Följ oss

Nyheter

USA adderar nickel och zink till listan på kritiska mineraler

Publicerat

den

Liten bit nickelmalm
Liten bit nickelmalm
Foto: James St. John

Nickel och zink anses nu vara kritiska mineraler av USA. US Geological Survey (USGS) föreslår att båda metallerna ska inkluderas i den omarbetade listan över kritiska mineraler. Listan har vuxit från 35 till 50 sedan den senaste iterationen 2018, men det återspeglar till stor del uppdelningen av sällsynta jordartsmetaller och ädelgruppsmetaller i separata enheter.

Fyra mineraler – helium, kaliumklorid, rhenium och strontium – har tagits bort från listan. USA är världens ledande producent och nettoexportör av helium, medan importberoendet för de andra tre mildras av ”låg störningspotential”. Uran släpptes också efter att ha klassificerats som ett ”mineralbränsle”.

Nickel och zink är de enda två nya tillskotten, och var och en avspeglar en utveckling av den metod som används för att avgöra om ett mineral är avgörande för välbefinnandet i den amerikanska ekonomin.

En enda punkt av misslyckande

Enligt USGS förlitar USA sig på import av raffinerad nickel för ungefär hälften av sin årliga förbrukning. De tre främsta leverantörerna förra året var Kanada (42 %), Norge (10 %) och Finland (9 %) – vilka alla ansågs vara ”vänliga” länder. Denna relativt godartade utbudsprofil höll nickel från listan över kritiska mineraler tidigare. Men nickel ingår nu av två anledningar.

För det första har USGS utökat sina kritiska kriterier för att se bortom handelsberoendet till inhemskt utbud, särskilt vad det kallar ”single points of failure”. Det finns för närvarande bara en inhemsk nickelgruva i USA – Eaglegruvan i Michigan – som exporterar koncentrat för utomeuropeisk raffinering.

Det finns en enda producent av nickelsulfat, men endast som en biprodukt av produktionen av ädelmetaller.

Denna begränsade inhemska nickelproduktionsbas lyftes också fram i Biden Administrations 100-dagars granskning av kritiska försörjningskedjor, som rekommenderade att regeringen skulle prioritera investeringar i ett nytt nickelraffinaderi.

Det andra skälet är nickels förändrade användningsprofil från legering i rostfritt ståltillverkning till kemisk komponent i elfordonsbatterier.

Kombinationen av ett begränsat inhemskt utbud med en enda punkt och den förväntade efterfrågetillväxten från batteritillverkare gör ”ett övertygande argument för att inkludera” nickel i listan över kritiska mineraler, noterade USGS.

Eller, som leveranskedjans granskning uttryckte det, att inte ha tillräckligt med nickel av batterikvalitet ”utsätter en risk för leveranskedjan för batteritillverkning globalt, inte bara i USA”.

Zinkkoncentration

USAs inhemska försörjningskedja för zink är mindre ömtålig. Landet har 14 gruvor i drift och tre smältverksanläggningar, en primär och två sekundär, varav en återupptog sin verksamhet 2020 efter flera år av inaktivitet.

Men landets importberoende av raffinerad zink är relativt högt. Importen på 710 000 ton förra året representerade 83 % av den inhemska konsumtionen, enligt USGS. Globala utbudstrender gör detta problematiskt.

”För zink har den globala produktionen av gruvor och smältverk ökat markant under de senaste decennierna”, sa USGS och tillade att ”denna förändring har främst drivits av ökad produktion i Kina”.

En del av tanken bakom den senaste listan över kritiska mineraler är att flytta analysen bortom enkelt importberoende för att omfatta bredare globala utbudstrender. Ju mer utbudet är koncentrerat till ett land, desto högre är den potentiella riskfaktorn, särskilt om det landet utses till mineralkonkurrent, vilket är fallet med Kina.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Zinks försörjningsrisk ligger nu över tröskeln på 0,40 som används av USGS för att hjälpa till att bestämma kritikaliteten vid 0,48.

Toppen av utbudsrisktabellen är gallium, niob och kobolt, följt av flera sällsynta jordartsmetaller.

Aluminium ligger på åttonde plats med poängen 0,60, tack vare koncentrationen av smältning i Kina, och även tenn finns i utbudsriskspektrumet med poängen 0,50.

En kontinuerlig leveransrisk

USGS betonar att ett fall under gränsvärdet på 0,40 inte betyder att det inte finns någon leveransrisk.

”De mätvärden som utvecklats med (den nya) metoden ses bäst som en kontinuum av leveransrisk”, och en som ständigt rör sig allteftersom globala leveranskedjor för varje vara utvecklas, heter det.

Av de stora industriella metallerna som handlas på London Metal Exchange är det bara två som nu inte anses vara kritiska mineraler av USA.

Koppar har en låg utbudsriskprofil på grund av en stor inhemsk gruv-, smält- och återvinningsindustri.

Bly är mer intressant placerat på USGS utbudsrisktabell med en poäng på 0,39, strax under gränsen, återigen på grund av en växande koncentration av global gruv- och smältkapacitet i Kina.

Ingen av dessa industrimetaller finns med på Europeiska unionens lista över kritiska mineraler.

Det är delvis en återspegling av Europas inhemska produktionsbas både på gruv- och smältverksnivå.

Men delvis kan det bero på att USGS ligger före sina europeiska kollegor när det gäller att analysera globala utbudsmönster och de potentiella hoten mot kritiska mineraltillgång.

Nickel och zink kanske inte är vad de flesta tänker på när de tänker på kritiska mineraler, men när gäller USA är de båda dessa mineraler numera att betrakta som kritiska.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Svag vårflod dubblar elpriserna

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.

– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.

Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.

– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.

Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)

Område  Apr 2026  Apr 2025Maj 2026Maj 2025Juni 2026Juni 2025
System 703555315021
SE127142714233
SE228142915245
SE3503857434723
SE4625866605941
Källa: Bixia/Nord Pool. Aprilsiffrorna för 2026 är preliminära. Siffrorna för maj och juni 2026 är prognos.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära