Nyheter
Scotiabank avvecklar sin guldhandel

Fysiska ädelmetallinvesterare fortsätter att drabbas av dåliga nyheter efter att Reuters rapporterade att Scotiabank skall avveckla sin ädelmetallverksamhet år 2021. Peter Grosskopf, verkställande direktör på Sprott, sade att detta skulle kunna drabba försörjningen för guld negativt. COVID-19-pandemin har redan påverkat ädelmetallernas globala leveranskedja allvarligt.

”Vi hade redan svårt att få fram den fysiska mängden som vi behöver. Jag tror att det kommer att bli så mycket svårare” sade Grosskopf. ”Det är nästan motsatsen till vad som händer på oljemarknaden just nu.”
Bank of Nova Scotia (Scotiabank) har beslutat att stänga sin metallverksamhet och dra ner gardinen för ett av de mest värdefulla namnen inom handel med ädelmetaller.
En historia som sträcker sig till 1684
Scotia var i många år världens största långivare till den fysiska industrin för ädelmetaller, med en historia som sträckte sig till 1684, vid grundandet av Londons guldhandlare Mocatta Bullion, som Scotiabank köpte 1997.
Scotia var gång en global aktör med mer än 100 anställda på kontor från New York och London till Indien och Hong Kong. 2018 minskade banken kraftigt verksamheten efter en strategisk granskning och ett misslyckat försök att hitta en köpare.
Scotia är fortfarande en av de fem bankerna som avvecklar guldhandeln och en av tolv market makers som tillhandahåller likviditet på Londonmarknaden. Banken är också en av deltagarna i de dagliga auktioner som sätter ett globalt pris på guldmarknaden.
”Planen är att dra ned på metallverksamheten” sade en annan källa.
Enligt uppgift kommer Scotia inte ta sig an nya kunder och skall avveckla den befintliga verksamheten i början av 2021. En del personal kommer att behållas under den perioden medan andra anses vara överflödiga, sade de. Cirka 15 personer arbetade på Scotias metalldesk, cirka tre fjärdedelar av dem handlar med ädelmetaller och resten med industrimetaller. Det skall jämföras med cirka 140 personer för fem år sedan.
Nyheter
Teck Resources kan förse Nordamerika och kanske hela G7 med all germanium som behövs

Kanadensiska gruvbolaget Teck Resources för samtal med både USA och Kanada om att leverera kritiska mineraler till de båda ländernas försvarsindustrier – bara en dag efter att Kina skärpt sina exportregler för sällsynta jordartsmetaller.
Enligt Financial Times diskuterar bolaget möjligheterna att leverera germanium, antimon och gallium, under förutsättning att det kan få garantier för minimipriser och köpvolymer.
Kinas senaste besked innebär en utvidgning och förtydligande av de omfattande exportkontroller som infördes redan i april. De tidigare restriktionerna ledde till stora bristsituationer globalt innan nya avtal med Europa och USA gjorde det möjligt att återuppta leveranser. Den nya regeln klargör dock att exportlicenser sannolikt kommer att nekas till vapenproducenter och vissa halvledarföretag.
Vid FT Metals and Mining Summit uppgav Teck Resources vd att bolaget kan producera tillräckligt med germanium för att täcka hela Nordamerikas behov – och möjligen även G7-ländernas.
Teck Resources och Anglo American går samman
Teck Resources och Anglo American är mitt uppe i en fusion, vilket beskrivs som ett samgående av två jämbördiga parter.
Nyheter
Leading Edge Materials är på rätt plats i rätt tid

Leading Edge Materials har tre olika projekt, men det är ett som är bolagets huvudfokus, Norra Kärr. Den tillgången har tunga sällsynta jordartsmetaller som är viktiga för Sveriges och hela EU:s oberoende när det gäller dessa kritiska råvaror. Kina som kontrollerar större delen av världens sällsynta jordartsmetaller drar hela tiden åt tumskruvarna på resten av världen. Denna vecka införde Kina extremt aggressiva regler som gör att större delen av världens företag som på ett eller annat sätt använder eller producerar metallerna måste ansöka om tillstånd av kinesiska staten för att kunna exportera sina produkter.
Norra Kärr-projektet har i denna kontext blivit strategiskt viktig för hela EU.
Nyheter
Oljepriset faller efter ny handelskonflikt mellan USA och Kina

Priset på amerikansk råolja föll med nära 4 procent på fredagen, efter att president Donald Trump hotat Kina med nya tullar. Uttalandet kom som svar på att Peking infört striktare exportkontroller av sällsynta jordartsmetaller – en åtgärd som återigen väcker oro för en avmattning i den globala ekonomin.
USA:s WTI-olja stängde på 58,90 dollar per fat, en nedgång med 2,61 dollar. Brentoljan föll med 3,8 procent till 62,73 dollar.
”Jag kommer att tvingas att ekonomiskt motverka deras drag,” skrev Trump på sin plattform Truth Social och antydde ”massiva tullhöjningar” på kinesiska varor.
Marknaden reagerade kraftigt på beskedet. ”När marknaden ser dessa vedergällningsåtgärder tolkas det som svagare tillväxt och lägre efterfrågan på olja,” sade Andy Lipow, chef för Lipow Oil Associates, till CNBC.
Samtidigt pressas priserna av ökat utbud från OPEC+ och minskad efterfrågan under pågående underhållsarbete vid raffinaderier. Ett eldupphör mellan Israel och Hamas har dessutom minskat oron för störningar i oljeleveranser från Mellanöstern.
”Marknaden fokuserar nu mer på utbudet än på geopolitiken,” sade Helima Croft, råvaruchef vid RBC Capital Markets.
-
Nyheter4 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter4 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet
-
Nyheter4 veckor sedan
Det stigande guldpriset en utmaning för smyckesköpare
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om guld, olja, fjärrvärme och förnybar energi
-
Nyheter2 veckor sedan
OPEC+ missar produktionsmål, stöder oljepriserna
-
Analys4 veckor sedan
Brent crude ticks higher on tension, but market structure stays soft
-
Analys3 veckor sedan
Are Ukraine’s attacks on Russian energy infrastructure working?
-
Nyheter1 vecka sedan
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga