Analys
SHB Råvarubrevet 16 september 2011
Råvarorna återhämtade sig något mot slutet av veckan med draghjälp från en svagare dollar och rapporter om färska likviditetsinjektioner av tre stora centralbanker i samarbete med Federal Reserve under fjärde kvartalet. Något krympande amerikanska orderböcker och sysselsättningssiffror tyngde sentimentet något men eftersom lagernivåerna föll snabbare än väntat så är mixen är inte fullt så illa som det kunde ha varit för den amerikanska marknaden. Vi får samtidigt rapporter om en fortsatt god efterfrågan och högt kapacitetsutnyttjande inom industrin vilket får oss att tro att oron för kraftiga fall på råvarumarknaden är överdriven. Stålindustrin går på ett väldigt högt kapacitetsutnyttjande och vi ser återigen kinesiska importsiffror över marknadens förväntan på såväl järnmalm som koppar.
Vi förväntar oss dock en fortsatt hög volatilitet för dollarnominerade kontrakt som ett resultat av de häftiga valutarörelserna. Kursrörelserna i euro och sek blir däremot inte så kraftiga om man ser till den negativa korrelationen mellan dollar och råvaror, se historik för Trade Weighted US Dollar Index.
Förväntningar om genomförandet av tre nya likviditetsoperationer pressade ädelmetallerna och guld i synnerhet som föll tillbaka till lägsta nivån sedan augusti. Farhågor för en upptrappning av skuldkrisen euroområdet och en långsammare tillväxt bör dock synas i priset på de flesta råvaror och det skall till väldigt mycket dåliga nyheter för att motivera en bredare uppgång på ädelmetallerna. Med all den skepsis som finns känns det snarare minsta lilla positiva nyhet ökar intresset för att hålla mer riskfyllda tillgångar. Vi tror fortsatt att det är bra att ha guld i portföljen men mer som en riskspridning än möjlighet till god avkastning.
Även på oljemarknaden har det varit stora kursrörelser där nedsidan begränsas av en svag reservkapacitet och känslighet för störningar. Ger inte börserna med sig i det närmaste så kan vi räkna med att vi kommer att agera mellan 110 – 115 dollar fat under ytterligare ett tag med test av det övre intervallet.
Handelsbankens Råvaruindex
Handelsbankens råvaruindex består av de underliggande indexen för respektive råvara. Vikterna är bestämda till hälften från värdet av global produktion och till hälften från likviditeten i terminskontrakten
Olja
Brentkontraktet stärktes mot slutet av veckan och stängde med över 2.5 procent efter att riskaptiten återvänt samtidigt som Nordsjön drabbades av produktionsstörningar till följd av ovädret. Rapporter från de största energiorganen visar att de är något mindre optimistiska i sina prognoser för efterfrågan på kort sikt. Rapporterna från augusti visade främst en minskad efterfrågan för 2011 men nu har även förväntningarna för 2012 skruvats ned med 0.4 miljoner fat per dag till 90.7 miljoner fat per dag. IEA tillägger även att det är förenat med betydande nedåtrisk för detta antagande.
Libyen ser dessutom ut att komma igång något snabbare än vad vi räknat med. Enligt OPEC och Ordföranden i National Oil Corporation (NOC), verkar majoriteten av rörledningar och oljeterminaler vara i stort sett intakta. De hävdar därför att de kan nå en oljeproduktion om 1 miljoner fat per dag redan inom sex månader och full produktion (1.6 miljoner fat per dag) inom 18 månader.
Veckans lagersiffror visade minskade råoljelagersiffror om 6.7 miljoner fat vilket var lägre än marknadens förväntningar om -3.1 miljoner fat. Mycket av detta kan tillskrivas de stängda oljeplattformarna i Mexikanska Golfen i samband med stormen Irene och minskad import. Bensinlagren steg med 1.9 miljoner fat (-0.5 miljoner fat förväntat) samtidigt som destillat ökade med 1.7 miljoner fat, 1 miljon mer än väntat.
Spreaden mellan Brent och WTI har kommit ihop något och handlas nu på 24.5 som ett resultat av en något starkare efterfrågan i mellersta USA och förhoppningar om att på sikt få ut olja till raffinaderier vid kusten. Vi ser en mängd nya infrastrukturella projekt och dessa investeringar bör och kommer att få spreaden att komma ihop. Det kommer sannolikt dröja ytterligare något år innan dessa är på plats och spreaden kan börja komma ihop på allvar. Marknadskonsensus verkar ligga på en ca 10 dollar om 1-1.5 år. Vad gäller Brentkurvan ser vi återigen en ökad backwardation, se bilden ovan, vilken får en positiv rullningseffekt i indexet.
Koppar
Koppar inledde veckan med att falla 3 procent för att sedan stänga lite drygt en halv procent ned från förra fredagen. Vi ser en fortsatt stark efterfrågan och de Kinesiska importsiffrorna för augusti, +11 procent mot samma period förra året, var något högre än marknadens förväntningar.
Höga synliga lager (rött nedan) men ett begränsat utbud pekar fortsatt mot ett visst underskott mot årsskiftet. Kopparpriset har fallit närmare 15 procent från rekordnoteringen på 10,190 dollar i februari och vi förväntar oss att marknaden finner stöd nere vid 8,500 dollar givet den svaga balansen.
Utbudsstörningar även denna vecka vid Freeport McMoran Grasberg i Indonesien som är världens tredje största Koppargruva. Strejkåtgärder tenderar oftast påverka volatiliteten men har egentligen inte någon större inverkan på den fysiska marknaden såvida strejken inte pågår under en längre tid. Det brukar ta ca 2-3 månader för koncentrat att nå marknaden från Indonesien och Peru och i dagsläget finns tillräckligt med Kopparskrot att kompensera med.
Vi har ändrat vår position från kort till neutral med köp nere kring 8,500 dollar.
Aluminium
Aluminiumpriset har stigit närmare 1 procent den senaste veckan. Samtidigt som höga lager och farhågor för en upptrappning av skuldkrisen och långsammare tillväxt i Europa och USA fortsätter att tynga sentimentet, ger kostnadssidan stöd åt priset varför vi tror på en sidledes rörelse framöver.
Nedgången i aluminium priset har varit mer dämpad än i andra metaller då priset har sjunkit till under marginalkostnaden för produktionen, ca 2,400 dollar vilket inneburit ett visst bortfall av kapacitet. Energikostnaden är för närvarande närmare 50 procent och bilden nere till höger ser ni korrelationen mot oljan.
Precis som på Nickel och Koppar har arbitragefönstret mellan SHFE (Shanghai Futures Exchange) och LME återuppstått vilket också kommer att ge ett visst stöd till LME-priset. Ett arbitrage lockar primära import till Kina som på så sätt minskar överskottet i världen ex. Kina.
Lagren är fortsatt höga, summa varulager (redovisade och oredovisade) ökade under augusti men det fanns en stor överföring av lager som hölls utanför LME, sk. ”off-warrants”, till LME som bidrog.
Nickel
Nickel har stärkts med närmare 3 procent under veckan och ser ut att kunna stiga något ytterligare på kort sikt. Inte omöjligt att vi går mot ett underskott i slutet av året.
Det är främst Kinesisk efterfrågan och import som ligger bakom uppgången. Tillgången på Nickel Pig Iron (låghaltig ferronickel och billigare alternativ som Kineserna började använda I större utsträckning efter den kraftiga Nickeluppgången 2006) har varit begränsad efter energibesparingar och transportproblem.
Som med alla basmetaller och för den som följer utvecklingen på London Metal Exchange är det alltid intressant att titta på skillnaden mellan Kinesiska priser och LME och följa utvecklingen vid ett eventuellt arbitrage. Bilden nedan visar skillnaden mellan LME och listpris in till Jinchuan vilket för närvarande verkar positivt för importen in till Kina och således ger stöd åt LME priset.
Sett på lite längre sikt ser vi dock ett överskott av kapacitet och god tillgång på Kinesiskt rostfritt stål på exportmarknaden vilket bör verka för fallande priser men kort sikt är det en intressant situation som kan ge lite rörelse på uppsidan.
Price USDT 5 00010 00015 00020 00025 00030 00035 00040 000
El
Kontraktet Q1 2012 (underliggande för index) har fallit tillbaka ca 3.5 procent under veckan till följd av det blöta vädret som nu pågått över 15 dagar i kombination med låga spotpriser. Spotpriset har under veckan kommit in på riktigt låga nivåer (13 & 18 euro för onsdag och torsdag) efter att Norska producenter håller nere systempriset med överutbud av vattenkraft, dvs att man tvångskör vatten. Snitt för spotpriset hittills i år är för övrigt 52.86 euro att jämföra med samma period 2010 då vi låg på 50.04 med en betydligt sämre energibalans skall tilläggas.
Det fortsätter att komma rester av tropiska stormar in över börsområdet vilket ger rikligt med nederbörd. Vi har fått närmare 15 TWh nederbörd de senaste 11 dagarna och nu förväntas ytterligare ca 10 TWh vilket innebär ytterligare förbättring av energibalansen (hydrobalans = kombinerat energivärde av vatten i magasin, snö och markvatten) med 2 TWh till närmare + 5 TWh. Ni kanske minns att vi under vintern drogs med uppemot 40 TWh i underskott vilket motsvarar 10 procent av Nordens totala utbud.
Daily ENO QRT 01-122011-06-27 – 2011-09-22 (OSL) EURMWh01020304050607080
Det är för övrigt en god marginal i favör för kolet som energikälla fastän avståndet till att köra gas sedan föregående vecka minskat med 1,5 EUR/MWh vilket bör ge stöd åt utsläppsrätterna på den här nivån. En utsläppsrätt kostar för närvarande strax över 12 euro vilket är 5 euro lägre än i våras då de handlades över 17 euro. Om vi antar
0.7 öre / kWh i påslag på elpriset för varje euro i utsläppsrättskostnad innebär det således ca 8.5 öre påslag på elpriset.
Vete
Vetet har fallit kraftigt i pris under veckan i både Chicago och Paris, nedgången har påverkats av ett flertal faktorer. Måndagens rapport från USDA (se nästa sida) överraskade marknaden med en oväntat stor ökning av globala utgående lager för säsongen 2011/12, 3 procent upp som följd av ökade lager i främst Kanada, EU och FSU.
Oron för torrt väder inför sådd av höstvete i USA har lindrats mycket under veckan som följd av regn i de flesta av de stora veteproducerande delstaterna. Samtidigt har vädret förbättrats för det amerikanska vårvetet och skörden fortskrider i någorlunda god takt. Detsamma gäller för Kanada där skörden nu bedöms vara till 60 procent avklarad, mot normalt 49 procent och förra årets klart lägre 23 procent. Dessutom ser kvalitetsnivån på det kanadensiska vetet ut att bli bättre än väntat.
Årets franska veteskörd har justerats upp till 33,4 miljoner ton, mot tidigare 32 miljoner ton. Vårens torka fick inte riktigt så stora konsekvenser som befarat. Samtidigt beräknas Storbritanniens skörd bli endast 1,5 procent lägre än förra årets trots extrem torka även där i våras. Genomsnittsskörden i Storbritannien uppskattas till 7,5 ton/hektar, att jämföra med genomsnittet för de senaste fem åren om 7,8 miljoner ton. Officiella siffror från Australien pekar på en rekordhög veteexport säsongen 2011/12 om 20,4 miljoner ton, klart mer optimistiskt än USDA:s uppskattning om 17 miljoner ton. Ytterligare press nedåt på priserna gav Indien som nu godkänt export av 2 miljoner ton vete, för första gången på fyra år.
Egypten köpte i veckan 420.000 ton vete från Ryssland för leverans under november till december, till priser $ 20/ton inklusive frakt under det billigaste franska alternativet. Vilket ytterligare bekräftade Ryssland dominerande position på exportmarknaden. Även de ryska priserna har fallit men när övriga länders vetepriser faller sänker de bara ytterligare för att fortsätta att vinna affärerna. Lägg där till att ytterligare konkurrens är att vänta från både Ukraina och Kazakstan.
Låga majslager kommer ge visst stöd till vetet även i framtiden då de båda grödorna används som foder, men tillgången på vete i världen är god vi tror att vi kan se ytterligare prisfall framöver.
Wasde 12-september (World Agriculture Supply and Demand Estimates)
USDA justerade i måndagens WASDE-rapport upp den totala världsproduktionen av vete med drygt 6 miljoner ton, vilket var oväntat mycket. Produktionen i Kanada och EU var uppjusterad med totalt 5 miljoner ton, och för FSU med 1 miljon ton.
Konsumtionen var uppjusterad med 2 miljoner ton, helt i form av fodervete fördelat mellan Kanada och Kina.
Ingående lager 2011/12 var uppjusterat, vilket tillsammans med en högre produktion gör att utgående världslager justerades upp med nästan 6 miljoner ton.
USDA Crop progress 12-september
Enligt måndagens rapport från USDA var 83 procent av det amerikanska vårvetet skördat, upp från förra veckans 68 procent. Över förra årets 81 procent vid samma tidpunkt men fortfarande något efter genomsnittet för de senaste fem åren om 87 procent.
6 procent av det amerikanska höstvetet uppgavs vara sått, vid föregående veckas rapport angavs ej någon siffra. Något mindre än förra årets 8 procent vid samma tidpunkt och genomsnittet för de senaste fem åren om 10 procent.
Majs
Terminspriserna på majs har gått ned under veckan påverkat av flera orsaker. I måndagens USDA-rapport (se nästa sida) var utgående globalt lager säsongen 2011/12 uppjusterat med 3 miljoner ton och den lägre amerikanska produktionen kompenserades till viss del av ökad produktion i flera andra områden. Samtidigt har regn i en del områden i USA lyckats lindra oron något, även om det kommer lite väl sent. Marknaden tycks nu ta hänsyn lite mer till globala förhållanden och inte enbart de amerikanska. Efterfrågan är ovanligt låg på amerikansk majs främst för export, hård konkurrens råder från fodervete för vilken tillgången är god och även allt hårdare konkurrens från majs med annat ursprung.
Det argentinska jordbruksministeriet spår nu en inhemsk majsskörd om 30 miljoner ton och har i veckan godkänt export av ytterligare 7 till 8 miljoner ton majs, totalt har de därmed godkänt export av nästan 20 miljoner ton under säsongen 2011/12. Ukrainas export beräknas nu bli mer än dubbelt så stor som förra säsongen med uppemot 12,5 miljoner ton mot 5,3 miljoner ton säsongen 2010/11. Ukraina väntas därmed bli världens tredje största exportör och gå om Brasilien för första gången på sju år. Dock fortfarande långt efter USA med 41,9 miljoner ton och Argentina med 19,5 miljoner ton. Kinas produktion ökar även den och förväntas nu bli rekordhög med 182,5 miljoner ton enligt officiella siffror från Kina, USDA:s beräkning är dock något lägre med 178 miljoner ton. Samtidigt spås dock den kinesiska konsumtionen öka än mer. Skörden i EU beräknas i år till drygt 61 miljoner ton, ungefär 10 procent över förra årets skörd.
Skörderapporter från USA har hittills varit väldigt varierande och det är i dagsläget svårt att ha en uppfattning om hur rätt USDA ligger i sin prognos. Marknaden har redan viss aning om att USDA är något optimistiska och något stort kan behövas för att få upp priserna till tidigare högre nivåer. Samtidigt kommer en fortsatt nedgång begränsas av låga lagernivåer.
I måndagens WASDE-rapport var avkastningsnivån för den amerikanska majsen beräknad till 148,1 bushels per acre. En nedjustering som var något större än väntat, utifrån den genomsnittliga marknadsuppfattningen om 148,8 bushels per acre. Den totala produktionen i USA justerades ned med nästan 11 miljoner ton samtidigt som produktionen i Kanada och Egypten justerades ned med 3 miljoner ton. Detta kompenserades dock delvis med en uppjustering av skörden i Argentina, Brasilien, FSU och EU om totalt 6 miljoner ton.
Efterfrågan i USA var nedjusterad med drygt 10 miljoner ton, fördelat jämnt på etanol, foder och export. Exporten från Argentina och Brasilien var uppjusterad med 1,5 miljoner ton, Ukraina lika mycket. Detta på grund av högre skördar i dessa länder i kombination med minskade skördar i USA.
Efterfrågan i USA var nedjusterad med drygt 10 miljoner ton, fördelat jämnt på etanol, foder och export. Exporten från Argentina och Brasilien var uppjusterad med 1,5 miljoner ton, Ukraina lika mycket. Detta på grund av högre skördar i dessa länder i kombination med minskade skördar i USA.
Med ett lägre ingående lager och lägre konsumtion lyckades USDA trots en lägre produktion justera upp utgående världslager 2011/12 med nästan 3 miljoner ton.
Andelen av den amerikanska majsen som bedöms vara i skicket ”good/excellent” var i måndagens rapport överraskande nog uppjusterad, upp en procentenhet till 53 procent. Klart lägre än förra årets 68 procent vid samma tidpunkt. Andelen av grödan som beräknas vara i skicket ”very poor/poor” justerades samtidigt ned med en procentenhet till 20 procent. Samma siffra förra året var klart lägre 12 procent. 29 procent av grödan var enligt USDA mogen för skörd, upp från förra veckans 18 procent men klart under förra årets 50 procent. Genomsnittet för de senaste fem åren är 33 procent vid samma tidpunkt.
Med ett lägre ingående lager och lägre konsumtion lyckades USDA trots en lägre produktion justera upp utgående världslager 2011/12 med nästan 3 miljoner ton.
Andelen av den amerikanska majsen som bedöms vara i skicket ”good/excellent” var i måndagens rapport överraskande nog uppjusterad, upp en procentenhet till 53 procent. Klart lägre än förra årets 68 procent vid samma tidpunkt. Andelen av grödan som beräknas vara i skicket ”very poor/poor” justerades samtidigt ned med en procentenhet till 20 procent. Samma siffra förra året var klart lägre 12 procent. 29 procent av grödan var enligt USDA mogen för skörd, upp från förra veckans 18 procent men klart under förra årets 50 procent. Genomsnittet för de senaste fem åren är 33 procent vid samma tidpunkt.
[box]SHB Råvarubrevet är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Ansvarsbegränsning
Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.
Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.
Finansiellt instruments historiska avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Värdet på finansiella instrument kan både öka och minska och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet.
Analys
Nat gas up ish 100% in two weeks as supply vulnerability = reality
European gas markets are no longer repricing risk. They are pricing disruption.

Analyst Commodities, SEB
Since yesterday morning, TTF has moved violently higher. After trading around EUR 39/MWh early yesterday, the market spiked to EUR 49/MWh in the afternoon, a EUR 10/MWh move in just a few hours. That first leg higher followed reports of halted Qatari LNG production, precisely the operational vulnerability we highlighted yesterday: limited storage buffers, and Ras Laffan as an exposed target.
Later in the evening, prices retraced to around EUR 43/MWh. The second leg was even more aggressive. Overnight, TTF surged from ish EUR 43/MWh to nearly EUR 60/MWh as we write. The trigger was explicit rhetoric from an advisor to the Iranian Revolutionary Guard stating that the Strait of Hormuz is closed and that vessels attempting to transit would be targeted.
That materially shifts the probability distribution. This is no longer about shipping hesitation. This is about declared closure risk. It was some pullbacks this morning linked to reports that Chinese gas buyers are pressuring Tehran to keep the Strait open. That is logical: Asia is the primary destination for Gulf LNG. But Iran has now signaled intent. At this stage, it looks like only meaningful de-escalation from Washington would materially cap upside momentum in oil and gas.
Physical vulnerability is real. Yesterday we highlighted three core vulnerabilities:
#1 20% of global LNG trade transits Hormuz.
#2 Qatar exports ish 9-10 Bcf/d through a corridor with virtually no bypass capacity.
#3 Qatari liquefaction operates with only 1-2 days of storage buffer.
The third point ref. Qatari LNG is now central. Liquefaction trains run continuously. If vessel loading stops due to distruptions or physcial attack on infrastcutre, storage fills rapidly. Once tanks approach capacity, output must be reduced. Restarting trains is not instantaneous. i.e., maritime disruption becomes upstream supply loss as we speak.
Unlike some of the oil, LNG cannot be rerouted through pipelines in the Persian Gulf. Also, the global LNG system is narrower, more concentrated and structurally less flexible. There are no strategic LNG reserves of scale. Removing, or even temporarily freezing, ish 20% of global trade creates immediate tightening across both basins.
Europe is indirectly exposed: while 80%+ of Hormuz LNG volumes are Asia-bound, Europe is not insulated. Roughly 8-10% of European LNG imports are indirectly linked to Gulf supply. More importantly, if Asia loses Qatari volumes, it bids aggressively for US cargoes. That tightens the Atlantic basin and lifts TTF.
The backdrop is not comfortable. European storage sits around 30%, well below the ten-year seasonal average of 44%. March weather remains slightly bearish (NW Europe ~2°C above normal), which provides short-term demand relief, but weather cannot offset sustained loss of large LNG volumes.
Going forward, duration is everything. Our base case yesterday assumed 4-5 days of meaningful disruption followed by a messy partial restart. That assumption now looks optimistic if rhetoric translates into sustained closure.
Iran does have strong economic incentives to avoid prolonged closure; its own crude exports depend on the strait. But if Tehran perceives the situation as existential, economic self-interest may become secondary. That is the key swing factor.
This is ultimately an endurance game. The question is not whether the strait can be fully sealed, but how long meaningful disruption can be sustained.
At current levels, the market appears to be pricing roughly a 1-2-week disruption, effectively a fleet productivity shock (shipping delays, insurance hikes, restart lag) rather than structural long-term supply loss. If Qatari output resumes relatively quickly, TTF likely consolidates in the EUR 40-50/MWh range.
If disruption extends to one month, roughly 7 million tonnes of LNG will be removed from the market. Europe could effectively lose around 5.5 million tonnes per month through displacement effects. In that case, inventories fall more sharply and TTF moves decisively into EUR 60+/MWh territory.
A multi-month Ras Laffan outage is a different regime entirely. At that point, the system risks a 2022-style squeeze, where EUR 100/MWh and above cannot be excluded and demand destruction becomes the primary balancing mechanism.
Yesterday we framed EUR 90-100/MWh as a tail scenario. With TTF already printing near EUR 60/MWh, the gap between “tail” and “plausible stress case” is narrowing, but sustained supply loss over 1-2 weeks is still required for that scenario to materialize.
Iran has made clear that energy flows are part of its retaliation strategy. The key variable from here is endurance. Even partial choking of flows, combined with persistent strike risk, is sufficient to keep prices elevated. A prolonged period of instability would pressure global energy prices and, indirectly, US gasoline prices, a politically sensitive variable heading into US midterm elections.
i.e., unless a diplomatic off-ramp emerges, duration of disruption is now the central driver.
In short: availability of LNG exports from the Persian Gulf, and the restart timeline at Ras Laffan, are the two dominant swing factors from here. Volatility will remain elevated. The system is too concentrated and too inflexible to absorb prolonged disruption without further repricing.
Analys
Oil Is Iran’s Weapon of Choice, Aimed Straight at Trump’s Midterms
Oil is Iran’s Weapon of Choice and the US gasoline pump is part of the battlefield. Iran’s Revolutionary Guard Corps last evening declared the Strait of Hormuz for closed and that the military will set any ship on fire if it tries to pass the Strait. Iran is also escalating its retaliatory strikes across the region. Yesterday it was mostly unclear what retaliatory path Iran would take. Would oil, oil installations and the Strait of Hormuz be part of it or left alone. Now we know. Oil is Iran’s weapon of choice and it is aimed straight at President Trump’s Midterm elections. An important part of the battlefield for Iran is thus at the U.S. gasoline pump. US midterm election voters.

Brent is now unavoidably heading to $100/b and above unless Trump finds some kind of offramp, or in other words backs down. So far however, his response seems to be to double down. Extending the expected 4-5 weeks to instead ”whatever it takes”. He is digging in. And while he is doing that, the US retail gasoline prices shoots higher.
Has Trump now may destroyed the rest of his precedency? All due to hubris after Venezuela and the war against Iran last summer. This war looks like it is going totally off-track in a way he hadn’t expected. And not at all in the direction he had hoped. The U.S. Congress will this week vote on whether the President needs approval by the Congress to go to war or not. A two thirds majority vote is needed to override a veto from Trump. U.S. congressmen will have to show explicitly if they stand by Trump’s wobbly war or not.
Fully closed or partially choked? What matters is endurance. Iran may not be able to keep the Strait of Hormuz fully closed. That is at least the general assumption. But constant risk of strikes and thus choking and reduced flow will do plenty good to spike the oil price higher. It is endurance that matters. I.e. number of days with reduced flow times the number of days Iran keeps it going. And real retaliation and revenge over Trump is to keep it going all to November. All to US midterm elections. Unless Trump backs down and finds an offramp.
Analys
Imagine 35 days of this. Day after day after day
Brent up 8.5% to $79/b while TTF nat gas is up 42% to €42/MWh.
The negotiations was the bluff. So war it was. It looks like the negotiations was the real bluff. Maybe US/Israel were sincere in the sense that if Iran had accepted all the terms set by the US/Israel, then they wouldn’t have attacked. But it probably wasn’t a chance in that Iran would ever have accepted their demands. Hubris p

Brent trading with ”Symmetric risk and with an embedded silver lining scenario”. SEB’s Namik phrased the pricing of oil today as seen from the eyes of a trader: ”Symmetric risk with an embedded silver lining scenario”. I.e. the risk that war will engulf the Middle East is not really in the price. Such risk could easily add another $10-20/b to the price. Market today probably pricing a limited period of contained war and lost supply. Take profits if you were long already but don’t put on fresh longs if you were neutral. Well put and maybe the correct way to see it.
The silver lining scenario is what Trump and the market experienced last summer. It is natural that the market is embedding such a silver lining scenario in the current price. Because that is what we all experienced last summer with 12 days of war which culminated with Iran shooting some funny-rockets (pre-announced) at US military bases. That was it. Essentially Iranian capitulation. Last year.
Day after day after day for 35 days. (Trump now says 4-5 weeks of war) Imagine that what we are seeing of Middle East violence today with US war planes being shut down, rockets flying, Qatar closing all of its production of LNG, Saudi Arabia closing its biggest refinery Ras Tanura, no ships moving in or out of the Strait of Hormuz, ships being shot at over the weekend. Imagine that this happens for 35 days. Day after day after day. And that on certain days it seems like broad contagion will engulf the Middle East. That will be a long string of very, very uncomfortable days.
It all boils down to how Iran choses to play this. Defiant, enduring revenge or capitulation. How this evolves will of course boil down to what Iran choses to do. How will they play it? And how we see the situation will change from one minute to the next depending on political signals of intentions coming from the Iranian regime. Fighting back with defiance and revenge or capitulating?
An enduring quagmire seems like a smart Iranian strategy. But who can say. What sticks to my mind is the article by Nate Swanson in Foreign Affairs which I also referred to on Friday: ’Why Iran Will Escalate, U.S. Military Strikes and the Risk of a Quagmire’. It makes so much sense. Iran needs to inflict pain on its opponents to deter them from doing this again and again in the future. If they can turn this into a political disaster for Donald Trump, a quagmire of a war he cannot get himself out of, extended and enduring. Then that is payback. Preferably with elevated oil and gasoline prices as well to hurt Trump via his gasoline buying voters. Only one in four Americans supports this war. Very low versus normal 50-60% at the start of a new, well argued US war. So enduring and extending and bogging Trump down in a quagmire of hostilities in the Middle East may be the strategy of choice for Iran. Iran cannot fight back with equal military force, but it may be able to keep it going.
Closing the Strait of Hormuz? The assessment is in general that Iran do not have the capacity to do so. But a few rockets here and there will probably easily reduce the number of ships and amount of oil being shipped out through the Strait. And keeping that going over time could prove more powerful than just a short term spike to $100/b. A full closure for 25 days is 20 mb/d x 25 days = 500 mb. Choking it to a decline of 10% is 20 mb/d x 10% x 250 days = 500 mb reduction. Same result. If so we would likely have Brent around $80/b rest of year. A wider contagion and a deeper crisis would drive it higher.
-
Nyheter2 veckor sedanLappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan
-
Analys4 veckor sedanPhysical easing. Iran risk easing. But Persian Gulf risk cannot fully fade before US war ships are pulled away
-
Nyheter2 veckor sedanEtt samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv
-
Analys2 veckor sedanBrent above USD 71: Options skew and geopolitics argue against short positioning
-
Nyheter1 vecka sedan1,5 timmar om varför guld och silver kommer att fortsätta att gå upp i pris
-
Nyheter2 veckor sedanDatacenter på 300 MW byggs i Långsele
-
Nyheter1 vecka sedanRekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
-
Nyheter1 vecka sedanVärldens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar



















