Connect with us

Analys

SHB Råvarubrevet 16 september 2011

Published

on

Handelsbanken - Råvaror - AnalysRåvarorna återhämtade sig något mot slutet av veckan med draghjälp från en svagare dollar och rapporter om färska likviditetsinjektioner av tre stora centralbanker i samarbete med Federal Reserve under fjärde kvartalet. Något krympande amerikanska orderböcker och sysselsättningssiffror tyngde sentimentet något men eftersom lagernivåerna föll snabbare än väntat så är mixen är inte fullt så illa som det kunde ha varit för den amerikanska marknaden. Vi får samtidigt rapporter om en fortsatt god efterfrågan och högt kapacitetsutnyttjande inom industrin vilket får oss att tro att oron för kraftiga fall på råvarumarknaden är överdriven. Stålindustrin går på ett väldigt högt kapacitetsutnyttjande och vi ser återigen kinesiska importsiffror över marknadens förväntan på såväl järnmalm som koppar.

Vi förväntar oss dock en fortsatt hög volatilitet för dollarnominerade kontrakt som ett resultat av de häftiga valutarörelserna. Kursrörelserna i euro och sek blir däremot inte så kraftiga om man ser till den negativa korrelationen mellan dollar och råvaror, se historik för Trade Weighted US Dollar Index.

Trade Weighted US dollar index

Förväntningar om genomförandet av tre nya likviditetsoperationer pressade ädelmetallerna och guld i synnerhet som föll tillbaka till lägsta nivån sedan augusti. Farhågor för en upptrappning av skuldkrisen euroområdet och en långsammare tillväxt bör dock synas i priset på de flesta råvaror och det skall till väldigt mycket dåliga nyheter för att motivera en bredare uppgång på ädelmetallerna. Med all den skepsis som finns känns det snarare minsta lilla positiva nyhet ökar intresset för att hålla mer riskfyllda tillgångar. Vi tror fortsatt att det är bra att ha guld i portföljen men mer som en riskspridning än möjlighet till god avkastning.

Även på oljemarknaden har det varit stora kursrörelser där nedsidan begränsas av en svag reservkapacitet och känslighet för störningar. Ger inte börserna med sig i det närmaste så kan vi räkna med att vi kommer att agera mellan 110 – 115 dollar fat under ytterligare ett tag med test av det övre intervallet.

Handelsbankens Råvaruindex

Handelsbanken Råvaruindex

Handelsbankens råvaruindex består av de underliggande indexen för respektive råvara. Vikterna är bestämda till hälften från värdet av global produktion och till hälften från likviditeten i terminskontrakten

Olja

Brentkontraktet stärktes mot slutet av veckan och stängde med över 2.5 procent efter att riskaptiten återvänt samtidigt som Nordsjön drabbades av produktionsstörningar till följd av ovädret. Rapporter från de största energiorganen visar att de är något mindre optimistiska i sina prognoser för efterfrågan på kort sikt. Rapporterna från augusti visade främst en minskad efterfrågan för 2011 men nu har även förväntningarna för 2012 skruvats ned med 0.4 miljoner fat per dag till 90.7 miljoner fat per dag. IEA tillägger även att det är förenat med betydande nedåtrisk för detta antagande.

Global efterfråga på olja

Libyen ser dessutom ut att komma igång något snabbare än vad vi räknat med. Enligt OPEC och Ordföranden i National Oil Corporation (NOC), verkar majoriteten av rörledningar och oljeterminaler vara i stort sett intakta. De hävdar därför att de kan nå en oljeproduktion om 1 miljoner fat per dag redan inom sex månader och full produktion (1.6 miljoner fat per dag) inom 18 månader.

USA lager olja (crude oil) - DiagramUSA - Total efterfrågan på olja

Veckans lagersiffror visade minskade råoljelagersiffror om 6.7 miljoner fat vilket var lägre än marknadens förväntningar om -3.1 miljoner fat. Mycket av detta kan tillskrivas de stängda oljeplattformarna i Mexikanska Golfen i samband med stormen Irene och minskad import. Bensinlagren steg med 1.9 miljoner fat (-0.5 miljoner fat förväntat) samtidigt som destillat ökade med 1.7 miljoner fat, 1 miljon mer än väntat.

Brent Crude Index och backwardation

Spreaden mellan Brent och WTI har kommit ihop något och handlas nu på 24.5 som ett resultat av en något starkare efterfrågan i mellersta USA och förhoppningar om att på sikt få ut olja till raffinaderier vid kusten. Vi ser en mängd nya infrastrukturella projekt och dessa investeringar bör och kommer att få spreaden att komma ihop. Det kommer sannolikt dröja ytterligare något år innan dessa är på plats och spreaden kan börja komma ihop på allvar. Marknadskonsensus verkar ligga på en ca 10 dollar om 1-1.5 år. Vad gäller Brentkurvan ser vi återigen en ökad backwardation, se bilden ovan, vilken får en positiv rullningseffekt i indexet.

Koppar

Koppar inledde veckan med att falla 3 procent för att sedan stänga lite drygt en halv procent ned från förra fredagen. Vi ser en fortsatt stark efterfrågan och de Kinesiska importsiffrorna för augusti, +11 procent mot samma period förra året, var något högre än marknadens förväntningar.

Höga synliga lager (rött nedan) men ett begränsat utbud pekar fortsatt mot ett visst underskott mot årsskiftet. Kopparpriset har fallit närmare 15 procent från rekordnoteringen på 10,190 dollar i februari och vi förväntar oss att marknaden finner stöd nere vid 8,500 dollar givet den svaga balansen.

Diagram över pris på koppar

Utbudsstörningar även denna vecka vid Freeport McMoran Grasberg i Indonesien som är världens tredje största Koppargruva. Strejkåtgärder tenderar oftast påverka volatiliteten men har egentligen inte någon större inverkan på den fysiska marknaden såvida strejken inte pågår under en längre tid. Det brukar ta ca 2-3 månader för koncentrat att nå marknaden från Indonesien och Peru och i dagsläget finns tillräckligt med Kopparskrot att kompensera med.
Vi har ändrat vår position från kort till neutral med köp nere kring 8,500 dollar.

Aluminium

Aluminiumpriset har stigit närmare 1 procent den senaste veckan. Samtidigt som höga lager och farhågor för en upptrappning av skuldkrisen och långsammare tillväxt i Europa och USA fortsätter att tynga sentimentet, ger kostnadssidan stöd åt priset varför vi tror på en sidledes rörelse framöver.

Nedgången i aluminium priset har varit mer dämpad än i andra metaller då priset har sjunkit till under marginalkostnaden för produktionen, ca 2,400 dollar vilket inneburit ett visst bortfall av kapacitet. Energikostnaden är för närvarande närmare 50 procent och bilden nere till höger ser ni korrelationen mot oljan.

Diagram över pris på olja och aluminium

Precis som på Nickel och Koppar har arbitragefönstret mellan SHFE (Shanghai Futures Exchange) och LME återuppstått vilket också kommer att ge ett visst stöd till LME-priset. Ett arbitrage lockar primära import till Kina som på så sätt minskar överskottet i världen ex. Kina.
Lagren är fortsatt höga, summa varulager (redovisade och oredovisade) ökade under augusti men det fanns en stor överföring av lager som hölls utanför LME, sk. ”off-warrants”, till LME som bidrog.

Nickel

Nickel har stärkts med närmare 3 procent under veckan och ser ut att kunna stiga något ytterligare på kort sikt. Inte omöjligt att vi går mot ett underskott i slutet av året.

Det är främst Kinesisk efterfrågan och import som ligger bakom uppgången. Tillgången på Nickel Pig Iron (låghaltig ferronickel och billigare alternativ som Kineserna började använda I större utsträckning efter den kraftiga Nickeluppgången 2006) har varit begränsad efter energibesparingar och transportproblem.

Som med alla basmetaller och för den som följer utvecklingen på London Metal Exchange är det alltid intressant att titta på skillnaden mellan Kinesiska priser och LME och följa utvecklingen vid ett eventuellt arbitrage. Bilden nedan visar skillnaden mellan LME och listpris in till Jinchuan vilket för närvarande verkar positivt för importen in till Kina och således ger stöd åt LME priset.

Nickel import arbitrage graf

Sett på lite längre sikt ser vi dock ett överskott av kapacitet och god tillgång på Kinesiskt rostfritt stål på exportmarknaden vilket bör verka för fallande priser men kort sikt är det en intressant situation som kan ge lite rörelse på uppsidan.

Price USDT 5 00010 00015 00020 00025 00030 00035 00040 000

El

Kontraktet Q1 2012 (underliggande för index) har fallit tillbaka ca 3.5 procent under veckan till följd av det blöta vädret som nu pågått över 15 dagar i kombination med låga spotpriser. Spotpriset har under veckan kommit in på riktigt låga nivåer (13 & 18 euro för onsdag och torsdag) efter att Norska producenter håller nere systempriset med överutbud av vattenkraft, dvs att man tvångskör vatten. Snitt för spotpriset hittills i år är för övrigt 52.86 euro att jämföra med samma period 2010 då vi låg på 50.04 med en betydligt sämre energibalans skall tilläggas.

Det fortsätter att komma rester av tropiska stormar in över börsområdet vilket ger rikligt med nederbörd. Vi har fått närmare 15 TWh nederbörd de senaste 11 dagarna och nu förväntas ytterligare ca 10 TWh vilket innebär ytterligare förbättring av energibalansen (hydrobalans = kombinerat energivärde av vatten i magasin, snö och markvatten) med 2 TWh till närmare + 5 TWh. Ni kanske minns att vi under vintern drogs med uppemot 40 TWh i underskott vilket motsvarar 10 procent av Nordens totala utbud.

El - Norden, systempris och energibalans

Daily ENO QRT 01-122011-06-27 – 2011-09-22 (OSL) EURMWh01020304050607080

Det är för övrigt en god marginal i favör för kolet som energikälla fastän avståndet till att köra gas sedan föregående vecka minskat med 1,5 EUR/MWh vilket bör ge stöd åt utsläppsrätterna på den här nivån. En utsläppsrätt kostar för närvarande strax över 12 euro vilket är 5 euro lägre än i våras då de handlades över 17 euro. Om vi antar

0.7 öre / kWh i påslag på elpriset för varje euro i utsläppsrättskostnad innebär det således ca 8.5 öre påslag på elpriset.

Vete

Vetet har fallit kraftigt i pris under veckan i både Chicago och Paris, nedgången har påverkats av ett flertal faktorer. Måndagens rapport från USDA (se nästa sida) överraskade marknaden med en oväntat stor ökning av globala utgående lager för säsongen 2011/12, 3 procent upp som följd av ökade lager i främst Kanada, EU och FSU.

Pris på vete - CBOT - Diagram

Oron för torrt väder inför sådd av höstvete i USA har lindrats mycket under veckan som följd av regn i de flesta av de stora veteproducerande delstaterna. Samtidigt har vädret förbättrats för det amerikanska vårvetet och skörden fortskrider i någorlunda god takt. Detsamma gäller för Kanada där skörden nu bedöms vara till 60 procent avklarad, mot normalt 49 procent och förra årets klart lägre 23 procent. Dessutom ser kvalitetsnivån på det kanadensiska vetet ut att bli bättre än väntat.

Årets franska veteskörd har justerats upp till 33,4 miljoner ton, mot tidigare 32 miljoner ton. Vårens torka fick inte riktigt så stora konsekvenser som befarat. Samtidigt beräknas Storbritanniens skörd bli endast 1,5 procent lägre än förra årets trots extrem torka även där i våras. Genomsnittsskörden i Storbritannien uppskattas till 7,5 ton/hektar, att jämföra med genomsnittet för de senaste fem åren om 7,8 miljoner ton. Officiella siffror från Australien pekar på en rekordhög veteexport säsongen 2011/12 om 20,4 miljoner ton, klart mer optimistiskt än USDA:s uppskattning om 17 miljoner ton. Ytterligare press nedåt på priserna gav Indien som nu godkänt export av 2 miljoner ton vete, för första gången på fyra år.

Egypten köpte i veckan 420.000 ton vete från Ryssland för leverans under november till december, till priser $ 20/ton inklusive frakt under det billigaste franska alternativet. Vilket ytterligare bekräftade Ryssland dominerande position på exportmarknaden. Även de ryska priserna har fallit men när övriga länders vetepriser faller sänker de bara ytterligare för att fortsätta att vinna affärerna. Lägg där till att ytterligare konkurrens är att vänta från både Ukraina och Kazakstan.

Låga majslager kommer ge visst stöd till vetet även i framtiden då de båda grödorna används som foder, men tillgången på vete i världen är god vi tror att vi kan se ytterligare prisfall framöver.

Terminskurva vete - CBOT och Matif

Wasde 12-september (World Agriculture Supply and Demand Estimates)

USDA justerade i måndagens WASDE-rapport upp den totala världsproduktionen av vete med drygt 6 miljoner ton, vilket var oväntat mycket. Produktionen i Kanada och EU var uppjusterad med totalt 5 miljoner ton, och för FSU med 1 miljon ton.

Konsumtionen var uppjusterad med 2 miljoner ton, helt i form av fodervete fördelat mellan Kanada och Kina.

Ingående lager 2011/12 var uppjusterat, vilket tillsammans med en högre produktion gör att utgående världslager justerades upp med nästan 6 miljoner ton.

Vete - Utbud och efterfrågan

Vete - Produktion och lager

USDA Crop progress 12-september

Enligt måndagens rapport från USDA var 83 procent av det amerikanska vårvetet skördat, upp från förra veckans 68 procent. Över förra årets 81 procent vid samma tidpunkt men fortfarande något efter genomsnittet för de senaste fem åren om 87 procent.

6 procent av det amerikanska höstvetet uppgavs vara sått, vid föregående veckas rapport angavs ej någon siffra. Något mindre än förra årets 8 procent vid samma tidpunkt och genomsnittet för de senaste fem åren om 10 procent.

Vårvete i USA - 2011

Majs

Terminspriserna på majs har gått ned under veckan påverkat av flera orsaker. I måndagens USDA-rapport (se nästa sida) var utgående globalt lager säsongen 2011/12 uppjusterat med 3 miljoner ton och den lägre amerikanska produktionen kompenserades till viss del av ökad produktion i flera andra områden. Samtidigt har regn i en del områden i USA lyckats lindra oron något, även om det kommer lite väl sent. Marknaden tycks nu ta hänsyn lite mer till globala förhållanden och inte enbart de amerikanska. Efterfrågan är ovanligt låg på amerikansk majs främst för export, hård konkurrens råder från fodervete för vilken tillgången är god och även allt hårdare konkurrens från majs med annat ursprung.

Pris på majs - CBOT december 2011

Det argentinska jordbruksministeriet spår nu en inhemsk majsskörd om 30 miljoner ton och har i veckan godkänt export av ytterligare 7 till 8 miljoner ton majs, totalt har de därmed godkänt export av nästan 20 miljoner ton under säsongen 2011/12. Ukrainas export beräknas nu bli mer än dubbelt så stor som förra säsongen med uppemot 12,5 miljoner ton mot 5,3 miljoner ton säsongen 2010/11. Ukraina väntas därmed bli världens tredje största exportör och gå om Brasilien för första gången på sju år. Dock fortfarande långt efter USA med 41,9 miljoner ton och Argentina med 19,5 miljoner ton. Kinas produktion ökar även den och förväntas nu bli rekordhög med 182,5 miljoner ton enligt officiella siffror från Kina, USDA:s beräkning är dock något lägre med 178 miljoner ton. Samtidigt spås dock den kinesiska konsumtionen öka än mer. Skörden i EU beräknas i år till drygt 61 miljoner ton, ungefär 10 procent över förra årets skörd.

Skörderapporter från USA har hittills varit väldigt varierande och det är i dagsläget svårt att ha en uppfattning om hur rätt USDA ligger i sin prognos. Marknaden har redan viss aning om att USDA är något optimistiska och något stort kan behövas för att få upp priserna till tidigare högre nivåer. Samtidigt kommer en fortsatt nedgång begränsas av låga lagernivåer.

Terminskurva för majs - CBOT

I måndagens WASDE-rapport var avkastningsnivån för den amerikanska majsen beräknad till 148,1 bushels per acre. En nedjustering som var något större än väntat, utifrån den genomsnittliga marknadsuppfattningen om 148,8 bushels per acre. Den totala produktionen i USA justerades ned med nästan 11 miljoner ton samtidigt som produktionen i Kanada och Egypten justerades ned med 3 miljoner ton. Detta kompenserades dock delvis med en uppjustering av skörden i Argentina, Brasilien, FSU och EU om totalt 6 miljoner ton.

Efterfrågan i USA var nedjusterad med drygt 10 miljoner ton, fördelat jämnt på etanol, foder och export. Exporten från Argentina och Brasilien var uppjusterad med 1,5 miljoner ton, Ukraina lika mycket. Detta på grund av högre skördar i dessa länder i kombination med minskade skördar i USA.

Efterfrågan i USA var nedjusterad med drygt 10 miljoner ton, fördelat jämnt på etanol, foder och export. Exporten från Argentina och Brasilien var uppjusterad med 1,5 miljoner ton, Ukraina lika mycket. Detta på grund av högre skördar i dessa länder i kombination med minskade skördar i USA.

Skörderapport för majs - USA 2011

Med ett lägre ingående lager och lägre konsumtion lyckades USDA trots en lägre produktion justera upp utgående världslager 2011/12 med nästan 3 miljoner ton.

Andelen av den amerikanska majsen som bedöms vara i skicket ”good/excellent” var i måndagens rapport överraskande nog uppjusterad, upp en procentenhet till 53 procent. Klart lägre än förra årets 68 procent vid samma tidpunkt. Andelen av grödan som beräknas vara i skicket ”very poor/poor” justerades samtidigt ned med en procentenhet till 20 procent. Samma siffra förra året var klart lägre 12 procent. 29 procent av grödan var enligt USDA mogen för skörd, upp från förra veckans 18 procent men klart under förra årets 50 procent. Genomsnittet för de senaste fem åren är 33 procent vid samma tidpunkt.

Med ett lägre ingående lager och lägre konsumtion lyckades USDA trots en lägre produktion justera upp utgående världslager 2011/12 med nästan 3 miljoner ton.

Andelen av den amerikanska majsen som bedöms vara i skicket ”good/excellent” var i måndagens rapport överraskande nog uppjusterad, upp en procentenhet till 53 procent. Klart lägre än förra årets 68 procent vid samma tidpunkt. Andelen av grödan som beräknas vara i skicket ”very poor/poor” justerades samtidigt ned med en procentenhet till 20 procent. Samma siffra förra året var klart lägre 12 procent. 29 procent av grödan var enligt USDA mogen för skörd, upp från förra veckans 18 procent men klart under förra årets 50 procent. Genomsnittet för de senaste fem åren är 33 procent vid samma tidpunkt.

[box]SHB Råvarubrevet är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.

Finansiellt instruments historiska avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Värdet på finansiella instrument kan både öka och minska och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet.

Continue Reading
Click to comment

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Analys

Metals price forecast: Lower Before Higher

Published

on

SEB - analysbrev på råvaror

Lower before higher

SEB - Prognoser på råvaror - Commodity

The world is slowing down along with fiscal and monetary tightening. The rapid rise in interest rates this year will work with a lag so the slowdown in the real economy is likely to continue. We expect metals prices to ease along with that. The continued deterioration in the Chinese property market is likely structural with growth shifting towards higher value sectors including green energy and EVs. Chinese credit expansion has started. Stronger demand for metals like copper, nickel and aluminium is likely to emerge in H2-23. Strong prices for metals over the coming decade due to sub-par capex spending over the past decade is likely.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities at SEB
Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

Weakening macro and weakening demand. The world is now in the grip of a tightening craze amid inflation panic which was the result of the stimulus boom ignited by Covid-19 panic. The US expanded its M2 monetary base by 30% of GDP during the stimulus boom. Donald Trump earlier clamped down on immigration from Mexico/Latin America. Rampant consumer spending on capital goods together with an ultra-tight labor market then led to intense inflation pressure in the US. But also, in many other countries which also stimulated too much. The US is ahead of the curve with respect to interest rate hikes. The USD has rallied, forcing many central banks around the world to lift rates to defend their currencies as well as fighting their own inflationary pressures. The Japanese central bank has refrained from doing so and has instead intervened in the yen currency market for the first time since 1998. The year 2022 will likely be the worst selloff in global government bonds since 1949 as interest rates rise rapidly from very low levels. This is taking place following a decade where the world has been gorging on ultra-cheap debt. There is clearly a risk that something will break apart somewhere in the financial system as the world gallops through this extreme roller coaster ride of stimulus and tightening. On top of this we have and energy crisis in Europe where natural gas prices for year 2023 currently is priced at 700% of normal levels. War in Ukraine, risk for the use of nuclear weapons, an enduring cool-down of the Chinese property market and continued lock-downs in China due to Covid-19 is adding plenty of uncertain elements.

Downside price risks for metals over the coming 6-9 months. The significant rise in rates around the world will work with a lag. There can be up to a 12-month lag from rates starts to rise to when they take real effect. Continued economic cool-down in the economy is thus likely. Chinese politicians seem unlikely to run yet another round of property market-based stimulus. As such there are clearly downside risks to global economic growth and industrial metals prices over the coming 6 months.

China may be a “White Swan Event” in H2-23 onward. LME’s China seminar in London on Monday 24 October this year was very interesting. The brightest spot in our view was Jinny Yang, the Chief China economist at ICBC Standard Bank. She stated that China may turn out to be a “white swan event” in H2-2023. Further that the Chinese economy now is on a decade long type of transition period. Away from property focused growth. With a shift instead to technology and innovation, telecoms and energy transition, consumer demand side economy and higher value and more advanced sectors. The property market will be a fading sector with respect to growth. Chinese politicians are fully committed to the energy transition. No slowdown in there. Credit expansion has already started. The real effect of that will emerge in H2-23. The new growth focus will be different from before. But it will still imply lots of metals like aluminium, copper, nickel, zinc, cobalt, manganese, and other special metals. There will be less copper for pipes and wiring for housing but there will be more copper for EVs, Solar power, Wind power and power networks etc.

Copper: Struggling supply from Chile, rising supply from Africa while Russian exports keeps flowing to market. The Chinese housing market normally accounts for 20% of global copper demand. So, slowing Chinese housing market is bad for copper. Russian exports keep flowing to SE Asia where it is re-exported. Good supply growth is expected from Africa in 2023. Supply from Chile is struggling with falling ore grades, political headwinds, and mining strikes. Demand is projected to boom over the coming decades while investments in new mines have been sub-par over the past decade. So strong prices in the medium to longer term. But in the short-term the negative demand forces will likely have the upper hand.

Nickel: Tight high-quality nickel market but surplus for low-quality nickel. There is currently a plentiful supply of low-grade nickel with weak stainless-steel demand and strong demand for high quality nickel for EV batteries. The result is a current USD 5-6000/ton price premium for high-quality vs. low-quality nickel. High-quality LME grade nickel now only accounts for 25% of the global nickel market. Over the coming decade there will be strong demand growth for high-quality nickel for EV batteries, but high-quality NiSO4 will take center stage. The price of high-quality nickel over the coming decade will depend on how quickly the world can ramp up low-grade to high-grade conversion capacity.

Aluminium: Russian production and exports keeps flowing at normal pace to the market through different routes. Supply from the western world set to expand by 1.3 m ton pa in 2023, the biggest expansion in a decade. Demand is projected to grow strongly over the decade to come with energy transition and EVs being strong sources of demand. Western premiums likely to stay elevated versus Asian premiums to attract metal. Increasing focus on low carbon aluminium. But weakness before strength.

SEB commodities price forecast:

SEB commodities price forecast

Chinese credit cycle vs industrial metals. Chinese credit expansion has already started.

Chinese credit cycle vs industrial metals
Source: SEB calculations, data from Blberg

This report has been compiled by SEB´s Commodity Research, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (”SEB”), to provide background information only.

Continue Reading

Analys

Europe’s energy policy unravels a potential advantage for US energy over Europe

Published

on

WisdomTree
WidsomTree

The clock is ticking for Europe to shield its economy amidst the current energy crisis. The cost of electricity across the European bloc is nearly 10 times the 10-year average in response to Russia cutting back natural gas supplies in retaliation to sanctions. There has been a substantial increase in the share of supply of Liquidifies Natural Gas (LNG) and alternative suppliers as a direct replacement of waning Russian gas supply.

Figure 1: Natural gas flows in the European market, first half 2022 versus first half 2021

Karta hur importen av naturgas till Europa har förändrats
Source: Bruegel, WisdomTree as of 6 September 2022. Please note: Arrows width indicates size of 2022 flow.

European leaders are racing to come up with a plan on energy intervention in the power markets. One of the measures being touted is imposing an energy windfall tax on oil and gas profits to help households and businesses survive this upcoming winter season. The plan is to re-channel these unexpected profits from the energy sector to help domestic consumers and companies pay these high bills. The windfall tax on the oil and gas companies should be treated as a “solidarity contribution,” according to European Commission (EC) President, Ursula von der Leyen.

Imposing a windfall tax on those profiting from the war

A windfall tax would impose a levy on the revenues generated by non-gas producing companies when market prices exceed €200 per megawatt hour (Mwh) and redistribute excess revenues to vulnerable companies and households. There has been greater consensus among other European Union (EU) countries on the windfall tax compared to other parts of the European Commission’s 5-point plan. This includes – setting a price cap on Russian gas, a mandatory reduction in peak electricity demand, funding for ailing utility companies, a windfall tax on fossil fuel companies and changes to collateral requirements for electricity companies. The EC’s plan will need to meet the approval of the bloc before being enforced. The most controversial issue remains the Russian price cap – aimed at penalising Russia for weaponising energy.

Coordinated energy policy needed despite different energy mix across EU bloc

There are major differences between member states based on those that rely on coal, nuclear or renewable power owing to which imposing a one energy policy will be challenging. Austria, Hungary, and Slovakia, known to import large amounts of Russian gas are against the price cap on Russian gas. On the other hand, a number of  EU countries including France, Italy, and Poland, support a cap, but argue it should apply to all imported forms of the fuel, including LNG. Germany is undecided but fears the disagreements on the price caps risk spoiling EU unity. Spain, a big generator of wind and solar power was quick to draw criticism of the proposed €200/Mwh as it does not correspond to the real costs and fails to support electrification and the deployment of renewables.

In the US, various Senators including Senate Finance Chair Ron Wyden, have proposed legislation that would double the tax rate of large oil and gas companies excess profits. However, given the current political climate it seems increasingly unlikely that these proposals would gain any traction in Congress.

Europe’s energy policy likely to put a strain on capex in the near term

Since the oil price plunge from 2014 to 2016 alongside climate change awareness and Environmental Social and Governance (ESG) mandates, the energy sector saw a sharp decline in capital expenditure (capex). Since then, capex in the global energy sector has failed to attain the levels last seen at the peak in 2014. While capex trends in Europe’s energy sector had begun to outpace that of the US, driven mainly by a rise in the share of spending on clean energy, we believe the impending energy crisis and energy policy including the national windfall levies in Europe are likely to disincentivise capex in Europe compared to the US over the medium term. High prices are encouraging several countries to step up fossil fuel investment, as they seek to secure and diversify their sources of supply.

Source: Bloomberg, WisdomTree as of 31 August 2022.

The divergent energy policies and prevalent supply situations in the US and Europe opens up a potential opportunity in the energy sector. The energy sector has been the unique bright spot in global equity markets in 2022 posting the strongest earnings results in H1 2022. Despite its strong price performance, the US energy sector trades at a price to earnings (P/E) ratio of 8x and has a dividend yield of 3%. In September 2008, the energy sector had a 12.5% weight in the S&P 500 and was the fourth largest sector by market capitalisation in the world’s largest economy and equity market. Fast forward to today, the energy sector accounts for only 4% of the S&P 500 Index. While the future trajectory is greener, the world has come to terms with the fact that we will require oil and gas in the interim in order to fulfil our energy requirements. Investment is increasing in all parts of the energy sector, but the main boost in recent years has come from the power sector – mainly in renewables and grids – and from increased spending on end-use efficiency. As Europe plans to reduce its reliance on Russian energy supply, it will become more reliant on US LNG imports. This should fuel further investment in the US energy sector in the interim.

Aneeka Gupta, Director, Macroeconomic Research, WisdomTree

Continue Reading

Analys

Agricultural commodities could offer a hedge against inflation

Published

on

WisdomTree
WidsomTree

Agricultural commodity prices have been buoyed higher by rising grain and oilseed prices. At a time, when global equities have sold off by nearly 13.88% amidst soaring inflation and tightening liquidity conditions, agricultural commodities are up 26.8%. There are a plethora of supply side issues emanating from the war that are likely to continue to drive prices higher – the rise of protectionism, higher fertiliser costs, changing biofuel mandates and adverse weather conditions to name a few. The Russia-Ukraine war has had ripple effects from disrupting supply chains to raising fertiliser costs.

Rising protectionism buoys agricultural commodities higher

The war-related disruptions have also given rise to protectionism. To cite a few examples in 2022– India, the world’s third largest wheat producer, announced it would restrict wheat exports to manage domestic supplies of the grain, which led to a sharp rise in wheat prices. Indonesia also announced an export ban on palm oil on April 28, but the ban was lifted on May 19 after hundreds of farmers rallied to protest the move. In a tight oil-seeds markets, the initial announcement led soybean oil, an alternative to palm oil, sharply higher.

Source: WisdomTree as of 7 June 2022

Higher biofuel blending mandates to bolster demand for corn and soybean oil

Changes in the biofuel blending mandates are also poised to increase demand for agricultural commodities. The US is home to the world’s largest biofuel market. The Biden administration is ordering refiners to boost the use of biofuels such as corn-based ethanol. The US Environmental Protection Agency (EPA) is requiring refiners to mix 20.63 billion gallons of renewable fuels into gasoline and diesel this year, marking a 9.5% increase over last year’s target. This will put pressure on refiners to blend more biofuel into their gasoline production this year, resulting in a net positive impact on the biofuels industry. Grains such as corn stand to benefit owing to their high starch content and relatively easy conversion to ethanol. Amidst waning stockpiles of diesel, Brazil is also considering increasing the biodiesel blend to 15% from 10% (i.e. the amount of soybean oil blended into trucking fuel). This has the potential to bolster demand for soybeans at a time when soybeans are already in short supply due to droughts in South America and US plantings trail last year’s pace.

Rising fertiliser costs are weakening demand, in turn lowering yields

The Russia-Ukraine conflict has caused disruptions in fertiliser production and material price increases, which has put farmer margins and agricultural yields at risk elsewhere, driving the prices of most agricultural commodities higher. Russia and Ukraine account for a significant share of the global fertiliser trade. Russia produces 9% of global nitrogen fertiliser, 10% of global phosphate fertiliser, and 20% of global potash fertiliser. It exports more than two thirds of its production of each product. Belarus produces an additional 17% of global potash and exports most of it.

Owing to its high soil quality, Argentina tends to use less fertilisers, but Brazil (the world’s largest importer of fertilisers) of which 85% of its needs are imported, is likely to feel the impact more. Russia alone accounts for 25% of Brazil’s total fertiliser imports. Farmers can also plant more soybeans, which require less fertilisers than corn. The US and global corn balance are set to continue to tighten, which suggests that the current high price environment is set to linger. The high prices and low availability of fertilisers is making farmers reduce usage and is also resulting in lower fertiliser prices similar to the trend witnessed back in 2008.

Ammonia prices
Source: Bloomberg, WisdomTree as of 27 May 2022.

Speculative positioning garnering momentum among agricultural commodities 

According to data from the Commodity Futures Trading Commission (CFTC), net speculative positioning in agricultural commodities has risen considerably since the covid pandemic. Tighter supply coupled with stockpiling by national governments concerned about food security has led to a rise in agricultural commodity prices. Not only has net speculative positioning on agricultural commodities risen versus its own history but also in comparison to other commodity subsectors, as illustrated in the chart below:

Speculative positions
Source: WisdomTree, CFTC, Bloomberg as of 25 May 2022.

Adverse weather conditions impact agricultural commodities

El Niño and La Niña are the warm and cool phases of a recurring climate pattern across the tropical Pacific—the El Niño-Southern Oscillation, or “ENSO” for short. The pattern shifts back and forth irregularly every two to seven years, and each phase triggers predictable disruptions of temperature, precipitation. The current La Niña has been around since October 2021. It has been responsible for the South American droughts, milder weather in Southern parts of US and heavy rainfalls across the Pacific Northwest. There is a 51% chance La Niña could continue into the December to February period, with those odds down from last month’s forecast of 58% according to the US climate prediction centre. The waters across the equatorial Pacific Ocean are expected to stay cool or be close to normal between June and September, which means the influence on weather patterns won’t be enough to disrupt tropical storms and hurricanes in the Atlantic.  

Conclusion

Agricultural commodities have posted a strong performance in 2022. Yet there remain plenty of factors that could drive the performance of this commodity subsector even higher. Agricultural commodities are unique owing to their high dependence on weather conditions that make them volatile but also offer diversification benefits.

Aneeka Gupta, Director, Macroeconomic Research, WisdomTree

Continue Reading

Populära