-rapport, var vädret gynnsamt i de amerikanska veteregionerna i början av förra veckan och startade nedsidan.
Den 18 juli upphör Svarta havets exportkorridoravtal och det råder stor osäkerhet om vad som kommer att hända därefter. Ryssland har redan sagt att de inte kommer att förlänga avtalet. Verkligheten är att trots förlängningen i mars går exporttakten riktigt långsamt och det är bara en handfull fartyg som inspekteras per dag.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet