Följ oss

Nyheter

USA adderar nickel och zink till listan på kritiska mineraler

Publicerat

den

Liten bit nickelmalm
Liten bit nickelmalm
Foto: James St. John

Nickel och zink anses nu vara kritiska mineraler av USA. US Geological Survey (USGS) föreslår att båda metallerna ska inkluderas i den omarbetade listan över kritiska mineraler. Listan har vuxit från 35 till 50 sedan den senaste iterationen 2018, men det återspeglar till stor del uppdelningen av sällsynta jordartsmetaller och ädelgruppsmetaller i separata enheter.

Fyra mineraler – helium, kaliumklorid, rhenium och strontium – har tagits bort från listan. USA är världens ledande producent och nettoexportör av helium, medan importberoendet för de andra tre mildras av ”låg störningspotential”. Uran släpptes också efter att ha klassificerats som ett ”mineralbränsle”.

Nickel och zink är de enda två nya tillskotten, och var och en avspeglar en utveckling av den metod som används för att avgöra om ett mineral är avgörande för välbefinnandet i den amerikanska ekonomin.

En enda punkt av misslyckande

Enligt USGS förlitar USA sig på import av raffinerad nickel för ungefär hälften av sin årliga förbrukning. De tre främsta leverantörerna förra året var Kanada (42 %), Norge (10 %) och Finland (9 %) – vilka alla ansågs vara ”vänliga” länder. Denna relativt godartade utbudsprofil höll nickel från listan över kritiska mineraler tidigare. Men nickel ingår nu av två anledningar.

För det första har USGS utökat sina kritiska kriterier för att se bortom handelsberoendet till inhemskt utbud, särskilt vad det kallar ”single points of failure”. Det finns för närvarande bara en inhemsk nickelgruva i USA – Eaglegruvan i Michigan – som exporterar koncentrat för utomeuropeisk raffinering.

Det finns en enda producent av nickelsulfat, men endast som en biprodukt av produktionen av ädelmetaller.

Denna begränsade inhemska nickelproduktionsbas lyftes också fram i Biden Administrations 100-dagars granskning av kritiska försörjningskedjor, som rekommenderade att regeringen skulle prioritera investeringar i ett nytt nickelraffinaderi.

Det andra skälet är nickels förändrade användningsprofil från legering i rostfritt ståltillverkning till kemisk komponent i elfordonsbatterier.

Kombinationen av ett begränsat inhemskt utbud med en enda punkt och den förväntade efterfrågetillväxten från batteritillverkare gör ”ett övertygande argument för att inkludera” nickel i listan över kritiska mineraler, noterade USGS.

Eller, som leveranskedjans granskning uttryckte det, att inte ha tillräckligt med nickel av batterikvalitet ”utsätter en risk för leveranskedjan för batteritillverkning globalt, inte bara i USA”.

Zinkkoncentration

USAs inhemska försörjningskedja för zink är mindre ömtålig. Landet har 14 gruvor i drift och tre smältverksanläggningar, en primär och två sekundär, varav en återupptog sin verksamhet 2020 efter flera år av inaktivitet.

Men landets importberoende av raffinerad zink är relativt högt. Importen på 710 000 ton förra året representerade 83 % av den inhemska konsumtionen, enligt USGS. Globala utbudstrender gör detta problematiskt.

”För zink har den globala produktionen av gruvor och smältverk ökat markant under de senaste decennierna”, sa USGS och tillade att ”denna förändring har främst drivits av ökad produktion i Kina”.

En del av tanken bakom den senaste listan över kritiska mineraler är att flytta analysen bortom enkelt importberoende för att omfatta bredare globala utbudstrender. Ju mer utbudet är koncentrerat till ett land, desto högre är den potentiella riskfaktorn, särskilt om det landet utses till mineralkonkurrent, vilket är fallet med Kina.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Zinks försörjningsrisk ligger nu över tröskeln på 0,40 som används av USGS för att hjälpa till att bestämma kritikaliteten vid 0,48.

Toppen av utbudsrisktabellen är gallium, niob och kobolt, följt av flera sällsynta jordartsmetaller.

Aluminium ligger på åttonde plats med poängen 0,60, tack vare koncentrationen av smältning i Kina, och även tenn finns i utbudsriskspektrumet med poängen 0,50.

En kontinuerlig leveransrisk

USGS betonar att ett fall under gränsvärdet på 0,40 inte betyder att det inte finns någon leveransrisk.

”De mätvärden som utvecklats med (den nya) metoden ses bäst som en kontinuum av leveransrisk”, och en som ständigt rör sig allteftersom globala leveranskedjor för varje vara utvecklas, heter det.

Av de stora industriella metallerna som handlas på London Metal Exchange är det bara två som nu inte anses vara kritiska mineraler av USA.

Koppar har en låg utbudsriskprofil på grund av en stor inhemsk gruv-, smält- och återvinningsindustri.

Bly är mer intressant placerat på USGS utbudsrisktabell med en poäng på 0,39, strax under gränsen, återigen på grund av en växande koncentration av global gruv- och smältkapacitet i Kina.

Ingen av dessa industrimetaller finns med på Europeiska unionens lista över kritiska mineraler.

Det är delvis en återspegling av Europas inhemska produktionsbas både på gruv- och smältverksnivå.

Men delvis kan det bero på att USGS ligger före sina europeiska kollegor när det gäller att analysera globala utbudsmönster och de potentiella hoten mot kritiska mineraltillgång.

Nickel och zink kanske inte är vad de flesta tänker på när de tänker på kritiska mineraler, men när gäller USA är de båda dessa mineraler numera att betrakta som kritiska.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Christian Kopfer om läget för oljan

Publicerat

den

Råolja

Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.

Christian Kopfer kommenterar läget för olja
Fortsätt läsa

Nyheter

Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala

Publicerat

den

Koppar från Boliden

Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.

Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.

Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.

Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.

Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.

Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.

I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.

Fortsätt läsa

Nyheter

Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord

Publicerat

den

Fat med olja

När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.

När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.

Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

Dated brent-oljepris
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära