Back to school
– sammanfattning av sommaren

Makromässigt har sommarens data från USA varit stabil och något över förväntan, främst inköpschefsindex som sköt upp till årshögsta i juli ligger i en fin stigande trend efter bottenkänningen under den smällkalla februari.

Kinadata har visat tecken på återhämtning efter den extremt svaga våren. Kinesiska ledare sjösatte dock en serie av ministimulanser och de positiva effekterna från dessa kan nu skönjas i makrodata. Europadata har däremot varit fortsatt sämre än väntat men utan ytterligare dramatik.

Basmetaller: Zink – sommarens metall

Under sommaren har dock råvarorna handlats relativt lite på makrodata och desto mer på den geopolitiska utvecklingen. För metallmarknaden är det Ryssland/Ukraina som är viktigast medan oljan handlas upp och ner med utvecklingen kring Irak i centrum.

Zink har varit sommarens basmetall och stigit drygt 10 % över semestern, nu verkar dock rallyt ha gått i stå. Zink har en allt tightare utbudsbalans framför sig men vi tror det dröjer något före rallyt går vidare. Nickel var vårens raket men har handlats lugnt över sommaren. Indonesiens exportförbud består och vi tror att det kommer driva nickelpriset vidare uppåt. Indonesiens presidentval är avklarat men den nyvalde Jakowi tillträder inte förrän i oktober. Före dess sannolikt inget nytt på nickelmarknaden.

Ädelmetaller: Fortsatt positiva till guldet

Guldpriset har stigit under sommaren, men den största anledningen är inte geopolitisk oro, utan framför allt fortsatt fallande räntor globalt. Den största uppgången för guldet under sommaren kom efter att Fed var mer duvaktiga vid sitt möte i mitten av juni, och de senaste veckornas geopolitiska oro har bara haft marginell påverkan på ädelmetallerna.

Vi har fortfarande en positiv syn på guldet, men det kommer att vara den känsliga balansen mellan geopolitiska spänningar och dess konsekvenser å ena sidan, och löneutveckling och därtill kopplad räntepolitik i USA å andra sidan som avgör vart priset går. Det är viktigt att ha i bakhuvudet att september brukar vara en månad då väldigt mycket händer, och att risknivån generellt i marknaden är hög för tillfället. En lång guldposition kan visa sig vara en nyttig försäkring om finansmarknaderna blir mer turbulenta under höstens inledning.

Energi: Geopolitisk oro i fokus

I oljemarknaden har den politiska utvecklingen i Ryssland/Ukraina samt Mellanöstern överskuggat den normalt starka efterfrågan under sommaren från ”driving season”, och både brent och den USA-handlade WTI har fallit kraftigt sedan toppen i juni.

Trots ett flertal pågående geopolitiska konflikter fortsätter oljan att falla och Brent handlas nu på niomånaders lägsta nivå bl.a. efter att amerikanska luftangrepp mot terrororganisationen IS i Irak anses minska risken för utbudsstörningar (90 procent av Iraks produktion är i landets södra delar och långt från oroligheterna). Att oljan nu handlas på lägre nivå än innan dessa två konflikter visar att fler tror på en bättre balans. Visst kan Saudi fortsatt skjuta till om det krisar och USA:s ökade produktion är även den starkt bidragande till tron om en bättre balans, hade det inte varit för skifferboomen i USA hade oljan handlas uppemot 30 dollar högre enligt vissa estimat. Libyen och Irak fortsätter dock att vara två stora frågetecken (Irak står för ca 3.6% av global produktion, har stora reserver och produktionskostnaderna är bland de lägsta i världen där man räknar med att kunna dubbla produktionen inom de närmsta 20 åren till närmare 7.9 miljoner fat per dag). Vi tror att risken för utbudsstörningar är fortsatt stor och lägg därtill den säsongsmässigt starka efterfrågan under Q3. Vi tror därför att en riskpremie, större än vad som prisats in, är motiverad vilket gör oljan köpvärd på dessa nivåer.

Elmarknaden handlas relativt oförändrat över sommaren men steg tillfälligt på en förnyad oro för Ryssland/Ukraina och Europas energileveranser som gav anledning till att täcka korta positioner på främst energikol och gas. Den uppgången kom dock av sig efter att Putin meddelat att energi inte skulle inkluderas i Rysslands sanktionslista. Utsläppsrätterna har stigit fyra veckor i rad och noterades på EUR 6.36 som högst (EUR 5.10 början av juni) efter att EU Kommissionen överväger att driva igenom en snabbare lösning på överskottsproblemet samtidigt som auktionsnivåerna/intresset från energibolagen varit höga. Inget konkret har noterats samtidigt som marginalen från att köra kol i förhållande till gas gör att efterfrågan minskar och vi är nu tillbaka kring 6 nivån. Ett torrt väder gav också stöd åt elmarknaden under juli där underskottet var närmare 8 TWh som mest vid månadsskiftet. Efter de två senaste veckornas nederbörd och med prognoserna som ligger bör underskottet nu vara reducerat till ca 4 TWh. Och bara för att nämna kärnkraften så är den svenska nu på väg uppåt och opererar med 76 procent av kapaciteten tillsammans med den finska. Vi förväntar oss att elmarknaden handlas neutralt till negativt på kort sikt eftersom det utan bränsleprisuppgångar är svårt att se vad som skall driva marknaden uppåt.

Livsmedel: Stora prisfall under sommaren

Tidigare prognoser om stora spannmålsskördar har infriats – avkastningen på både vete och korn och även oljeväxter har generellt sett varit hög på norra halvklotet. Än så länge finns heller inga skäl att misstro höga förväntningar om en stor kommande amerikansk majsskörd, som startar om bara några veckor. Samma gäller för den amerikanska sojaskörden som ser ut att bli den största någonsin.

International Grains Council, IGC, beräknar i sin senaste prognos den totala globala spannmålsskörden säsongen 2014/15 till 1.959 miljoner ton – upp 10 miljoner ton jämfört med 2013/14 som också var en bra skördesäsong. Globala sojaproduktionen uppskattar IGC till rekordhöga 304 miljoner ton. Intressant är att produktionsnivå för Ukraina, vilket varit ett orosmoment hela våren, uppskattas till ungefär densamma som förra året och exportvolymen t.o.m. något högre.

Dessa volymer innebär stigande lagernivåer och följaktligen även fallande priser – vilket vi fått se under de senaste månaderna. Mycket nederbörd i inte minst Frankrike och Tyskland har visserligen lett till omfattande kvalitetsproblem för vetet men stora spannmålsvolymer totalt och bättre kvalitet på annat håll har pressat ned även det europeiska kvarnvetet (underliggande till våra vetecertifikat). Vi fick se en tillfällig uppgång i vetepriset efter meddelande från Ryssland i förra veckan om importbegränsningar av olika livsmedel från sanktionsförande länder. Prisuppgången raderas dock snabbt och visar på hur känslig vetemarknaden är för politisk oro. Efter att ha trott på lägre spannmålspriser i flera månader intar vi nu en neutral vy i väntan på höstsådden.

För kaffe har priset däremot stigit under sommaren till följd av nederbörd över normalen i Brasiliens viktigaste kafferegion, Minas Gerais. I dessa kaffeintensiva delar möts kaffeplantorna normalt av en regnperiod i början av året (sommar i regionen) följt av torrare och varmare klimat (mognadsfasen). Under vintermånaderna regnar det normalt mindre som också lämnar plats för skördearbetet. Vädret i år har minst sagt varit avvikande från det normala. Terminspriserna på Arabicakaffe har i år stigit över 85 procent, efter extrem torka under årets första månader och omfattningen av produktionsbortfallet har varit ett hett ämne under våren. Under mognadsperioden fick Brasiliens sydöstra delar till slut viss sol – priserna backade, och efter en tid med sidledes priser har nu senaste tidens skyfall försenat skördearbetet.

I juni publicerade amerikanska jordbruksdepartementet, USDA, sin prognos över 2014/2015 världsproduktionen av kaffe (arabica & robusta) som väntas landa på 148,7 miljoner bags (1 bag=60 kg), en minskning på 1,5 miljoner jämfört med föregående kaffeår. Konsumtionen och exporten väntas enligt rapporten att stiga. Brasilien som svarar för 70 procent av världens kaffeproduktion väntas minska sin produktion, medan Robustakaffe väntas nå rekordskördar för säsongen 2014/2015. Orsaken till dessa förväntningar är ökad avkastning som följd av nya kaffesorter samt ökad areal i framför allt Vietnam. Vädersituationen känns fortfarande instabil för årets skörd, varför vi är svagt positiva till neutrala på kort sikt. Ser till dagens prognoser för nästa års skörd tror vi däremot på handel kring 180 dollar/Ib under de kommande månaderna.

Handelsbankens råvaruindex (USD)

*Uppdaterade vikter från 29 november 2013
Handelsbankens råvaruindex består av de underliggande indexen för respektive råvara. Vikterna är bestämda till hälften från värdet av nordisk produktion (globala produktionen för sektorindex) och till hälften från likviditeten i terminskontrakten.

[box]SHB Råvarubrevet är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.